Debatt
Donkeymans föräldrar tog med honom till flera av de klassiska debatterna i Vasaparken på 50-talet. Det var politiska debatter mellan till exempel Tage Erlander och Bertil Ohlin. Där modern "höll på" Professor Ohlin.
De debatterna var av en helt annan kaliber än dagens TV-styrda jippon. Där stod de båda kombattanterna i var sin talarstol. Utan bisittare, utan någon som sökte fakta, utan manus och de debatterade rätt upp och ned. Ett par timmar i sträck med blixtsnabba replikskiften. Som drog ned skrattsalvor, applåder och hurrarop. Utan någon programledare som snuttifierade debatten och "röjde plats" för underhållningsinslag.
Den gången var det debatten som var huvudsaken. Och det samlades publik i samma omfattning som på Allsvenska matcher. Publik som lyssnade. Även på motsidans argument.
Därför att då var det argument som gällde. Dagens slagordsdebatt var ännu långt i framtiden. Dess värre tror Donkeyman att merparten av den moderna tidens politiker inte är i stånd till att genomföra den sortens debatt. Lika lite som de är i stånd att hålla ett riktigt bra tal.
Retorik
Ordet "Retorik" används i dag av många som ett förklenande uttryck som kan översättas med "bara ord - ingen substans". Inget kan vara mer felaktigt. "Retorik" betyder talarkonst. Det vill säga konsten att hålla tal. En gång i tiden var "retorik" en högt ansedd konst. En konst som varje student förväntades ha åtmindstone någon viss förmåga i att utöva.
Donkeymans moder tvingade iväg den unge sonen på kurser i retorik och till skrivmaskinskurs. Kurser som på den tiden var en del av skolans verksamhet. De var frivilliga men gratis och gick efter ordinarie skoldagen var slut. Till Donkeymans stora irritiation. Men kunskapen att kunna skriva på en skrivmaskin med många nedslag per minut och utan att se på tangenterna har varit en av de bästa lärdomar som Donkeyman fått med sig i livet. Liksom insikten i de grundläggande kunskaperna i att hålla ett bra tal.
Skolans retorikundervisning förde Donkeyman till diverse talartävlingar. Ja, käre läsare du läste rätt. Talartävlingar. Detta gick till så att de unga och lovande retorikerna fick en tes som de skulle försvara. Vanligen förberedde man sig i femton minuter och fick sedan fem minuter på sig att försvara tesen inför en kritisk jury. Vilket var en god skola.
Nu i helgen installerades firma J&J i ledningen för Sosseriet. Och herr Juholt höll sitt så kallade "linjetal". Till Donkeymans stora glädje och uppskattning visade det sig att karln faktiskt KAN hålla tal. Inte bara det - han kan hålla BRA tal. Vad underbart. Äntligen en person med retorisk förmåga. Undras hur mycket han skriver själv av sina tal. Tänk om vi har fått en så god cigar som en partiledare som inte bara kan hålla tal utan även kan skriva dem.
Medias "Sossologer" har därefter analyserat talet till atomer för att få en fingervisning om vilken väg han tänker styra den (s)-märkta skutan. Utan att komma till något annat än gissningar och svada.
Men verkligheten är ju att Juholt inte höll ett tal för väljarna. Han höll ett tal för Rörelsen. För de redan frälsta. Ett tal som var en del av en sedan länge fastställd liturgi där Rörelsen sluter upp bakom sin ledare i fullständig enighet. Och det gjorde han på ett utmärkt sätt.
Donkeyman snappade ändå upp ett par små korn. Juholt sade att han "ville lyssna på människorna som påverkas av besluten". Vilket i så all innebär en revolution och en kursändring inom (s). Tidigare har det varit HSB (Han Som Bestämmer) som har pekat med hela handen som har bestämt först, därefter har människorna fått finna sig i och inrätta sig efter vad som har blivit bestämt.
Det andra lilla kornet var den totala och befriande frånvaron av en retorik som utmålade Alliansens företrädare som onda människor som har som sin enda målsättning att ytterligare berika de redan rika på bekostnad av de fattiga. Tänk om vi slipper höra det tramset i framtiden och i stället får en politisk debatt där de (s)-märkta faktiskt vill göra själva.
Drömdebatten
Nu när Sosseriet har en talare som chef kanske vi kan få en "revival" på Vasaparksduellerna. Tänk er en debatt mellan Juholt och Reinfeldt. En debatt som inte har regisserats sönder av "experter" i SvT eller TV4.
Debatten bör vara mest möjligt fri men någon form av reglerad talartid måste finnas. Då föreslår Donkeyman en begränsning av tiden för inlägg i stället för en begränsning av total talartid.
Donkeyman kan tänka sig detta format kopierat från ishockeyn. Man börjar med tre debatter om 20 minuter effektiv talartid. Där man stoppar klockan vid varje uppehåll eller longör. Parterna får välja var sitt ämne för de två första debatterna. Den som valt börjar med 3 min inledning. Därefter är det fri debatt men inte något inlägg får överstiga 2 min. Sista fem minuterna av varje debatt minskar man till max 1 min per inlägg. Total effektiv debattid 20 min.
Den sista och tredje debatten har en annan form. Den delas i fyra ämnen. Debattanterna turas om att välja ämne. Inledning av den som valt ämne 1 min. Därefter replikskifte med max 30 sek per replik. Till totalt 5 minuters debattid.
Så slutar man med "sudden". Debattörerna turas om att ställa frågor. Varje fråga för ta högst 30 sek att ställa. Den andre får svara på 30 sek. Därefter två 15 sek repliker per debattör. Totalt fyra frågor ställs.
Och slutligen "straffläggning" i form av 5 frågor från vardera kombattanten. I tur och ordning. Frågan får ta 15 sek. Svaret 15 sek. Ingen replik.
