Norge har två stora exportnäringar. Som har bidragit till landets välstånd de senaste åren.
Oljenäringen har pytsat in stora lass med kulor till den Norska Staten. Samtidigt har den varit under kraftig debatt från miljöhänsyn. Miljövännerna har sett stora problem och krävt kraftfulla reduktioner och reformering av näringen. Utan framgång. Men nu tycks detta ske alldeles av sig självt i takt med att oljepriset rasar. Och bara något halvår efter att det verkligen kom på sin spets så har man redan lagt ned i stort sett all framtidsinriktad verksamhet i form av projektering och investering.
Den andra näringen är Fiskeriet. Som kan delas på vanligt klassiskt Fiske och Fiskodling. Här har miljövännerna haft den rakt motsatta åsikten. Man slår sig för bröstet och skryter över hur bra den Norska näringen är (i jämförelse med alla andra). Samtidigt upplyser man gärna om hur miljömässigt förkastlig EU-delen av Fisket är.
Men nu börjar det krypa fram mer och mer information om Fiskodlingen. Information som inte är helt positiv. Snarare tvärtom.
Den här näringen har funnits i stor skala sedan ungefär år 1990. Bara de senaste 5 åren har exportproduktionen ungefärligen blivit tredubblad. Enligt Regeringens planer skall näringen sexdubblas under de närmaste 30 åren.
Vi talar här om en näring som har utvecklats i Norge och som i dag omfattar ungefär 1000 anläggningar där det står kanske 400 miljoner laxar. Det är också här i Norge som kunskaperna om hur man skall sköta detta finns.
Nu påpekar fler och fler miljövänner att här finns problem. Och då talar man om problem KING SIZE. Problem som har många beståndsdelar.
Till att börja med rymmer eller självdör ungefär 20% av laxen. Och rymningarna medför det problemet att de naturliga laxstammarna blir försämrade. Om vildlax korsar sig med odlad lax får man en avkomma som har betydligt sämre egenskaper för att överleva än vad "renrasig" vildlax har.
Sedan näringen vuxit sig stor har beståndet av vildlax halverats. Antalet älvar med bärkraftigt laxfiske har dramatiskt reducerats.
Så har man ett annat problem i form av virus och parasiter. Som behandlas med kemikalier. Kemikalier som många beskriver som direkt skadliga. Och detta var behandling som knappast förekom för bara 5-6 år sedan. Men som nu har formligen exploderat.
De här kemikalierna har negativa effekter på de viltlevande arterna i närheten av de här anläggningarna. Till exempel räkor, hummer och krabba. Men också torsken drabbas. Vilket lokala fiskare vittnar om.
Läser man rapporter om "oppdrettsnæringen" kan man studera en hel katalog med sjukdomar som fisken drabbas av. Och som botas genom att tillföra diverse "godis" till anläggningarna.
En annan olägenhet är allt överskottsfoder och all fiskskit som faller till botten och som påverkar växtligheten på sjöbotten. Enligt uppgift motsvarar de här utsläppena i dag samma mängder som orenad kloak från 20 miljoner människor. I samma land som lägger ned stor energi på att kontrollera toalettutsläppen från fartyg.
Så tillför man diverse "godis" för att rengöra själva "fiskemerderna". "Godis" som innehåller en del ting som är totalt förbjudna att släppa ut i havet i länder som Sverige och Danmark. Bland annat går det ut ungefär 1000 ton koppar i havet efter den här behandlingen.
Då kan man börja undra om laxen som exporteras verkligen är hälsosam föda när den har exponerats för både det ena och det andra bara för att hålla den frisk. Kosten som de får består i huvudsak av sojaprodukter som är importerade. Knappast naturlig laxföda.
Det jag har skrivit ovan är liktydigt med att svära i kyrkan i detta land. Den officiella hållningen är att absolut allt är under kontroll och regeringen önskar att näringen skall expandera kraftigt. Det finns också en kraftfull lobby som har mycket goda förbindelser inne i både regering, departement och media. Det finns exempel på att både Minister och Departementschef är tunga ägare inom näringen. Kritiska frågor ställs knappast alls. Annat än av hårt kritiserade miljövänner.
Men- det finns en växande konkurrens. I framför allt Danmark har man utvecklat fiskanläggningar som är helt inslutna. En teknologi som har visat sig lönsam. Och som redan är en exportframgång. I detta nu bygger man anläggningar i Kina och andra platser där man över huvud taget inte har kunnat tänka sig att driva med sådant.
Varför i allsin dar sker inte motsvarande utveckling i Norge. Speciellt med tanke på att landet har en så hög svansföring generellt sett i miljöpolitiken.
