fredag 21 augusti 2015

Valets Kval

Donkeyman har haft rösträtt i snart 50 år. De senaste 25 åren har han röstat i två länder. Riksdags-, EU-val och Folkomröstningar i Sverige samt Fylkes- och Kommunalval i Norge.

Under dessa år har hans politiska åskådning föskjutit sig ett par gånger Men Donkeyman har också ändrat själva grundtanken kring hur han skall använda sin rösträtt.

I ungdomen var det ideologi som styrde. Det vill säga Donkeyman röstade på det parti som strävade efter det samhälle som Donkeyman önskade se en gång i framtiden.

När han växte upp hade USA stort förtroende i spåren av WW2. De hade trots allt frälst oss från Nazism och Fascism och vunnit kriget åt oss. Nu stod de som en garanti för demokrati och rättvisa. Den gången hade också Israel högt anseende, landet var ett Socialdemokratiskt projekt och radikal ungdom vallfärdade dit för att arbeta på Kibbutz. Samtidigt visste "alla" att Sovjetunionen och Kommunisterna var de stora skurkarna i världen.

På hemmaplan var Socialdemokraterna färdiga med sitt samhällsbygge. Partiet hade förändrats till att vara bevarare av det samhälle som de hade byggt. Nu var det "Betongsossarna" som styrde. Allt som ungdomen önskade sig var förbjudet. Partiet visste vad som var bra för oss och om vi inte själva förstod det så skulle de nog tvinga oss.

På den tiden var Donkeyman Konservativ med dragning åt det Liberala. Givetvis med stor inverkan från föräldrarna som var Liberaler och beundrade professor Ohlin. Det var naturligt att rösta på Högerpartiet eller Folkpartiet.

Sedan kom 1968 och ungdomen radikaliserades. Det var omöjligt att inte ta intryck av detta. Snart kom kom ett förfärligt uppvaknande när Donkeyman förstod vad USA sysslade med i VietNam och att det fanns en annan sida av konflikten Israel/ Palestina. I samma tid umgicks Donkeyman till mycket stor del med radikala och politiskt engagerade jämnåriga. Vilket också självfallet hade stort inflytande. Liksom den stora mängd med böcker, tidskrifter och tidningar som Donkeyman slukade dagligen.

I slutänden ledde detta till att Donkeyman också radikaliserades. Han girade över till den andra sidan av det politiska fältet. Blev aktiv i vpk och arbetade för en ny världsordning. Men höll sig lyckligtvis långt undan tankarna på väpnad revolution. I den praktiska politiken hade han en påtagligt pragmatisk hållning. Något i stil med det som Socialdemokratin hade före "Betongsossarnas Tidevarv".

Självfallet röstade han socialistiskt. Även om han inte räknade med att någon socialism skulle utbryta på mååååååååånga år. Men det var framtidsvisionen som styrde vad som hamnade i valkuvertet.

De första rejäla tvivlen såddes när Donkeyman var på flera arbetsresor i Afrika och besökte de nyligen självständiga länderna. Med början vid Angolas självständighetsdag i Luanda 11.Nov1975. Och det som han iakttog där stämde inte riktigt med idealet. Mer omfattande studier ökade tvivlet.

Många arbetsvisiter i Sovjetunionen, Östblocket och andra förekommande kommuniststater i olika världsdelar förstärkte de åsikter som nu började gnaga djupt i själen. Men samtidigt såg han en positiv utveckling hos det Svenska vpk och han hade också stor tro på det nybildade Miljöpartiet som kom till efter kärnkraftomröstningen.

Men fortfarande var det ideologin som störde röstningen. (Kanske det är skäl att inom parentes lägga till att arbetsresorna initierades av hans arbete som sjöman och rederiman. Det var inte några politiskt genererade turer.)

Längre fram kom den ekonomiska krisen runt 1990 och Socialdemokratins förändring under Göran Persson. Då röstade Donkeyman på Sossarna ett par gånger, helt enkelt för att han såg en pragmatisk utveckling bort från "Betongsosseriet". Men också en utveckling av det Svenska samhället som han kommit fram till att han önskade. GP startade också en reformation av det Svenska samhället som sedan följdes upp av Alliansen. Och Donkeymans skiftade till Alliansen efter att GP hade avgått. Det skall också sägas att han ansåg att vpk och mp då hade börjat att flumma ut åt alla möjliga håll.