Inga bisittare eller annan hjälp tillåts. Manus och skrivna stolpar är dock tillåtna. Förbjudet att "kasta upp" svårkontrollerade siffror eller fakta. Kanske man till och med skulle ha "videodömning" i form av en panel med oberoende experter som blixtsnabbt kollar sådana icke allmänt kända siffror och fakta på en gång, där och då. Domare i form av tidtagare och konferencier. Tidtagningen visas på storskärm.
Detta skulle jag vilja se dagens politiker klara av. Juholt vs Reinfeldt vore nog en intressant match. Det är nog inte heller något tvivel om att Borg skulle klara en ekonomidebatt, låt oss bara hoppas att det nya (s)-märkta stjärnskottet Waidelich också har ordets gåva.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, håkan juholt, socialdemokraterna, samhälle
onsdag 30 mars 2011
måndag 21 mars 2011
Utrensning
Nu rullar fler huvuden inom Socialdemokratin. Både herr Östros och fru Johansson rensas ut ur Högsta Sosseten, dvs Partiets VU. Ersättare tippas bli herr Damberg och fru Palm.
Samtidigt har alla Sossologer försökt tyda i vilken riktning partiet skall gå nu. Damberg beskrivs som "partiets mittfåra" medan Palm definitivt är "vänster". Firman J&J beskrivs också som "vänster" och de flesta Sossologer i pressen antyder att nu kommer partiet att göra ett stort steg åt det hållet. Vilket naturligtvis kommer att bli besvärligt för den firman som redan befinner sig på vänsterkanten. Det kommer att bli trångt därute och varför skall man rösta på "kopian", dvs (v), när man kan rösta på "originalet", dvs (s).
Donkeyman som ju inte hade hört talas om Ayatollah Juholt förrän han dök upp som kandidat till partiledarposten har ägnat en del tid sedan sist åt att googla på honom. Samt på att läsa tidningsartiklar. Utan att bli särdeles klokare. Det är alldeles uppenbart att man väljer att tillsätta en partiledare som inte någon utomstående egentligen vet vad denne står för politiskt.
Ur diverse tidningsartiklar har Donkeyman fiskat upp detta:
Slutligen har jag fiskat upp ett par spänstiga förslag som sagde Juholt har kommit med under sin kommunalpolitiska karriär. Förslag som antagligen kommer att bli lika klassiska som Jämtins "butler" och "könsneutrala toaletter". Donkeyman kan inte undanhålla detta från sina trogna läsare.
Han har föreslagit att man skall asfaltera stadsparken för att kommunen skall slippa klippa gräsmattorna. Han har också föreslagit att stoppa datoriseringen av kommunhuset för att spara pengar.
Det är alldeles klart att alla vi Sossologie studerande kommer att gå intressanta tider till mötes.
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, politik, samhälle
Samtidigt har alla Sossologer försökt tyda i vilken riktning partiet skall gå nu. Damberg beskrivs som "partiets mittfåra" medan Palm definitivt är "vänster". Firman J&J beskrivs också som "vänster" och de flesta Sossologer i pressen antyder att nu kommer partiet att göra ett stort steg åt det hållet. Vilket naturligtvis kommer att bli besvärligt för den firman som redan befinner sig på vänsterkanten. Det kommer att bli trångt därute och varför skall man rösta på "kopian", dvs (v), när man kan rösta på "originalet", dvs (s).
Donkeyman som ju inte hade hört talas om Ayatollah Juholt förrän han dök upp som kandidat till partiledarposten har ägnat en del tid sedan sist åt att googla på honom. Samt på att läsa tidningsartiklar. Utan att bli särdeles klokare. Det är alldeles uppenbart att man väljer att tillsätta en partiledare som inte någon utomstående egentligen vet vad denne står för politiskt.
Ur diverse tidningsartiklar har Donkeyman fiskat upp detta:
- Juholt är en färgstark ledare. En person som både inspirerar och kommer med många idéer och inspel.
- Juholt är ansvarig för de stora nedskärningarna i försvaret under modern tid. Han har dessutom drivit linjen att lägga ned värnplikten.
- Juholt är positiv till EU
- Men det kanske viktigaste är att påfallande många beskriver honom som en gammaldags Gråsosse. En industrisosse. Inte någon Vänstersosse. Han skall vara utpräglat pragmatisk och resultatorienterad. Han påstås vara mer lik Göran än Mona. Vilket inte riktigt är hur han har utmålats i pressen.
- Samma källor anger att hans retorik är långt mer mot vänster än hans handlingar. Dessutom påstås han inte tycka om (mp) och (v).
Slutligen har jag fiskat upp ett par spänstiga förslag som sagde Juholt har kommit med under sin kommunalpolitiska karriär. Förslag som antagligen kommer att bli lika klassiska som Jämtins "butler" och "könsneutrala toaletter". Donkeyman kan inte undanhålla detta från sina trogna läsare.
Han har föreslagit att man skall asfaltera stadsparken för att kommunen skall slippa klippa gräsmattorna. Han har också föreslagit att stoppa datoriseringen av kommunhuset för att spara pengar.
Det är alldeles klart att alla vi Sossologie studerande kommer att gå intressanta tider till mötes.
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, politik, samhälle
fredag 18 mars 2011
Redundans
Donkeyman drar sig till minnes när han på 1960-talet jobbade på den stolta ångaren s/s "Waxholm". Med jämna mellanrum hade vi 50 säckar med koks som fraktgods till Sandhamns Värdshus. Spis och uppvärmning eldades nämligen med koks. Långt in på 1970-talet. Många frågade värdshusvärden Calle Zaar varför han inte moderniserade. Och svaret var alltid: "Strömavbrott en gång i veckan. Skall jag stänga krogen bara för att strömmen går?"