Donkeyman som älskar konspirationsteorier har följande förklaring. Man har ägnat många år till att utveckla den existerande näringen. Nu ger den god avkastning. Man önskar slippa hålla fast vid sitt teknologiska försprång och hoppas tjäna grova pengar på detta i all framtid.
Men- Donkeyman tror att det inte tar lång tid förrän landbaserade anläggningar blir helt och hållet konkurrenskraftiga gentemot sjöanläggningarna. De har har stora driftkostnader redan som det är. Så tillkommer alla miljöproblemen som man kan hantera mycket enklare vid landbaserad drift. Lägger man sedan landanläggningen nära konsumenterna sparar man transporter.
Vänta några år till. Då har Norge ytterligare en krisnäring. Kvar står då enbart det vanliga traditionella Fisket som stor exportnäring. Och då blir det dåliga tider på den här sidan av kölen. "Wait and See".
söndag 26 juli 2015
lördag 25 juli 2015
Sommartankar
Det har varit en halvdålig sommar här i Nord. Visserligen har senaste veckorna varit ganka ok men när det skall vara mulet var tredje dag så blir det inte den rätta sommarkänslan. Inte heller vill de riktiga temperaturerna infinna sig.
Härom dagen tog det också slut på Midnattsolen. Visst är det ljust dygnet runt någon månad till men det skymmer mer och mer och sedan kommer nätterna. Samt årets värsta månader November och December. Och Donkeyman ser inte något alternativ till att övervintra utanför kartan ett år till.
Med stora ambitioner startade Donkeyman upp skrivandet igen. Bara för att få slängt tre båtar i famnen som han måste vara agent för. Plus några dagar i Bodø för att klara av en KlassAudit hos ett närstående rederi. Nu sitter han uppe i "Donkeyman Towers" på Tromsøs tak och väntar på att Pilserklockan skall slå 11. Då skall han nämligen infinna sig på Puben "G" för sina middagspilsner tillsamans med dagens Text. Dvs de lokala bleckorna, VG, Dagbladet, Dagens Næringsliv och Klassekampen. Plus kanske en liten politisk diskussion med någon annan öltörst broder eller syster.
Så måste jag också gjöra några rader om det Grekiska Dramat.
Det är väldigt tydligt att åsikterna här är delade i fem delar:
- Skandinavisk vänster som anser att det är skandal att politikerna inte stödjer Tsirpas och gör en full skuldnedskrivning. Detta bör vi betala med våra skattemedel av ren solidaritet. Dessutom är det bra om EU och Euron får sig en knäck för då kanske vi äntligen får slut på eländet.
- Vänstersidan i resten av EU som anser att man bör hjälpa Grekland. Men som också önskar att restaurera och förändra EU till något bättre. Med Grekland som medlemmar.
- Folk flest i de NordEuropeiska länderna som anser att Grekerna får skylla sig själva. Man önskar över huvud taget inte betala en femöring av sina skattepengar för att stödja Grekland. Sparka ut dem är budskapet i de kretsarna.
- Den yttersta högern inom EU som inte vill betala något som helst till Grekland. Dessutom är det bra om EU och Euron får sig en knäck. Många av dessa anser dessutom att det är bättre att samarbeta med Rysslands nationalister.
- Socialdemokrati, Center och Konservativa i de flesta EU-länder som anser att man måste finna pragmatiska lösningar för att både rädda Grekland men också för att stärka och reformera både EU och Euro.
Det är sällan vi får en politisk fråga på bordet där meningarna faktiskt går så pass isär.
Sedan utmålas det nya avtalet som ungefär det samma som Grekland röstade nej till. Det är inte heller riktigt. Det nya avtalet har ett ganska avvikande innehåll. Men basen är den samma- Grekland måste reformera sin förvaltning i utbyte mot skuldnedskrivningar.
Man kan ju också förvåna sig över att många debattörer här på hemmaplan menar att de Grekiska rösterna är mer värda än till exempel väljarna i Finland, Slovakien, Irland eller Nordeuropa över huvud taget.
Grekland har för övrigt bättre lånevillkor än till exempel Irland, Baltiska staterna och flera andra. Skillnaden är att Grekland saknar intäkter.
NU är det snart pilsnertime.
Härom dagen tog det också slut på Midnattsolen. Visst är det ljust dygnet runt någon månad till men det skymmer mer och mer och sedan kommer nätterna. Samt årets värsta månader November och December. Och Donkeyman ser inte något alternativ till att övervintra utanför kartan ett år till.
Med stora ambitioner startade Donkeyman upp skrivandet igen. Bara för att få slängt tre båtar i famnen som han måste vara agent för. Plus några dagar i Bodø för att klara av en KlassAudit hos ett närstående rederi. Nu sitter han uppe i "Donkeyman Towers" på Tromsøs tak och väntar på att Pilserklockan skall slå 11. Då skall han nämligen infinna sig på Puben "G" för sina middagspilsner tillsamans med dagens Text. Dvs de lokala bleckorna, VG, Dagbladet, Dagens Næringsliv och Klassekampen. Plus kanske en liten politisk diskussion med någon annan öltörst broder eller syster.
