Politiska skalor

Donkeyman bara njuter numera. Det har gått ungefär en månad sedan "Soldagen" och vi har redan fullt dagsljus mellan 07 och 17. Och det går snabbt framåt. En månad till så är det ljust till långt ut på kvällarna och två månader till så är det ljust dygnet runt.

Dessutom har vi så långt haft en särdeles civiliserad vinter. Ett par veckor med snö och runt 10 minus, resten har legat runt nollan och nederbörden har lyst med sin frånvaro. Både i fast och flytande form. En del blankis på gator och gångbanor men inte värre än man kan hantera det.

I omvärlden sker ting i en rasande fart. Vem som är skurk och vem som inte är skurk i den Irakisk- Syriska soppan är sannerligen inte lätt att reda ut. Kanske verkligheten är sådan att ett gäng med skurkar håller på att bekämpa varandra. Medan den vanliga hyggliga människan kommer i kläm och blir lidande alldeles oavsett vilken regering eller vilken "movement" som håller just deras område.

Här i Europa sker saker och ting lika raskt. Nya staket byggs upp runt land efter land och EU framstår som tandlöst och dåligt handlingskraftigt. Ungefär som de olika Svenska regeringarna framstod ända till sent i höstas när man plötsligt slog till med en mängd med åtgärder. Åtgärder som till stor del upplevs som dåligt genomtänkta och med tvivelaktig effekt. Här kan vi snacka om att vända på en femöring. Sådant som i somras betecknades som rasism, fascism och det som värre är blev plötsligt helt PK. Det är sannerligen inte enkelt att hänga med i politiken längre.

I många år har man filosoferat kring att den klassiska vänster- högerskalan inte längre är det bästa sättet att klassificera politiken. Det har kommit många olika förslag till flerdimensionella skalor och Donkeyman har i ett par år använt en skala som baserar sig på konservativa kontra reformvänliga. Då blir skalan ungefär så här:

V- MP- S- SD- C- KD- M- FP

 



Problemet ligger i att klassificera partier som S och M eftersom de i många avseenden är delade i ett par fraktioner och partiets politik beror på vem som för tillfället har hegemonin. Inom Sosseriet är det just nu den partiskolade politiskt korrekta storstadsmiljön som styr medan den klassiska industri och småstadsmiljön står vid sidan. Inom Moderaterna håller "de nya moderaterna" på att förlora makten till förmån för de mer klassiska konservativa krafterna. Det samma gäller i högsta grad även MP som i praktisk regeringspolitik ligger långt från det "Gröna Samhälle" man drömde om för bara några år sedan.

Men skall man förstå dagens politik så kanske man skall klassificera efter en helt annan skala. Just nu är det nog mer givande att beskriva åsikterna som:

Internationalister kontra Nationalister

 

Donkeyman har i alla år varit Internationalist och är så än i dag. Han tror på övernationellt samarbete och tror att EU är vägen framåt, även om det finns en hel del uppförsbackar utmed den vägen.

 

Samtidigt har Invandringskrisen (Donkeyman vägrar att kalla det Flyktingkris även om en hel del, men långt från alla, av Invandrarna också är Flyktingar) givit ny ammunition till att låta Nationalismen sticka upp sitt fula tryne igen.

 

Men det finns många märkligheter.

 

Vänstersidan i övriga Europa är Internationalister men önskar ett reformerat EU. Medan vänstersidan i Norge och Sverige är Nationalister.

 

Den yttre högersidan både i Europa och Skandinavien är Nationalister och gör gemensam sak med den Skandinaviska vänstern. Det är också ganska intressant att de flesta i den gruppen har Ryssland under president Putin som ett föredöme för politiker som arbeatar för sitt folks bästa.

 

Gemensamt för både Vänster- och Högernationalister är att man helst ser att EU rasar samman. Den dagen skall "Paradis" uppstå och alla skall leva lyckliga bakom sina taggtrådsstaket i all framtid. Det är ju trots allt vårt eget staket och inte grannens.

 

Samtidigt har vi påfallande många Nationalister som tycker att det är helt ok att gå med i NATO och att samarbeta än mer intimt med USA. Trots att det innebär överstatliga ting av liknande karaktär som EU.  

 

Ser vi sedan till våra egna partier så är en del kluvna i de här frågorna. Men det är inte så enkelt eftersom flera av partierna inte agerar rätlinjigt utan snarare efter modellen: "Än slank han hit och än slank han dit och än slank han ned i diket."