För 30 år sedan bodde Donkeyman i en gammal villa ute på Blidö. Även där var det strömavbrott ungefär en gång i veckan. Men villan var utrustad med kakelugn och vedspis. Donkeyman hade ett stort lager med koks och ved som reservbränsle till värmepannan och rörsystemet var byggt så att det gick med självcirkulation. Dessutom hade han ett litet dieseldrivet kraftverk stående. Så att det gick att se viktiga matcher på TV även om strömmen hade vissnat.
Inom ingenjörskonsten betyder ordet "Redundans" att man har reservsystem så att ett bortfall av någon viktig komponent inte innebär att processen måste stoppa. Som fartygsmaskinist jobbar Donkeyman dagligen med sådana system. Det är stand-byenheter, nödgeneratorer och så vidare, och så vidare, och så vidare - i all oändlighet. Och allt detta provas och kontrolleras med jämna mellanrum.
På samma sätt kan man hävda att krögaren Calle Zaar uppehöll en redundans för sin rörelse. Han behövde inte avstå från inkomster bara för att strömmen vissnade. Och Donkeyman hade utmärkt redundans för sin villa. Ett strömavbrott förändrade inte livet, däremot blev det kanske lite mindre bekvämt.
Man kan också ge sig ut i samhället i stort och studera vilken redundans som finns.
I "Donkeyman Towers", det vill säga Donkeymans containerliknande bostad på taket av Tromsø är tåligheten för strömavbrott minimal. Det är direktverkande elelement. Utan ström blir det kallt ganska så omgående. Det går inte heller att laga mat. Varmvattnet kommer att kallna ganska snart och med tiden upphör vattentrycket helt och hållet. Kyl- och Frys kommer att stanna. Redan inom något dygn är det dags att kasta de varor som förvaras där. Internet kommer att ligga nere. Inom något dygn är mobiltelefonerna urladdade. Sker detta på vintern blir lägenheten obeboelig ganska snabbt. (Å andra sidan kunde Donkeyman ha ett litet elverk stående ute på altanen. Men då kommer nästa problem, var skall han förvara bränslet utan att skapa en brandrisk i stället). Den enda redundans som Donkeyman håller sig med är reservbelysning, nödproviant, nödförråd av drycker och cigarrer, en bra sovsäck och varma kläder.
Skulle det visa sig att strömavbrottet är av allmän karaktär och blir varaktigt så stannar mycket annat i samhället. Donkeyman får inte sin eftermiddagspilsner därför att ölpumparna inte fungerar. Allt av kassaapparater slutar att fungera så butikerna kommer att stänga. Minibankerna upphör att fungera och det hjälper inte att gå in på ett bankkontor. Beskedet kommer att bli att man inte har kontakt med datasystemet så det blir "tji stålar". I takt med att bilar och bussar kör upp sitt bränsle så upphör trafiken. Bensinpumparna fungerar inte. Och i takt med att back-up batterierna till mobilsändarna kroknar så upphör mobilnätet. Samma gäller för övrigt numera även för det fasta telenätet. Ett allmänt strömavbrott i några dagar kommer att sätta samhället på stora prov. Skulle det bli frågan om ett omfattande avbrott som varar i veckor kommer sannolikt det mesta att upphöra. Donkeyman har personlig redundans i form av alltid ha ganska gott om cash men "that's it".
Tänk er: Inga pengar, ingen telefon, inget Internet, ingen belysning, ingen värme, inga butiker (och håller de öppet utan kassa så tar ändå varorna snart slut), ingen trafik, inga tåg, inget flyg, inga bilar. Och så vidare .......
Men det här är väl ändå att måla fanen på väggen. Ja visst är det så. Men det är trots allt inte helt otänkbart. Varje tekniker kan tänka ut ett scenario där just detta skulle kunna inträffa.
Vad är egentligen roten till händelserna i det Japanska kärnkraftverket. Väldigt schabloniserat kan man säga att strömmen gick, sedan havererade reservkraften och slutligen havererade reserven för reserven. Varefter processen började leva sitt eget liv. Visst var det en jordbävning som stoppade strömtillförseln och visst var det en tsunami som tog knäcken på reservsystemen men det är inte helt otänkbart att något liknande skulle kunna hända i Sverige också. Utan jordskalv och tsunami.
Antag att det sker en större explosion i ett centralt beläget ställverk. Eller antag att en förnyad Gudrunstorm bestämmer sig för att förvandla några centrala kraftledningsgator till förhuggningar*. Då kommer kraftförsörjningen till kärnkraftverket att "ta kväll" till dess "någon" har röjt upp och reparerat. Men det är inte bara kraftverket utan hela distriktet som är utan ström. Och landsvägarna är också belamrade med diverse bråte efter "Gudrun 2" (eller vad stormen nu kommer att heta) så det tar lång tid att transportera fram folk och förnödenheter.
När den yttre strömförsörjningen stoppar hoppar reservkraften i form av ett antal dieseldrivna kraftverk igång. Men den senaste påfyllningen av dieselolja innehöll dess värre en förorening av så kallade "catfines". Därför att bunkeroljekusken hade frestats att köra ett "svartlass" med utskottsolja på natten innan han levererade till kärnkraftverket. Dieslarna hoppar alltså i gång som de skall men ganska snart slipas bränslepumparna sönder, de börjar ryka och tappar orken. För att slutligen vissna. En efter en. (Just detta scenario har Donkeyman varit med om - fast inte i ett kärnkraftverk). Resultatet blir att nu är vi inne på Reservsystem 2 som innebär batteridrift.
Men de stora batteriställen orkar inte dra några pumpsystem mer än ett fåtal timmar. Och nu är vi inne på en kapplöpning med tiden när det gäller att få fram ström till kraftverket. Reparera kraftledning och ställverk, köra in portabla aggregat, felsöka och få fart på reservkraggarna eller masstransportera batterier. Men först måste man röja upp en väg. Det tar inte så lång tid innan kraftverket börjar "leva sitt eget liv". Här kommer det att råda dramatik.