Så måste jag också gjöra några rader om det Grekiska Dramat.
Det är väldigt tydligt att åsikterna här är delade i fem delar:
- Skandinavisk vänster som anser att det är skandal att politikerna inte stödjer Tsirpas och gör en full skuldnedskrivning. Detta bör vi betala med våra skattemedel av ren solidaritet. Dessutom är det bra om EU och Euron får sig en knäck för då kanske vi äntligen får slut på eländet.
- Vänstersidan i resten av EU som anser att man bör hjälpa Grekland. Men som också önskar att restaurera och förändra EU till något bättre. Med Grekland som medlemmar.
- Folk flest i de NordEuropeiska länderna som anser att Grekerna får skylla sig själva. Man önskar över huvud taget inte betala en femöring av sina skattepengar för att stödja Grekland. Sparka ut dem är budskapet i de kretsarna.
- Den yttersta högern inom EU som inte vill betala något som helst till Grekland. Dessutom är det bra om EU och Euron får sig en knäck. Många av dessa anser dessutom att det är bättre att samarbeta med Rysslands nationalister.
- Socialdemokrati, Center och Konservativa i de flesta EU-länder som anser att man måste finna pragmatiska lösningar för att både rädda Grekland men också för att stärka och reformera både EU och Euro.
Det är sällan vi får en politisk fråga på bordet där meningarna faktiskt går så pass isär.
Sedan utmålas det nya avtalet som ungefär det samma som Grekland röstade nej till. Det är inte heller riktigt. Det nya avtalet har ett ganska avvikande innehåll. Men basen är den samma- Grekland måste reformera sin förvaltning i utbyte mot skuldnedskrivningar.
Man kan ju också förvåna sig över att många debattörer här på hemmaplan menar att de Grekiska rösterna är mer värda än till exempel väljarna i Finland, Slovakien, Irland eller Nordeuropa över huvud taget.
Grekland har för övrigt bättre lånevillkor än till exempel Irland, Baltiska staterna och flera andra. Skillnaden är att Grekland saknar intäkter.
NU är det snart pilsnertime.
onsdag 15 juli 2015
Bankrutt
Ett självklart ämne till det första "riktiga" inlägget i nystarten är "Grexit". Detta har ju dominerat nyhetsflödet under lång tid. Och nu har en klassisk gammaldags "Nattmangling" gett någon sorts resultat. Som det är långt ifrån säkert om alla inblandade parter kommer att godkänna.
Men de fakta som skall läggas fram har redan lagts fram. Med "tes" och "antites" i all oändlighet. Därför skall Donkeyman begränsa sitt inlägg till att presentera sina helt egna funderingar och utgångspunkterna för dessa.
Sett genom Backspegeln
EU- motståndarna har i lång tid hävdat att Euron är omöjlig och att EU är "Den store Satan" som ligger bakom i stort sett allt ont i världen. Konklusionen är att Grekland hade varit ett välstående land om man inte hade låtit sig luras in i EU och Euro.
Nu har det sig så att Donkeyman har sett en del med egna ögon. Han var första gången i Grekland redan på 60-talet. Vilket var ungefär samtidigt som mängder av Grekiska familjer emigrerade till Sverige för att skapa sig en bättre framtid. Donkeymans bestående minne från den tiden är att Grekland var ett mycket fattigt land med betydligt lägre standard än Sverige. Även jämfört med andra Europeiska land låg man i "bottenskiktet".
På 1990-talet var Donkeyman också i Grekland. Många gånger till och med. Både som turist och på jobbets vägnar. Då hade landet varit EU- medlemmar i lite mer än 10 år. Det bestående intrycket var att oavsett vart man rörde sig i Athen, Pireus eller områdena runt var det en enorm byggverksamhet. Och vid i stort sett varje projekt stod det gigantiska skyltar som meddelade att detta var ett "EU Projekt". Alltså finansierat av EU. Samt att det hade skett ENORMA framsteg sedan 1960-talet.
Donkeyman har svårt att tro annat än att EU- medlemskapet bidrog till att skapa framsteg i Grekland. I vart fall förstod de Grekiska makthavarna att använda de öppna penningkranarna.
Men detta var ännu 10 år innan Grekland gick med i Euron. Redan från början ifrågasattes om Grekland egentligen uppfyllde kraven för att bli med. Vilket i efterhand bevisats att de inte gjorde.