 

Skall man göra en partiskala i dimensionen Internationella kontra Nationalister hamnar vi i en situation med S och H nära varandra på ena sidan och V och SD tillsammans på den andra. 

 

 





Ljusnande Tider

Här i Tromsø hade vi "Soldag" för några dagar sedan. Ett uttryck som inte är så självklart som det låter.

Den "geografiska soldagen" bör ju vara den dag som solen orkar över horisonten för första gången. Men så har ju någon rest en massa fjäll som den också skall orka över för att synas. I Tromsø definieras "Soldagen" som den första dag när man kan se solen från Domkyrkans trappa. Och det var den 21. Januari. Om det nu är förhållanden för solsken den dagen.

Olyckligtvis har någon byggt en del hus emellan så på Domkyrkans trappa får man nog vänta ett tag till. Men Donkeyman bor lite närmare Gud. Uppe i "Donkeyman Towers" 61 trappsteg över gatuplanet kan man se solen redan den 19. Om det nu är väder för detta.

Sedan är det så att ser man rätt söderut så är det två fjäll som möts. Med en djup svacka mellan. När solen tittar fram i den där svackan försvinner  den efter 20 minuter bakom nästa fjäll. Så fortsätter det på samma sätt i en dryg vecka framåt. Men sedan kommer den stora dagen när den orkar upp över bägge fjäll (de är lika höga) och den dagen har man plötsligt flera timmars solljus.

Sedan går det förbluffande snabbt till det är ljust dygnet runt.

Olyckligtvis har det ännu inte varit förhållanden för att se något solsken. Mulet och Grått är vad som gäller. Men det indirekta dagsljuset har redan förlängt dagen med flera timmar.

Ser vi till politiken och världen i stort går det knappast mot Ljusnande tider. Snarare tvärtom. Kriserna kommer i kö. Krigen i Syrien/ Irak / Afghanistan/ Somalia med fler platser tycks oändliga. I vart fall är det knappast  någon fred att få på långa tider. Vilket i sin tur leder till en tsunami av invandrare som söker sig till bättre möjligheter i Europa.

Donkeymans uppfattning är att OM inte EU lyckas få till ett gemensamt agerande snabbt utan varje land agerar för sig självt så kommer också alla länder att förlora. Det är inte bara principen med fri flyt av folk mellan EU-länderna som kommer att upphöra. De enskilda länderna kommer inte att klara att hålla kontroll på sin invandring var för sig.

Enda sättet att få kontroll är att EU får en gemensam och fungerande gränskontroll. Samt att invandringen kontrolleras från punkter utanför EU. De som plockas upp ur havet eller som på annat sätt lyckas forcera gränsen skickas omedelbart ut igen till dessa kontrollpunkter belägna utanför. Ett system som är rått och omänskligt men vänder man på det så vinner inte heller någon på att de Europeiska välfärdssystemen bryter samman.

Låt oss börja med att ta hand om de som redan är här. Samtidigt som vi hjälper andra flyktingar där de befinner sig. I närheten av sina hemländer. När situationen inom hela EU har stabiliserat sig börjar man att ta emot invandrare igen men då under kontroll.

Donkeyman är emot att bygga upp murar igen. Men den här gången skall vi inte bygga upp murar mellan EU-länderna. Låt oss i stället bygga en mur runt Europa med öppningar där vi kan släppa in immigranter allt efter förmåga. Samtidigt som vi lämnar frikostliga bidrag till att hjälpa behövande i de områden där de redan finns.

Kanske hjärtlöst - men dess värre nödvändigt.

Mörkertid

Donkeyman övervintrar än en gång uppe i Tromsø. Men vi har kommit över det värsta. Det blir ljuare dag för dag och snart är det "Soldag". Men skall man filosofera så kan man också tänka att trots att vi rent fysiskt går mot ljuare tider så håller en annan form av "Mörkertid" på att sprida sig över jorden.

Det tycks som om antalet "Mörkermän" i  världen ökar. Och de skaffar sig mer och mer makt. Det Donkeyman kallar "Mörkermän" är sådana som vet "hur det är", som inte kan argumentera för sin sak och som inte har några hämningar mot att tvinga omvärlden att leva efter deras värderingar.

Den första gruppen av "Mörkermän" är det Donkeyman vill kalla "Fundamentala Kristna". Stockkonservativa typer som låter "Boken" styra deras liv. Och de är så säkra på sin sak att de tycker att en översättning av en översättning av en översättning gjord av folk med liten insikt i de förhållanden som de ursprungliga författarna skildrade skall styra dagens värld.