Nu skriver inte Donkeyman detta inlägg för att polemisera för eller mot kärnkraft. Den debatten skjuter vi upp till en senare artikel. Däremot vill Donkeyman visa på att vi nu lever i ett samhälle som på många sätt är lika stabilt som ett "korthus". Även utan kärnkraft. Därför att vi är så totalt beroende av elektrisk ström att vi helt enkelt inte klarar ett längre avbrott. Och då ställs två frågor på sin spets. Dels varifrån skall vi få strömmen. Men också hur skall distributionsnätet organiseras. Det är frågor vi måste "ta tag i". Vi kan inte överlämna den debatten enbart till miljörörelsen.
Det vi däremot KAN göra något med är just redundansen. Redundans i kraftnäten. Samt reservkraft till viktiga funktioner. Och just reservkraften är en stor akilleshäl. Vi kan nog ganska säkert anta att kärnkraftverkens reservaggregat tillhör de mest välskötta och kontrollerade som över huvud taget finns. Men det visar sig att när "det stora mörkret" infinner sig så klickar reservkraften vid sjukhus och andra anläggningar alldeles för ofta.
Donkeyman vet om en jättelik processindustri som förlorade strömförsörjningen nu i helgen. Och där reservkraften klickade. Trots att där finns stora ånganläggningar och det hanteras en mängd med giftiga läskigheter. Och detta är sannerligen inte något ovanligt. Donkeyman vet också om flera exempel där reservkraften visserligen har startat som den skall, men eftersom man inte har kört några längre tider så visar det sig att när den skall gå timme efter timme, kanske i flera dygn, så kroknar prylarna. Sådant här sker gång på gång - landet runt.
* En "minerad förhuggning" var något Donkeyman lärde sig att arrangera under militärtjänsten. Genom att på ett vetenskapligt sätt fälla träd över vägen och sedan på ett listigt sätt minera området skulle man fördröja framryckningen för fi.
Läs även andra bloggares åsikter om energi, kärnkraft, politik, ekonomi
För 30 år sedan bodde Donkeyman i en gammal villa ute på Blidö. Även där var det strömavbrott ungefär en gång i veckan. Men villan var utrustad med kakelugn och vedspis. Donkeyman hade ett stort lager med koks och ved som reservbränsle till värmepannan och rörsystemet var byggt så att det gick med självcirkulation. Dessutom hade han ett litet dieseldrivet kraftverk stående. Så att det gick att se viktiga matcher på TV även om strömmen hade vissnat.
Inom ingenjörskonsten betyder ordet "Redundans" att man har reservsystem så att ett bortfall av någon viktig komponent inte innebär att processen måste stoppa. Som fartygsmaskinist jobbar Donkeyman dagligen med sådana system. Det är stand-byenheter, nödgeneratorer och så vidare, och så vidare, och så vidare - i all oändlighet. Och allt detta provas och kontrolleras med jämna mellanrum.
På samma sätt kan man hävda att krögaren Calle Zaar uppehöll en redundans för sin rörelse. Han behövde inte avstå från inkomster bara för att strömmen vissnade. Och Donkeyman hade utmärkt redundans för sin villa. Ett strömavbrott förändrade inte livet, däremot blev det kanske lite mindre bekvämt.
Man kan också ge sig ut i samhället i stort och studera vilken redundans som finns.
I "Donkeyman Towers", det vill säga Donkeymans containerliknande bostad på taket av Tromsø är tåligheten för strömavbrott minimal. Det är direktverkande elelement. Utan ström blir det kallt ganska så omgående. Det går inte heller att laga mat. Varmvattnet kommer att kallna ganska snart och med tiden upphör vattentrycket helt och hållet. Kyl- och Frys kommer att stanna. Redan inom något dygn är det dags att kasta de varor som förvaras där. Internet kommer att ligga nere. Inom något dygn är mobiltelefonerna urladdade. Sker detta på vintern blir lägenheten obeboelig ganska snabbt. (Å andra sidan kunde Donkeyman ha ett litet elverk stående ute på altanen. Men då kommer nästa problem, var skall han förvara bränslet utan att skapa en brandrisk i stället). Den enda redundans som Donkeyman håller sig med är reservbelysning, nödproviant, nödförråd av drycker och cigarrer, en bra sovsäck och varma kläder.
Skulle det visa sig att strömavbrottet är av allmän karaktär och blir varaktigt så stannar mycket annat i samhället. Donkeyman får inte sin eftermiddagspilsner därför att ölpumparna inte fungerar. Allt av kassaapparater slutar att fungera så butikerna kommer att stänga. Minibankerna upphör att fungera och det hjälper inte att gå in på ett bankkontor. Beskedet kommer att bli att man inte har kontakt med datasystemet så det blir "tji stålar". I takt med att bilar och bussar kör upp sitt bränsle så upphör trafiken. Bensinpumparna fungerar inte. Och i takt med att back-up batterierna till mobilsändarna kroknar så upphör mobilnätet. Samma gäller för övrigt numera även för det fasta telenätet. Ett allmänt strömavbrott i några dagar kommer att sätta samhället på stora prov. Skulle det bli frågan om ett omfattande avbrott som varar i veckor kommer sannolikt det mesta att upphöra. Donkeyman har personlig redundans i form av alltid ha ganska gott om cash men "that's it".
Tänk er: Inga pengar, ingen telefon, inget Internet, ingen belysning, ingen värme, inga butiker (och håller de öppet utan kassa så tar ändå varorna snart slut), ingen trafik, inga tåg, inget flyg, inga bilar. Och så vidare .......
Men det här är väl ändå att måla fanen på väggen. Ja visst är det så. Men det är trots allt inte helt otänkbart. Varje tekniker kan tänka ut ett scenario där just detta skulle kunna inträffa.