Donkeyman tror att Greklands inträde i Euron var ett politiskt projekt. Detta för att förhindra att denna viktiga NATO- medlem inte skulle frestas att driva mot Öst (=Ryssland).
Man blev antagen i kraft av bristfälliga för att inte säga förfalskade statsräkenskaper. MEN- och det är också intressant. Dessa räkenskaper hade enligt EU:s ledning reviderats av ett koppel av de stora och ledande revisionsbyråerna. Samma som sätter "Ratings" på nationer. Och de verifirerade att allt var i skönaste ordning.
Det är märkligt att inte någon i efterhand kritiserar de här revisorerna. Som är stora och inflyteselsrika koncerner med högt anseende.
MEN- och det är viktigt. I dag spelar det inte någon roll varför Grekland blev med. Faktum är att de är med och då måste man agera utifrån HUR det faktiskt ÄR. Att det borde ha varit annorlunda har enbart historiskt intresse. Det är i dag som gäller.
Genom frontrutan i stället
Som Donkeyman ser saken är de gigantiska skulderna så stora att de oavsett vad man kommer överens om aldrig kommer att betalas tillbaka. Men detta har inte åstadkommits tack vare medlemskap i EU eller Euro. Problemet ligger på ett helt annat plan.
Landet har en lång tradition av Politisk misskötsel. Det är inte länge sedan det var en militärdiktatur. Sedan dess har några ledande familjepartier vunnit val efter val. Därför att man har utlovat och delat ut stora förmåner till sina väljare. Förmåner som landet inte kan betala själv därför att det inte finns någon bakomliggande struktur till det. Alltså har man lånat. Och lånat. Och lånat. Så har man lånat till amorteringar och räntor. Ända till dess inte ens de lånen räcker till.
Men märkligt nog har diverse banker, fonder och mängder av andra penningförvaltare stadigt beviljat nya lån. Lån som inte ens den mest avancerade finansakrobat kunde ha fått igenom om det hade gällt något annat än statsekonomi.
Landet har också en tradition av att man inte skall betala skatt. Vilket leder till att man har en omfattande svart sektor. Man har också en minst sagt omfångsrik offentlig förvaltning. En förvaltning som är ineffektiv med en omfattande byråkrati som saltas med en god portion av korruption. Ett utslag av detta är ett dåligt fungerande rättsväsen.
Som Donkeyman ser saken har det här gått så långt att åtstramning inte hjälper längre. I vart fall inte en åtstramning som enbart drabbar "vanligt folk". Det som behövs är betydligt kraftigare lut. Nämligen omfattande åtgärder för att komma åt de grundläggande strukturella problemen.
Regeringen Syritza har ett mandat som är starkare än någon tidigare Grekisk regering har haft. Man vann ett val med god marginal. Man vann en folkomröstning med god marginal. Detta visar att de Grekiska väljarna är trötta på de gamla familjepartierna. Samtidigt som det är väl belagt att en stor majoritet önskar vara kvar i såväl EU som Euron.
Men- Syritzaregimen har inte visat något som helst tecken till att försöka reformera de grundläggande strukturproblemen. Trots att det borde vara en huvuduppgift. Och Donkeyman kan bara förvåna sig över att en utpräglad vänsterregering inte går till kamp mot byråkrati och skattefusk. Men i stället har Syritza som enda krav en skuldavskrivning King Size. Som man kan tänka sig att genomföra i kombination mot ytterligare instramningar som drabbar "vanligt folk".
Donkeyman är så negativ att han tror att en omedelbar skuldavskrivning ända ned till noll (zero) och en nystart för Grekland med "blanka ark" inte skulle hjälpa. Om inte allt för många år skulle landets dåvarande regering ändå stå med hatten i hand och söka stora lån för att överleva. Därför att de grundläggande strukturerna skulle ha upplevt "business as usual".
Politiska skiljelinjer
Nu ligger besluten på andra händer än de Grekiska och EU är långt ifrån en gemensam och enig front.
Men man se några huvudsakliga inriktningar för lösning av krisen.
- EU kritiker med ett Vänsterperspektiv kräver full skuldavskrivning och frikostliga bidrag. Som uppenbarligen skall betalas av EU:s skattebetalare.
- EU kritiker med ett Högerperspektiv kräver att man inte skall skriva av några som helst skulder och sätta stopp för alla lån och bidrag. Grekerna får skylla sig själva.
- De traditionella EU vänliga partierna är angelägna om att rädda EU-projektet och Euron. I praktiken innebär det att man är beredda att skriva ut nya lån. Men i kombination med ännu hårdare sparpaket.
- Mindre länder inom EU som har klarat av att vända utvecklingen till det bättre är inte beredda att betala för att Grekland skall komma på fötter. Därför att de har själva har fått jobba sig ur krisen och anser att de behöver varje Euro för sin egen utveckling.
