Som jag skriver i gårdagens artikel "Muck" har "Lumpen" skapat oändliga mängder med historier. Varenda Svensk man över 40 års ålder har ett förråd med "Lumparminnen" som berättas när herrar har hamnat vid Groggbordet. Och här snackar vi om ett "Broderskap". Alla män - oavsett ålder - visste vad man snackade om och älskade att berätta de här historierna gång på gång. Medan alla kvinnor tyckte att det var urtråkigt och lämnade männen för sig själva när "Lumparhistorierna" började cirkulera.
Men sedan var det också så att det fanns en liten grupp som ville undvika att göra sin "Lump". Nu tänker jag inte på dem som vägrade av religiösa eller samvetsskäl. De var i grund och botten en ganska liten skara och det fanns ju ett alternativ med så kallad "vapenfri tjänst" där de helt enkelt gjorde nytta på någon brandstation eller något liknande. Medan de allra mest principfasta helt enkelt valde att "sitta inne".
Men Donkeyman har kompisar som hållit sig undan av helt andra skäl. De har helt enkelt tyckt att "Lumpen" varit bortkastad tid. Ett bra exempel är numera sjökapten, låt oss kalla honom Kalle. Kalle var inkallad till Flottan i Karlskrona. Så han reste ned dit för att rycka in. Men han stoppade på ett sjapp just utanför vakten för att ta ett par sista pilsner "i frihet". När han sitter där kommer en trupp och marscherar förbi. Tramp, tramp, tramp, tramp, tramp kom soldaterna marscherande på gatan. Då ruttnade Kalle på det hela. Fy faaaan, det där skall jag inte hålla på med, tänkte han. Så Kalle gick till järnvägsstation och reste bort.
Han tog sig helt ned till Genua där han slöt sig till den Svenska koloni av uteseglare som höll till där. (På den tiden fanns det Svensk sjömansförmedling både i Genua, Antwerpen och New York). Och Kalle seglade ut från Genua i flera år. Samt omvandlade avmönstringen till god mat, goda viner samt vackra kvinnor. Ända till dess katastrofen inträffade. Båten han var ombord i blev omdirigerad till Sverige. Kalle hade ju medvetet hållit sig undan från Svenska hamnar eftersom han visste att han var efterlyst. Och när Gnisten hade skickat sin "crew list" till agenten som sedan lämnat den vidare till "immigration" för kontroll så ringde alarmklockorna. En polispatrull var ombord och arresterade Kalle innan han hann med att rymma från båten som han hade planerat.
Varefter Kalle slapp göra "Lumpen" men i stället fick han fri pension på Långholmen i bortåt ett års tid.
Men en annan av Donkeymans tvivelaktiga kamrater fann på ett fungerande sätt att slippa bli inkallad. Vid mönstringen skrev han in "politiskt aktiv" som fritidsintresse. Och när han stod framför mönstringsnämnden frågade han om man fick permission för att kunna fullgöra politiska uppdrag eller om han måste avsäga sig dessa innan han blev inkallad. Givetvis fick han en vänlig fråga om han hade viktiga uppdrag. "Ja", svarade kamraten. "Jag sitter i centralstyrelsen i KPML(r). Men jag vill göra min värnplikt för jag anser att det är ett viktigt patriotiskt uppdrag." Han blev aldrig inkallad. I verkligheten var (och är) han totalt ointresserad av politik.
Den metoden användes i olika vridningar av flera andra i bekantskapskretsen. De blev inte heller inkallade. Så den var uppenbarligen vattentät. Bortsett från den lilla olägenheten att hamna i SÄPO:s register förståss.
Slutligen var det många som ryckte in men som gjorde sitt allra bästa för att bli betecknade som odugliga. De ville helt enkelt bli "kasserade" eller "frikallade" som det hette i mer modern tid. Metoderna var många och fantasifulla men det var inte så få som lyckades.
Men den stora massan gjorde sin "Lump" helt enligt planerna. Och sina "Repmöten". Och hade i grunden ganska kul. Man tog det som en prövning och gjorde det bästa möjliga av det hela. De flesta upplevde ett gott kamratskap och hade ganska kul mitt i eländet. Och samlade underlag till goda historier.
Men nu är det slut. Och i verkligheten har det varit slut i många år. Det är bara de största "stridisarna" som har "Lumpat" i modern tid. Och då är det inte riktigt samma sak. Hoppas för övrigt att ni uppskattade gårdagens klipp med Nils Poppe som "Soldat Bom" som driver sin Löjtnant till vansinne under hård straffexercis. Och "Loffe" i "Repmånad" är ju bara obetalbar. Donkeyman har bägge rullarna.
För övrigt var Älgen Blå i går också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
En reflexion om ålderns betydelse för "vidgade vyer"...:
När jag var barn hade jag släkt i Karlskrona, och tillbringade många somrar där, och fullkomligt älskade staden och omgivningarna. Ett stort nöje när jag var i 10-års-åldern var att stå vid hamnen och titta på flottans fartyg, och aktiviteten omkring dessa. Karlskrona var en härlig stad att vistas i.
Sen gjorde jag gjorde lumpen i "Pinan" -80. Jag hatade i stort sett varje minut av de 346 dagar jag låg inne. Fortfarande idag, 30 år senare, har jag svårt för Karlskrona, jag blir lätt illamående varje gång jag (i jobbet) tvingas besöka staden...
Men, numera skulle jag inte ha något alls emot att göra en repmånad; vore ju skitkul att vara hemifrån, ute och "campa" några veckor i lag med andra medelålders herrar, och ge 20-åriga furirer gråa hår...! ;-)
Skicka en kommentar