Vad är egentligen roten till händelserna i det Japanska kärnkraftverket. Väldigt schabloniserat kan man säga att strömmen gick, sedan havererade reservkraften och slutligen havererade reserven för reserven. Varefter processen började leva sitt eget liv. Visst var det en jordbävning som stoppade strömtillförseln och visst var det en tsunami som tog knäcken på reservsystemen men det är inte helt otänkbart att något liknande skulle kunna hända i Sverige också. Utan jordskalv och tsunami.
Antag att det sker en större explosion i ett centralt beläget ställverk. Eller antag att en förnyad Gudrunstorm bestämmer sig för att förvandla några centrala kraftledningsgator till förhuggningar*. Då kommer kraftförsörjningen till kärnkraftverket att "ta kväll" till dess "någon" har röjt upp och reparerat. Men det är inte bara kraftverket utan hela distriktet som är utan ström. Och landsvägarna är också belamrade med diverse bråte efter "Gudrun 2" (eller vad stormen nu kommer att heta) så det tar lång tid att transportera fram folk och förnödenheter.
När den yttre strömförsörjningen stoppar hoppar reservkraften i form av ett antal dieseldrivna kraftverk igång. Men den senaste påfyllningen av dieselolja innehöll dess värre en förorening av så kallade "catfines". Därför att bunkeroljekusken hade frestats att köra ett "svartlass" med utskottsolja på natten innan han levererade till kärnkraftverket. Dieslarna hoppar alltså i gång som de skall men ganska snart slipas bränslepumparna sönder, de börjar ryka och tappar orken. För att slutligen vissna. En efter en. (Just detta scenario har Donkeyman varit med om - fast inte i ett kärnkraftverk). Resultatet blir att nu är vi inne på Reservsystem 2 som innebär batteridrift.
Men de stora batteriställen orkar inte dra några pumpsystem mer än ett fåtal timmar. Och nu är vi inne på en kapplöpning med tiden när det gäller att få fram ström till kraftverket. Reparera kraftledning och ställverk, köra in portabla aggregat, felsöka och få fart på reservkraggarna eller masstransportera batterier. Men först måste man röja upp en väg. Det tar inte så lång tid innan kraftverket börjar "leva sitt eget liv". Här kommer det att råda dramatik.
Nu skriver inte Donkeyman detta inlägg för att polemisera för eller mot kärnkraft. Den debatten skjuter vi upp till en senare artikel. Däremot vill Donkeyman visa på att vi nu lever i ett samhälle som på många sätt är lika stabilt som ett "korthus". Även utan kärnkraft. Därför att vi är så totalt beroende av elektrisk ström att vi helt enkelt inte klarar ett längre avbrott. Och då ställs två frågor på sin spets. Dels varifrån skall vi få strömmen. Men också hur skall distributionsnätet organiseras. Det är frågor vi måste "ta tag i". Vi kan inte överlämna den debatten enbart till miljörörelsen.
Det vi däremot KAN göra något med är just redundansen. Redundans i kraftnäten. Samt reservkraft till viktiga funktioner. Och just reservkraften är en stor akilleshäl. Vi kan nog ganska säkert anta att kärnkraftverkens reservaggregat tillhör de mest välskötta och kontrollerade som över huvud taget finns. Men det visar sig att när "det stora mörkret" infinner sig så klickar reservkraften vid sjukhus och andra anläggningar alldeles för ofta.
Donkeyman vet om en jättelik processindustri som förlorade strömförsörjningen nu i helgen. Och där reservkraften klickade. Trots att där finns stora ånganläggningar och det hanteras en mängd med giftiga läskigheter. Och detta är sannerligen inte något ovanligt. Donkeyman vet också om flera exempel där reservkraften visserligen har startat som den skall, men eftersom man inte har kört några längre tider så visar det sig att när den skall gå timme efter timme, kanske i flera dygn, så kroknar prylarna. Sådant här sker gång på gång - landet runt.
* En "minerad förhuggning" var något Donkeyman lärde sig att arrangera under militärtjänsten. Genom att på ett vetenskapligt sätt fälla träd över vägen och sedan på ett listigt sätt minera området skulle man fördröja framryckningen för fi.
Läs även andra bloggares åsikter om energi, kärnkraft, politik, ekonomi
tisdag 15 mars 2011
Den nye Chefen
Så har Socialdemokratins ledarstrid kommit till en lösning. Mona avgår och Håkan blir ChefsAyatollah. Donkeyman måste erkänna att han hade inte en aning om vem Håkan Juholt var förrän detta offentliggjordes. Men han är i gott sällskap - det var inte så många andra heller som visste det. Vad som är värre är att det uppenbarligen inte är någon som egentligen vet vad herr Juholt har för politisk inriktning. Men det får vi väl reda på med tiden. Tidningarna har i vart fall spekulerat i att han är så kallad "VänsterSosse".
Men - å andra sidan var det inte många som visste vem Tage Erlander var den dagen han blev partiledare. Vem herr Juholt är och vad han har för förmåga återstår att se.
Hur som helst är han en rutinerad maktspelare. Vilket är en nödvändighet för att komma så långt inom "Rörelsen". Men samtidigt har han varit en "menig" Riksdagsman i över 15 år utan att klättra markant på karriärstegen. Vilket inte verkar vara särskilt framfusigt. Vi har fått veta att han blev bortspelad av Mona men så påstås han ha tackat för kaffet genom att vara den som regisserade hennes avgång. Men då är vi inne på rykten. Vad som egentligen rör sig i "Rörelsens" inre kretsar är det inte någon som vet något om.
Donkeyman ser direkt att karln har tre sympatiska drag:
Donkeyman förstår inte varför de politiska partierna med en dåres envishet använder posten som Partisekreterare som en strikt politisk post. Egentligen är det en administrativ position och en driftig partisekreterare är skillnaden mellan seger och nederlag i många sammanhang. Det traditionella sättet att rekrytera partiets viktigaste jobb är både orationellt och kontraproduktivt. Men i grunden gör alla partier på samma sätt.