Fanen vete vad som är rätt. För en gångs skull är Donkeyman tacksam för att han inte är EU-politiker. Han har pendlat mellan "Sparka ut dem" och "Pumpa in mer pengar".
Men hela tiden har han ansett att de som har varit dumma nog till att låna ut pengar också borde få "kasta veven" när de inte betalas tillbaka. Men EU har använt de senaste åren till att köpa ut bankernas fordringar. Vilket betyder att risken har förflyttats från långivarna där den borde ligga och i stället har hamnat kollektivt hos Europas skattebetalare.
Donkeyman tror att just nu skulle vägne framåt ha varit ännu ett lån som ger tillräckligt för att klara dem kort tid framåt. Detta i kombination med ett -5-årigt moratorium där Grekland betalar vare sig räntor eller amorteringar men inte heller får några fler tillskott. Kan man efter den perioden visa till genomförda reformer så skulle en del av skulderna skrivas ned. Och så kör man samma sak ett varv till med krav på fortsatta reformer. Donkeyman tror att reformer är det som skall till, inte ytterligare "stålbad" för befolkningen. Samtidigt måste man ha en piska vinande i luften för att tvinga fram dessa reformer.
I kväll kommer IMF med liknande signaler i opposition mot Eurokraterna. Donkeyman kanske inte är helt ekonomisk idiot ändå.
Obehaglig framtid
Ser vi ut i världen i stort så är det ju långt ifrån bara Grekland som är skuldtyngt. Både inom och utom EU finns det gott om nationer som har skulder som aldrig någonsin kommer att betalas. Och det är inte bara på statsnivå som det ser ut så här. I många av de utvecklade länderna (till exempel Sverige) så är det gott om folk som har skulder av en dimension som de aldrig någonsin kommer att kunna betala. Även om de för närvarande klarar att betjäna räntorna (så länge de är nära noll).
Även USA är ett av världens tyngst belånade nationer. Som har en lång tradition av att föra krig världen runt med andras pengar.
En obehaglig tanke kan formuleras så här:
Kan det möjligen vara så att kriserna på sådana ställen som Argentina, Island, Irland och så vidare ända fram till Grekland bara är något som förebådar vad som skall ske i framtiden. Fast i mycket större skala. Världens totala skuldbörda har en potential till att ställa till långt mer gigantiska problem om (när) något går galet.
Och om så sker är Greklands problem en liten västanfläkt i jämförelse.
Men de fakta som skall läggas fram har redan lagts fram. Med "tes" och "antites" i all oändlighet. Därför skall Donkeyman begränsa sitt inlägg till att presentera sina helt egna funderingar och utgångspunkterna för dessa.
Sett genom Backspegeln
EU- motståndarna har i lång tid hävdat att Euron är omöjlig och att EU är "Den store Satan" som ligger bakom i stort sett allt ont i världen. Konklusionen är att Grekland hade varit ett välstående land om man inte hade låtit sig luras in i EU och Euro.
Nu har det sig så att Donkeyman har sett en del med egna ögon. Han var första gången i Grekland redan på 60-talet. Vilket var ungefär samtidigt som mängder av Grekiska familjer emigrerade till Sverige för att skapa sig en bättre framtid. Donkeymans bestående minne från den tiden är att Grekland var ett mycket fattigt land med betydligt lägre standard än Sverige. Även jämfört med andra Europeiska land låg man i "bottenskiktet".
På 1990-talet var Donkeyman också i Grekland. Många gånger till och med. Både som turist och på jobbets vägnar. Då hade landet varit EU- medlemmar i lite mer än 10 år. Det bestående intrycket var att oavsett vart man rörde sig i Athen, Pireus eller områdena runt var det en enorm byggverksamhet. Och vid i stort sett varje projekt stod det gigantiska skyltar som meddelade att detta var ett "EU Projekt". Alltså finansierat av EU. Samt att det hade skett ENORMA framsteg sedan 1960-talet.
Donkeyman har svårt att tro annat än att EU- medlemskapet bidrog till att skapa framsteg i Grekland. I vart fall förstod de Grekiska makthavarna att använda de öppna penningkranarna.
Men detta var ännu 10 år innan Grekland gick med i Euron. Redan från början ifrågasattes om Grekland egentligen uppfyllde kraven för att bli med. Vilket i efterhand bevisats att de inte gjorde.
Donkeyman tror att Greklands inträde i Euron var ett politiskt projekt. Detta för att förhindra att denna viktiga NATO- medlem inte skulle frestas att driva mot Öst (=Ryssland).
Man blev antagen i kraft av bristfälliga för att inte säga förfalskade statsräkenskaper. MEN- och det är också intressant. Dessa räkenskaper hade enligt EU:s ledning reviderats av ett koppel av de stora och ledande revisionsbyråerna. Samma som sätter "Ratings" på nationer. Och de verifirerade att allt var i skönaste ordning.