Det var ungefär här som Donkeymans nuvarande politiska åsikter mejslades fram. Dessa är i dag en blandning av flera olika ideologier. Eller kanske en brist på sammanhängande ideologi. I vissa frågor sympatiserar han med vänstern, i andra med borgerligheten.

Nu hade Donkeymans preferanser vid val förändrats. Han såg inte längre långsiktigt ideologiskt. Tvärtom- nu var det dagspolitiken som styrde. Den fråga som han såg som viktigast på kort sikt vid varje enskilt valtillfälle fick styra. Det parti som kunde göra en skillnad till förmån för Donkeymans åsikt i just det fallet fick hans röst. Men bara om de hade en realistisk möjlighet att faktiskt göra skillnad på kort sikt, det vill säga kommande mandatperiod.

Sedan dess har det varierat en hel del. Han har ofta röstat Moderat men också Piratpartiet som en ren protest den gången som FRA-lagen var aktuell. Han har röstat MP i EU-valet för att stödja Isabella Lövins viktiga arbete med fiskeripolitiken.

Dess värre sker det ibland att det parti som han egentligen föredrar har någon osympatisk typ högt uppe på listan. Då får de inte hans röst. Det går ju inte att stryka personer längre. Finns inte något parti som Donkeyman vill stödja så röstar han blankt- det är också en meningsyttring. Men då får inte matematiken vara sådan att en blankröst blir ett passivt stöd till något han absolut inte vill ha.

I Tromsö har Donkeyman röstat för tre olika ordförande. Först Erlend Rian från Høyre. Sedan "Røde Herman" från AP och så nu senast "Hjorten" från Høyre. Vad det skall bli till höstens val är tvivelaktigt. Den politiska situationen är besvärlig. Just nu finns inte något parti som Donkeyman sympatiserar med, vi får se vilka frågor som de olika partierna frontar om ett par veckor samt hur matematiken ser ut då.

I det Svenska Riksdagsvalet är det lika besvärligt. Men det är det tre år till nästa gång så det finns betänkelsetid.

Just nu är han djupt bekymrad över utvecklingen både inom Sosseriet och Moderaterna.

"Decembersveket" gör att Alliansen har slutat vara aktiv opposition trots att vi har en särdeles svag minoritetsregering som det vore lätt att skaka om. Gamle MP-språkröret Birger Schlaug har kallat detta för "Glöggkompromissen" med motivering att inte någon skulle komma på något så dumt vid nykter kalilber. Det håller Donkeyman med om. Det självklara och rättfärdiga den gången hade varit ett omval. Men det dribblade politrukerna väck. Antagligen för att rädda sina välavlönade och bekväma jobb i vart fall till nästa val.

Just nu ser Donkeyman alla de sju "vanliga" partierna som otänkbara. Det alternativ som finns kvar är inte heller någon höjdare. SD är ju i princip gammelsossar som önskar sig tillbaka till Betongsossarnas tid vilket gör att i Donkeymans ögon är de inte heller att tänka på. Ovanpå detta har de en liten bataljon med otrevliga företrädare som Donkeyman ser som helt osmakliga.

Däremot har de ett plus. De har satt migrationspolitiken på dagsordningen. Donkeyman anser nämligen att den är helt åt h****e. Men så har vi problemet att SD:s lösning inte heller är smaklig. Den betyder att man stänger alla gränser och går ur EU. I förlängningen slänger man ut hordvis med invandrare. Detta kan inte heller Donkeyman acceptera. Problemet med migrationen ligger på ett helt annat plan.

Något måste göras inom det politikområdet, det kan inte fortsätta som nu men då talar vi om en total omläggning av hela politiken, inte enkla lösningar som minskat antal eller stängda gränser. Men det skall Donkeyman återvända till.

Så just nu ser inte Donkeyman något alternativ till höstens Fylkes- och Kommunval. Och inte heller något förnuftigt alternativ inför nästa Riksdagsval. Men detta dilemma lär skapa underlag till flera artiklar framöver.

1 kommentar:

tommy sa...

Det förvånar mig att även du, min käre Donkeyman, gått på myten om att "SD vill stänga gränserna"...

Det är förvisso ett påstående som PK-eliten gärna för fram, men det stämmer inte med verkligheten.

Fakta i målet är att SD vill begränsa flyktinginvandringen, till ungefär de nivåer som gällde under Göran Perssons regering, vilket är långt ifrån att stänga gränserna.