Karin Jämtin som alltså kvoterades in som den andra delen av firma J&J är i grunden mer känd än hennes nye Chef. Hon påstås vara en god administratör vilket naturligtvis är en nödvändig egenskap för en framgångsrik partisekreterare. Som politiker och ledare för Stockholms Sossar har hon inte varit framgångsrik. Snarare tvärtemot, hennes valresultat kan beskrivas som katastrofala. Det bestående minnet av henne är förslagen om "Butler i Tunnelbanan" och om "Könsneutrala Toaletter".
För oss utomstående iakttagare står det alltså klart att utnämningarna av de två högsta posterna inom Socialdemokratin precis som vanligt har skett som en följd av internt mygel och maktspel. Och att kongressen som alltid blir till en manifestation. Flera ombud har också - med rätta - ifrågasatt vad de skall dit och göra. Men kongressen - och dess ombud - är ju en viktig del av Partiets liturgi. Precis som Partikongresser alltid varit i totalitära stater.
Socialdemokratins vägval:
Som Donkeyman ser saken står den interna Sossestriden mellan två vägar:
1) Partiet går tillbaka till "rötterna" genom att försöka "vrida klockan tillbaka" några år. Det blir en brytning med den pragmatiska inställning som partiet hade under regeringen Persson. Man lägger politiken närmare Vänsterpartiet. Med det resultatet att man mer eller mindre "äter upp" (v). Den politiska retoriken kommer att försöka övertyga en majoritet av väljarna att rösta på denna "vänsterlinje".
2) Partiet placerar sig mer påtagligt i politikens mittfåra och tar strid med (m) om den största väljargruppen - Medelklassen. Man överlämnar åt (v) att "ta hand om" vänstersidan och räknar iskallt med deras stöd den dag man vinner valet. Vilken politik partiet kommer att föra i de olika dagsaktuella frågorna avgörs i stor utsträckning av opinionen. Detta är innehållet i en "högerlinje".
Donkeyman tycker nog att linje 1) känns mer hederlig än linje 2). Det behövs mer ideologi i politiken. Partier som på Amerikanskt sätt låter gallup bestämma politikens innehåll har vi inte något behov av. Här är nog också kärnan till Sossarnas problem. Det är maktinnehavet som i sig är målsättningen - inte att få makt för att genomföra en viss politik.
Problematiken kan ställas upp på ett annat sätt: "Vill man vara Sossar eller vill man vinna val"? Många, inklusive Karin Jämtin, menar att Partiet inte fick fört fram sin politik vid senaste valet. Donkeyman menar att det var just det man fick gjort. Man förlorade därför att väljarna inte ville ha den politiken.
De som förkastade den Socialdemokratiska politiken var de som arbetar, framför allt i storstäderna. De som stödde deras politik var de som på ett eller annat sätt har bidrag. Förr i tiden var (s) ett parti för dem som hade det sämst. Vilket var det stora kollektivet av arbetare och lägre tjänstemän. I dag är (s) fortfarande ett parti för dem som har det sämst. Men numera är det de som på ett eller annat sätt har hamnat utanför arbetsmarknaden. Men dessa är inte tillräckligt många för att man skall vinna val. Problemet ligger alltså i att formulera en politik som är bra både för de som har arbete och för dem som "står utanför".
Råd till Firma J&J
1) Börja med att städa internt inom partiet. Demokratisera de interna strukturerna. Ta väck klyftan mellan Partietablissemang och Medlemmar. Gör slut på allt Pampvälde. Det får inte bli fler skandaler av typen Wanja och bonusar eller Wanja och Italienresor. Detta behövs för att skapa ett nytt förtroende för Rörelsen.
2) Erkänn att A-kassan spelade totalt konkurs under krisen förra året. Med handläggningstider på halvår och arbetslösa som måste leva på privata lån. Reformera organisationen så att man kan ge den service som medlemmarna behöver. Detta är nödvändigt för att motivera att A-kassan skall administreras av Facket. Men också för att kunna kritisera hur administrationen av Sjuk- och Socialsystemet fungerar. Man måste alltid städa framför egen dörr först.
Medan Rörelsen gör denna interna städning bör man skaffa sig en vinnande politik inför nästa val. Detta skall ske genom att man skaffar sig ordentligt genomarbetade förslag på några politiska fält.
3) Arbeta fram en strategi för hur Sjukkassa och Socialsystem bör organiseras för att producera bättre service till lägre kostnader. Ett av Partiets stora problem är att väljarna (med rätta) inte tror att mer pengar ger bättre service. Man tror att mer pengar ger oförändrad service till ännu högre kostnad. Och kom inte med att det behövs mer pengar, mer folk och större resurser som enda lösning. När man kommit så långt skall man "ta tag i" resten av Offentlig Sektor.
4) Arbeta fram en strategi för hur bostadsbyggandet skall kunna öka. Storstäderna är inne i en omfattande bostadsbrist. Detta måste lösas. Här måste det till nytänkande om man inte skall undgå en allvarlig kris. Ett lika dramatiskt nytänkande som 1930- och 40-talets Sossar visade. Samma här - kom inte med att allt ordnar sig bara man sätter stopp för bostadsrätter.
5) Arbeta fram en strategi för att "Få tågen att gå i tid". Men i det här fallet skall det gälla hela kollektivtrafiken. Men det krävs en heltäckande strategi. Det räcker inte med att kräva mer pengar och att monopolet återställs. Därför att det är inte lösningar, det är retorik. Man måste ha en heltäckande plan. Den som löser den nöten blir definitivt populär.
