En "okänd" stjärna

Donkeyman läser i tidningarna att en av världens stora idrottsmän har avlidit. En person som är totalt okänd i Sverige men som spelade en avgörande roll internationellt. Inte bara inom idrotten utan också inom politiken, nämligen kampen mot Apartheid.

Den 19. November avled Basil d'Oliveira. Svenska och Norska läsare behöver en liten kort historik. Han föddes i Cape Town år 1928, 1931 eller 1935. Man vet inte riktigt därför att han påstod sig vara yngre än han var för att bli uttagen i landslaget. Men inte det Sydafrikanska utan det Engelska.

d'Oliveira var nämligen Cricketspelare. Han var en av världens största. Men i sitt hemland fick han aldrig möta de bästa spelarna. Helt enkelt därför att han var vad som på den tiden kallades "Cape Colored", en färgad (=halvblod) person från Kap-provinsen. Den folkgruppen är ganska stor, nästan lika många som de vita, och de talar Afrikaans. Men i Apartheidsystemet var de "Non-Whites". Det spelade inte någon roll vilka resultat som Basil d'Oliveira producerade i "Coloreds League Cricket". Han fick inte spela med de vita.

År 1960 samlade man in pengar i den färgade befolkningen för att han skulle kunna emigrera till England där han snabbt gjorde karriär. 1965 blev han Engelsk medborgare och fast på det Engelska landslaget. Med tiden spelade han 44 Testmatcher för sitt nya hemland.

Nu kommer vi fram till "The Oliveira Affair" som kom att påverka hela den Engelsktalande världens inställning till Sydafrika. Det blev en vändpunkt av mycket större dignitet än till exempel massakern i Sharpeville. Och den hade en avgörande betydelse för att SydAfrika kom att uteslutas ur världens idrottsgemenskap.

Situationen var den att på våren spelade England mot Australien om "The Ashes". En matchserie om 5 stycken 5-dagarsmatcher. Och Oliveira avgjorde det hela till Englands favör genom en makalös Inning i den sista matchen. Därmed var han given i det Engelska landslag som skulle resa till SydAfrika för att spela en serie Testmatcher. Matcher som hela SydAfrika väntade på. Därför att då skulle "Springboks" bevisa att man var världens bästa landslag.

Samtidigt lät den SydAfrikanska regeringen förstå att man inte ansåg att en "Non-White" skulle spela med i det Engelska laget. Det var nämligen så att sådana inte bara var uteslutna från att delta i "Springboks". Besökande lag fick inte heller ha färgade spelare. Vilket gjorde att lag som Pakistan, Indien, Sri Lanka och West Indies inte turnerade i SydAfrika.

Och den Engelska lagledningen "vek sig". Man tog inte ut Basil d'Oliveira, trots att en spelare som just hade avgjort "The Ashes" med ett monumentalt spel givetvis borde vara självskriven. Men ganska snart tackade hans ersättare nej med hänvisning till skada (något som sedan dess varit obevisat). Och England nominerade d'Oliveira i truppen. Antagligen efter politiska påtryckningar.

Det som då hände var att Sydafrikas Premiärminister Vorster avlyste hela Cricketturnen. Till stor irritation för den SydAfrikanska publiken. Ett beslut som alltså inte var populärt ens på hemmaplan.

Resten av världen "gick i taket". Detta blev den berömda "droppen". Där och då - sommaren 1968 - vände världens tolerans mot det SydAfrikanska systemet inom idrotten. SydAfrika blev utkastade från Internationell Cricket och senare samma år uteslutna från Olympiska spelen. En nära nog världsomfattande idrotts- och kulturbojkott börjar här .....

Efter en lysande karriär fortsatte Basil d'Oliveira som Cricketkommentator, Journalist, Författare, Poet och en massa andra ting. Hans "karriär efter karriären" blev minst lika stor som hans egentliga karriär. Och år 2000 blev han nominerad som en av SydAfrikas 10 största Cricketspelare genom tiderna. När England och SydAfrika numera möts i Test Matcher spelar man om "Basil d'Oliveira Trophy". Och självfallet var han en av hedersgästerna när SydAfrika år 2003 arrangerade the Cricket World Cup.

Läs även andra bloggares åsikter om apartheid, rasism, demokrati, cricket, sydafrika