Det är märkligt att inte någon i efterhand kritiserar de här revisorerna. Som är stora och inflyteselsrika koncerner med högt anseende.
MEN- och det är viktigt. I dag spelar det inte någon roll varför Grekland blev med. Faktum är att de är med och då måste man agera utifrån HUR det faktiskt ÄR. Att det borde ha varit annorlunda har enbart historiskt intresse. Det är i dag som gäller.
Genom frontrutan i stället
Som Donkeyman ser saken är de gigantiska skulderna så stora att de oavsett vad man kommer överens om aldrig kommer att betalas tillbaka. Men detta har inte åstadkommits tack vare medlemskap i EU eller Euro. Problemet ligger på ett helt annat plan.
Landet har en lång tradition av Politisk misskötsel. Det är inte länge sedan det var en militärdiktatur. Sedan dess har några ledande familjepartier vunnit val efter val. Därför att man har utlovat och delat ut stora förmåner till sina väljare. Förmåner som landet inte kan betala själv därför att det inte finns någon bakomliggande struktur till det. Alltså har man lånat. Och lånat. Och lånat. Så har man lånat till amorteringar och räntor. Ända till dess inte ens de lånen räcker till.
Men märkligt nog har diverse banker, fonder och mängder av andra penningförvaltare stadigt beviljat nya lån. Lån som inte ens den mest avancerade finansakrobat kunde ha fått igenom om det hade gällt något annat än statsekonomi.
Landet har också en tradition av att man inte skall betala skatt. Vilket leder till att man har en omfattande svart sektor. Man har också en minst sagt omfångsrik offentlig förvaltning. En förvaltning som är ineffektiv med en omfattande byråkrati som saltas med en god portion av korruption. Ett utslag av detta är ett dåligt fungerande rättsväsen.
Som Donkeyman ser saken har det här gått så långt att åtstramning inte hjälper längre. I vart fall inte en åtstramning som enbart drabbar "vanligt folk". Det som behövs är betydligt kraftigare lut. Nämligen omfattande åtgärder för att komma åt de grundläggande strukturella problemen.
Regeringen Syritza har ett mandat som är starkare än någon tidigare Grekisk regering har haft. Man vann ett val med god marginal. Man vann en folkomröstning med god marginal. Detta visar att de Grekiska väljarna är trötta på de gamla familjepartierna. Samtidigt som det är väl belagt att en stor majoritet önskar vara kvar i såväl EU som Euron.
Men- Syritzaregimen har inte visat något som helst tecken till att försöka reformera de grundläggande strukturproblemen. Trots att det borde vara en huvuduppgift. Och Donkeyman kan bara förvåna sig över att en utpräglad vänsterregering inte går till kamp mot byråkrati och skattefusk. Men i stället har Syritza som enda krav en skuldavskrivning King Size. Som man kan tänka sig att genomföra i kombination mot ytterligare instramningar som drabbar "vanligt folk".
Donkeyman är så negativ att han tror att en omedelbar skuldavskrivning ända ned till noll (zero) och en nystart för Grekland med "blanka ark" inte skulle hjälpa. Om inte allt för många år skulle landets dåvarande regering ändå stå med hatten i hand och söka stora lån för att överleva. Därför att de grundläggande strukturerna skulle ha upplevt "business as usual".
Politiska skiljelinjer
Nu ligger besluten på andra händer än de Grekiska och EU är långt ifrån en gemensam och enig front.
Men man se några huvudsakliga inriktningar för lösning av krisen.
- EU kritiker med ett Vänsterperspektiv kräver full skuldavskrivning och frikostliga bidrag. Som uppenbarligen skall betalas av EU:s skattebetalare.
- EU kritiker med ett Högerperspektiv kräver att man inte skall skriva av några som helst skulder och sätta stopp för alla lån och bidrag. Grekerna får skylla sig själva.
- De traditionella EU vänliga partierna är angelägna om att rädda EU-projektet och Euron. I praktiken innebär det att man är beredda att skriva ut nya lån. Men i kombination med ännu hårdare sparpaket.
- Mindre länder inom EU som har klarat av att vända utvecklingen till det bättre är inte beredda att betala för att Grekland skall komma på fötter. Därför att de har själva har fått jobba sig ur krisen och anser att de behöver varje Euro för sin egen utveckling.
Fanen vete vad som är rätt. För en gångs skull är Donkeyman tacksam för att han inte är EU-politiker. Han har pendlat mellan "Sparka ut dem" och "Pumpa in mer pengar".