6) Arbeta fram en ny skattepolitik. En skattepolitik som inte höjer skatterna för "vanligt folk" som arbetar. Men som samtidigt "klämmer åt" de värsta avarterna inom Finansnäringen. Sök inspiration hos Obamas 95%-skatt på bonusar. En sådan skattepolitik ökar inte inkomsterna, den kommer inte heller att omfördela välståndet. Men den kommer att ge en otroligt viktig och populär signaleffekt.
När det gäller politisk strategi i övrigt tror jag man skulle vinna mycket på två erkännanden:
Men - å andra sidan var det inte många som visste vem Tage Erlander var den dagen han blev partiledare. Vem herr Juholt är och vad han har för förmåga återstår att se.
Hur som helst är han en rutinerad maktspelare. Vilket är en nödvändighet för att komma så långt inom "Rörelsen". Men samtidigt har han varit en "menig" Riksdagsman i över 15 år utan att klättra markant på karriärstegen. Vilket inte verkar vara särskilt framfusigt. Vi har fått veta att han blev bortspelad av Mona men så påstås han ha tackat för kaffet genom att vara den som regisserade hennes avgång. Men då är vi inne på rykten. Vad som egentligen rör sig i "Rörelsens" inre kretsar är det inte någon som vet något om.
Donkeyman ser direkt att karln har tre sympatiska drag:
- Håkan Juholt har haft ett helt vanligt jobb. Han har alltså inte haft sin försörjning från "Rörelsen" genom hela sitt liv. Vilket är ovanligt i dagens politik.
- Håkan Juholt tycker om Elvis och Bruce Springsteen. Vilket gör att Donkeyman känner en omedelbar sympati.
- Håkan Juholt ingår uppenbarligen inte i "silkesslirre och lacksko" - gänget. Han har till och med en rejäl "Stalin-mustsch". Det är uppenbarligen en karl som kostar på sig att "vara sig själv". Vilket är ytterligare en pluspoäng.
Donkeyman förstår inte varför de politiska partierna med en dåres envishet använder posten som Partisekreterare som en strikt politisk post. Egentligen är det en administrativ position och en driftig partisekreterare är skillnaden mellan seger och nederlag i många sammanhang. Det traditionella sättet att rekrytera partiets viktigaste jobb är både orationellt och kontraproduktivt. Men i grunden gör alla partier på samma sätt.
Karin Jämtin som alltså kvoterades in som den andra delen av firma J&J är i grunden mer känd än hennes nye Chef. Hon påstås vara en god administratör vilket naturligtvis är en nödvändig egenskap för en framgångsrik partisekreterare. Som politiker och ledare för Stockholms Sossar har hon inte varit framgångsrik. Snarare tvärtemot, hennes valresultat kan beskrivas som katastrofala. Det bestående minnet av henne är förslagen om "Butler i Tunnelbanan" och om "Könsneutrala Toaletter".
För oss utomstående iakttagare står det alltså klart att utnämningarna av de två högsta posterna inom Socialdemokratin precis som vanligt har skett som en följd av internt mygel och maktspel. Och att kongressen som alltid blir till en manifestation. Flera ombud har också - med rätta - ifrågasatt vad de skall dit och göra. Men kongressen - och dess ombud - är ju en viktig del av Partiets liturgi. Precis som Partikongresser alltid varit i totalitära stater.
Socialdemokratins vägval:
Som Donkeyman ser saken står den interna Sossestriden mellan två vägar:
1) Partiet går tillbaka till "rötterna" genom att försöka "vrida klockan tillbaka" några år. Det blir en brytning med den pragmatiska inställning som partiet hade under regeringen Persson. Man lägger politiken närmare Vänsterpartiet. Med det resultatet att man mer eller mindre "äter upp" (v). Den politiska retoriken kommer att försöka övertyga en majoritet av väljarna att rösta på denna "vänsterlinje".
2) Partiet placerar sig mer påtagligt i politikens mittfåra och tar strid med (m) om den största väljargruppen - Medelklassen. Man överlämnar åt (v) att "ta hand om" vänstersidan och räknar iskallt med deras stöd den dag man vinner valet. Vilken politik partiet kommer att föra i de olika dagsaktuella frågorna avgörs i stor utsträckning av opinionen. Detta är innehållet i en "högerlinje".
Donkeyman tycker nog att linje 1) känns mer hederlig än linje 2). Det behövs mer ideologi i politiken. Partier som på Amerikanskt sätt låter gallup bestämma politikens innehåll har vi inte något behov av. Här är nog också kärnan till Sossarnas problem. Det är maktinnehavet som i sig är målsättningen - inte att få makt för att genomföra en viss politik.
Problematiken kan ställas upp på ett annat sätt: "Vill man vara Sossar eller vill man vinna val"? Många, inklusive Karin Jämtin, menar att Partiet inte fick fört fram sin politik vid senaste valet. Donkeyman menar att det var just det man fick gjort. Man förlorade därför att väljarna inte ville ha den politiken.
De som förkastade den Socialdemokratiska politiken var de som arbetar, framför allt i storstäderna. De som stödde deras politik var de som på ett eller annat sätt har bidrag. Förr i tiden var (s) ett parti för dem som hade det sämst. Vilket var det stora kollektivet av arbetare och lägre tjänstemän. I dag är (s) fortfarande ett parti för dem som har det sämst. Men numera är det de som på ett eller annat sätt har hamnat utanför arbetsmarknaden. Men dessa är inte tillräckligt många för att man skall vinna val. Problemet ligger alltså i att formulera en politik som är bra både för de som har arbete och för dem som "står utanför".
Råd till Firma J&J
1) Börja med att städa internt inom partiet. Demokratisera de interna strukturerna. Ta väck klyftan mellan Partietablissemang och Medlemmar. Gör slut på allt Pampvälde. Det får inte bli fler skandaler av typen Wanja och bonusar eller Wanja och Italienresor. Detta behövs för att skapa ett nytt förtroende för Rörelsen.