De här människorna har ett starkt grepp om politiken i bland annat USA vilket gör att det ena "stolpskottet" efter det andra klarar av att skaffa sig inflytande.

Tänk bara på att en person som Sarah Pahlin kunde avancera fram till att bli Vicepresidentkandidat. En person som ansåg att just hennes hemstad Warsilla i Alaska skulle skonas på Den Yttersta Dagen så att dess medborgare utgjorde grundstommen i Paradiset.

De Muslimska Mörkermännen behöver inte översätta något som helst. Den Arabiska originaltexten är den riktiga Koranen. Alla översättningar är hjälpmedel. Men därifrån är de inte eniga om mycket. Vi har motsättningen shia- sunni. Vi har också stora skillnader i åsikter och tolkning inom de olika sidorna. Och de bekämpar varandra med samma liv och lust som de olika Kristna falangerna har bekämpat varandra genom årtusenden.

De mer extrema bland dessa "movements" har på senare tid vunnit stora framgångar. Se bara på Daesh i Syrien och Irak. Men det finns många fler fundamentalistiska rörelser i de trakterna. I lite vidare cirklar har vi sådana som Taliban, Boko Haram .... you name it. Listan kan göras lång.

Dess värre har västvärlden haft ett stort inflytande i de processer som givit morgonluft åt de Muslimska Mörkermännen. Med dåligt genomtänkta fälttåg både här och där. Samt en högt uppdriven förmåga att stödja "fel" sida i en konflikt.

Så har vi de Judiska Ortodoxa som stadigt ökar i antal och makt. Västvärlden accepterar att deras stat utvecklats till en renodlat Judisk stat där alla andra är andra klassens invånare. Den sekulära socialdemokratiska Judiska stat som vi stödde på 1950- talet och som radikal ungdom vallfärdade till för att jobba på Kibbutz finns inte längre. Nu har vi en rasistisk aggresivt expansiv stat som genom sin bosättarrörelse driver en effektiv och målmedveten etnisk rensning.

Något som också håller på att radikalisera den Palestinska sidan som mer och mer attraheras av Muslimska Mörkermän. Good Luck, säger Donkeyman. Detta är en utveckling som kommer att gå käpprätt åt h****e.

Men det är inte slut med detta. Här hemma i Europa drabbas vi av ytterligare en sorts mörkermän som håller på att mopsa upp sig igen. Det är "Nationalismen" som åter sticker fram sitt fula tryne. Där den växer sig stark leder det till en politik som innebär stängda gränser, förtryck av de som har "fel" etnicitet och att bryta ned de landvinningar som skett sedan WW2. Vi har rivit "Berlinmuren" och monterat ned "Järnridån". Vi behöver inte bygga nya murar och ridåer inom Europa igen. Speciellt inte i dessa tider när Europeiskt samarbete är viktigare än någonsin.

De här Nationalisterna finns i stor utsträckning på högersidan där många inom högern ser Putins Ryssland som en förebild. En stark ledare som gör sitt folk starkare. (Har ni hört det förr. Ett land, en ledare, ett folk). Till min stora sorg måste jag inse att det finns många Nationalister på vänstersidan också. Framför allt i Skandinavien. Det gamla slagordet "Internationell Solidaritet - Arbetarklassens Kampenhet" är historia. Nu är det Nationen som gäller. Vad blir det sedan, skall vi dela Nationerna i mindre delar.

Här i Norge har det ju alltid funnits en stor grupp som önskar taggtrådsstaket med kulsprutetorn och människoätande hundar som bevakar gränsen mot det obehagliga utlandet. De krafterna växer sig ännu starkare nu, starkt inspirerade av liknande krafter i det utland som de önskar stänga ute.

Dess värre finns det många tokskallar som inspireras av Nationalismen och gärna önskar vrida klockan tillbaka 50 år så vi kommer till en lyckligare tid. En tid när det var arbete åt alla (åtmindstone i vårt land), de få invandrarna var väl etablerade och höll hjulen gående samtidigt som välfärdssamhället blev starkare och förbättrades hela tiden. Och eftersom allt ont kommer från utlandet så måste man skydda sig.

Det går att identifiera ännu fler grupper av "Mörkermän" men det här räcker till nästa gång. Skall 2016 bli "Mörkermännens År" kan man undra.