Men hela tiden har han ansett att de som har varit dumma nog till att låna ut pengar också borde få "kasta veven" när de inte betalas tillbaka. Men EU har använt de senaste åren till att köpa ut bankernas fordringar. Vilket betyder att risken har förflyttats från långivarna där den borde ligga och i stället har hamnat kollektivt hos Europas skattebetalare.
Donkeyman tror att just nu skulle vägne framåt ha varit ännu ett lån som ger tillräckligt för att klara dem kort tid framåt. Detta i kombination med ett -5-årigt moratorium där Grekland betalar vare sig räntor eller amorteringar men inte heller får några fler tillskott. Kan man efter den perioden visa till genomförda reformer så skulle en del av skulderna skrivas ned. Och så kör man samma sak ett varv till med krav på fortsatta reformer. Donkeyman tror att reformer är det som skall till, inte ytterligare "stålbad" för befolkningen. Samtidigt måste man ha en piska vinande i luften för att tvinga fram dessa reformer.
I kväll kommer IMF med liknande signaler i opposition mot Eurokraterna. Donkeyman kanske inte är helt ekonomisk idiot ändå.
Obehaglig framtid
Ser vi ut i världen i stort så är det ju långt ifrån bara Grekland som är skuldtyngt. Både inom och utom EU finns det gott om nationer som har skulder som aldrig någonsin kommer att betalas. Och det är inte bara på statsnivå som det ser ut så här. I många av de utvecklade länderna (till exempel Sverige) så är det gott om folk som har skulder av en dimension som de aldrig någonsin kommer att kunna betala. Även om de för närvarande klarar att betjäna räntorna (så länge de är nära noll).
Även USA är ett av världens tyngst belånade nationer. Som har en lång tradition av att föra krig världen runt med andras pengar.
En obehaglig tanke kan formuleras så här:
Kan det möjligen vara så att kriserna på sådana ställen som Argentina, Island, Irland och så vidare ända fram till Grekland bara är något som förebådar vad som skall ske i framtiden. Fast i mycket större skala. Världens totala skuldbörda har en potential till att ställa till långt mer gigantiska problem om (när) något går galet.
Och om så sker är Greklands problem en liten västanfläkt i jämförelse.
söndag 12 juli 2015
Mycket vatten
Mycket vatten har flutit under broarna sedan "Donkeyman" skrev
något på Nordens Paris. På två år hinner det nämligen passera mycket
vatten. Men- efter moget övervägande är det dags att fatta pennan igen,
eller som en modern människa skulle säga- fatta kärlek till tangentbordet, och börja publicera
inlägg igen.
Till att börja med vill Donkeyman tacka alla som har kommit med mailar och undrar vad som har hänt. Många har uttryckt oro och undrat om han har "tagit ned skylten". Flera skriver att man saknar Blogggen och uppmanar till en nystart.
Tack. Tusen tack, för de vänliga ord som har kommit. Tyvärr har jag låtit alla vänta. Orsaken till uppehållet beror helt och hållet på personliga skäl. Jag har inte mått bra. I vart fall har jag saknat överskott. Det är inte den fysiska hälsan som har felat. Däremot har själen inte haft det bra. Ensamhet- Dåligt med kronager och mycket arbete blir tillsammans en dålig cocktail. Som inte ens "Broder Pilsner" klarar av att läka.
Nu har tiden gått. Donkeyman är stark igen och funderar på vad han skall göra när han blir stor.
Det finns i vart fall mycket att kommentera. Det har skett mycket under dessa två år. Händelser i stort och smått som kräver kommentarer. Som kommer i sinom tid.
I avdelningen Krig och Elände har världen berikats med nya nya konflikter.
Ryssland har återtagit Krim och befinner sig i djup konflikt med Ukraina. Och hela Mellanöstern har blivit en enda kokande kittel fylld med konflikter. Där inte fanen klarar av att bena ut vem som är kompis med vem och vem som vill slå ihjäl vem. Och i så fall varför.
I Syrien och Irak skördar muslimska fundamentalister frukterna av USA och NATO:s krig. Israeler och Palestinier är mer oense än någonsin. Dags att bomba Gaza en gång till kanske. Den etniska förändringen av Västbanken fortskrider kontinuerligt. Tvåstatslösningen har blivit historia och omvärlden vet inte vad man skall anse. Libyen, Egypten, Jemen ...... you name it, överallt bubblar konflikterna upp till ytan.
Inom EU avlöser de ekonomiska kriserna varandra. Skall Grekland lämna Euron eller ej. Många EU-kritiker runt om hoppas nu att "Den store Satan" i form av EU skall gå under". EU-motståndarna vädrar vårluft igen.
På hemmaplan har vi översvämmats av tiggare från de Östra delarna av samma EU. Samtidigt som vi översvämmas av flyktingar från alla möjliga konflikthärdar. Men det har blivit helt förbjudet att diskutera hur man skall hantera detta. Enligt våra makthavare är det inte ett problem och den som kallar det ett problem är en dålig människa som sympatiserar med sådana som man helst inte bör nämna.
Så har vi haft val och väljarna visste inte sitt eget bästa. Man röstade fel med resultat att katten släpade in ett onämnbart parti i Riksdagen. Något som ledde till att Alliansen gav upp all oppositionspolitik och genomförde "Decembersveket" tillsammans med Sosseriet. Man kan ju inte låta Riksdagens majoritet bestämma när man vetr att denna majoritet har fel. Alltså ändrar man lite på reglerna. Sådan är demokratin. Med resultat att vi nu har en helt obegriplig politisk situation. Och de onämnbara blir ännu fler vid nästa korsväg.
Självfallet måste en politikälskare som Donkeyman kasta sig in på banan och skriva av sig igen.
Men dess värre har han väl förlorat merparten av sin trogna läsekrets som väl helt enkelt har tröttnat att vänta. Alla vet ju att Donkeyman är Sveriges mest lovande författare. Som lovar och lovar och lovar att lämna manus, men så kommer det något emellan.
Fortsättning följer ........................ Häng med och se vad som kommer härnäst.
Till att börja med vill Donkeyman tacka alla som har kommit med mailar och undrar vad som har hänt. Många har uttryckt oro och undrat om han har "tagit ned skylten". Flera skriver att man saknar Blogggen och uppmanar till en nystart.
Tack. Tusen tack, för de vänliga ord som har kommit. Tyvärr har jag låtit alla vänta. Orsaken till uppehållet beror helt och hållet på personliga skäl. Jag har inte mått bra. I vart fall har jag saknat överskott. Det är inte den fysiska hälsan som har felat. Däremot har själen inte haft det bra. Ensamhet- Dåligt med kronager och mycket arbete blir tillsammans en dålig cocktail. Som inte ens "Broder Pilsner" klarar av att läka.
Nu har tiden gått. Donkeyman är stark igen och funderar på vad han skall göra när han blir stor.
Det finns i vart fall mycket att kommentera. Det har skett mycket under dessa två år. Händelser i stort och smått som kräver kommentarer. Som kommer i sinom tid.
I avdelningen Krig och Elände har världen berikats med nya nya konflikter.
Ryssland har återtagit Krim och befinner sig i djup konflikt med Ukraina. Och hela Mellanöstern har blivit en enda kokande kittel fylld med konflikter. Där inte fanen klarar av att bena ut vem som är kompis med vem och vem som vill slå ihjäl vem. Och i så fall varför.
I Syrien och Irak skördar muslimska fundamentalister frukterna av USA och NATO:s krig. Israeler och Palestinier är mer oense än någonsin. Dags att bomba Gaza en gång till kanske. Den etniska förändringen av Västbanken fortskrider kontinuerligt. Tvåstatslösningen har blivit historia och omvärlden vet inte vad man skall anse. Libyen, Egypten, Jemen ...... you name it, överallt bubblar konflikterna upp till ytan.
Inom EU avlöser de ekonomiska kriserna varandra. Skall Grekland lämna Euron eller ej. Många EU-kritiker runt om hoppas nu att "Den store Satan" i form av EU skall gå under". EU-motståndarna vädrar vårluft igen.
På hemmaplan har vi översvämmats av tiggare från de Östra delarna av samma EU. Samtidigt som vi översvämmas av flyktingar från alla möjliga konflikthärdar. Men det har blivit helt förbjudet att diskutera hur man skall hantera detta. Enligt våra makthavare är det inte ett problem och den som kallar det ett problem är en dålig människa som sympatiserar med sådana som man helst inte bör nämna.
Så har vi haft val och väljarna visste inte sitt eget bästa. Man röstade fel med resultat att katten släpade in ett onämnbart parti i Riksdagen. Något som ledde till att Alliansen gav upp all oppositionspolitik och genomförde "Decembersveket" tillsammans med Sosseriet. Man kan ju inte låta Riksdagens majoritet bestämma när man vetr att denna majoritet har fel. Alltså ändrar man lite på reglerna. Sådan är demokratin. Med resultat att vi nu har en helt obegriplig politisk situation. Och de onämnbara blir ännu fler vid nästa korsväg.
Självfallet måste en politikälskare som Donkeyman kasta sig in på banan och skriva av sig igen.
Men dess värre har han väl förlorat merparten av sin trogna läsekrets som väl helt enkelt har tröttnat att vänta. Alla vet ju att Donkeyman är Sveriges mest lovande författare. Som lovar och lovar och lovar att lämna manus, men så kommer det något emellan.
Fortsättning följer ........................ Häng med och se vad som kommer härnäst.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