2) Erkänn att A-kassan spelade totalt konkurs under krisen förra året. Med handläggningstider på halvår och arbetslösa som måste leva på privata lån. Reformera organisationen så att man kan ge den service som medlemmarna behöver. Detta är nödvändigt för att motivera att A-kassan skall administreras av Facket. Men också för att kunna kritisera hur administrationen av Sjuk- och Socialsystemet fungerar. Man måste alltid städa framför egen dörr först.
Medan Rörelsen gör denna interna städning bör man skaffa sig en vinnande politik inför nästa val. Detta skall ske genom att man skaffar sig ordentligt genomarbetade förslag på några politiska fält.
3) Arbeta fram en strategi för hur Sjukkassa och Socialsystem bör organiseras för att producera bättre service till lägre kostnader. Ett av Partiets stora problem är att väljarna (med rätta) inte tror att mer pengar ger bättre service. Man tror att mer pengar ger oförändrad service till ännu högre kostnad. Och kom inte med att det behövs mer pengar, mer folk och större resurser som enda lösning. När man kommit så långt skall man "ta tag i" resten av Offentlig Sektor.
4) Arbeta fram en strategi för hur bostadsbyggandet skall kunna öka. Storstäderna är inne i en omfattande bostadsbrist. Detta måste lösas. Här måste det till nytänkande om man inte skall undgå en allvarlig kris. Ett lika dramatiskt nytänkande som 1930- och 40-talets Sossar visade. Samma här - kom inte med att allt ordnar sig bara man sätter stopp för bostadsrätter.
5) Arbeta fram en strategi för att "Få tågen att gå i tid". Men i det här fallet skall det gälla hela kollektivtrafiken. Men det krävs en heltäckande strategi. Det räcker inte med att kräva mer pengar och att monopolet återställs. Därför att det är inte lösningar, det är retorik. Man måste ha en heltäckande plan. Den som löser den nöten blir definitivt populär.
6) Arbeta fram en ny skattepolitik. En skattepolitik som inte höjer skatterna för "vanligt folk" som arbetar. Men som samtidigt "klämmer åt" de värsta avarterna inom Finansnäringen. Sök inspiration hos Obamas 95%-skatt på bonusar. En sådan skattepolitik ökar inte inkomsterna, den kommer inte heller att omfördela välståndet. Men den kommer att ge en otroligt viktig och populär signaleffekt.
När det gäller politisk strategi i övrigt tror jag man skulle vinna mycket på två erkännanden:
- Erkänn att Globaliseringen är ett faktum som man måste leva med. Det är bättre att skaffa sig en strategi för hur man skall hantera den.
- Ge Alliansen "Cred" för hanteringen av den ekonomiska krisen och erkänn att Sverige är i frammarsch men påpeka att härifrån önskar man en annan inriktning av politiken.
tisdag 8 mars 2011
Jubileum
I dag firar man "Den internationella kvinnodagen". Men Donkeyman som alltid skall vara lite annorlunda använder dagen till att mimra över Radio Nord. Hans barndoms radiostation som så brutalt slogs ihjäl av BetongSossarna.
Radio Nord startade nämligen sina sändningar klockan 1000 den 8.Mars 1961. Det vill säga på dagen för 50 år sedan. Och den unge Donkeyman rattade omgående in stationen på radion. Mellanvåg 495 meter. Och där fick radion stå inställd under det dryga år som stationen tilläts existera. Men på det året kom man så långt att ungefär 75% av alla radioapparater i ett område som sträckte sig från Sundsvall till Kalmar och från Örebro till Åbo var inställda på just Radio Nord. Till stor förargelse för Betongsossarna.
Samtidigt måste man hålla i minnet att Sverige av år 1961 var ett helt annat land än i dag. Och att konkurrera med Sveriges Radio var enkelt den gången. Det var som Norrmännen säger: "Rått Parti".
När Radio Nord startade sina sändningar klockan 1000 på förmiddagen hade Sveriges Radio sändningsuppehåll. Man började klockan 11 igen med Programläsning och Musik under arbetet. Sedan fortsatte dagen med sådana programpunkter som Klockspelet i Stadshustornet, Nyheter och Väder, Börsnoteringarna, Tidssignalen, Ett föredrag om Ekonomisk Gödsling, Skolradio samt Pensionärsprogram.
Vi som var unga lyssnade på "Radio Lux" på raspig långvåg. Jag minns mycket väl att jag hade en våldsam antenn tillverkad av många meter grov koppartråd. Vi ungdomar hade också i friskt minne att det var "Radio Lux" som sände Ingo-Floyd bara två år tidigare. Men nu fick vi en egen radiostation som spelade den tidens populärmusik. Och där sändningen var av lika bra kvalitet som det som Sveriges Radio presterade.
Betongsossarna och hela kulturetablissemanget var minst sagt upprörda. Detta var en styggelse som måste stoppas. Med alla till buds stående medel. Och i efterhand har det kommit fram att man på fullt allvar övervägde minst sagt extraordinära åtgärder. Störsändare av samma typ som Sovjetunionen använde mot västliga radiostationer diskuterades. En militär aktion mot sändarfartyget för att internera det var ett annat alternativ.
Det man slutligen genomförde var också ganska dramatiskt. Om man skall se det ur dagens perspektiv. Man genomförde förbud mot att annonsera i Radio Nord. Man genomförde förbud för Svenska medborgare att arbeta för Radio Nord. Och man genomförde förbud mot transporter till och från Radio Nords sändarfartyg.
Skall man försöka förklara etablissemangets agerande så måste man förstå Socialdemokratins inre själ på den tiden. Det var inte bara ett parti som genomförde välfärdssamhället. Man styrde också medborgarnas liv i stor utsträckning. Enligt principen: "Vi vet vad som är bäst för Dig. Om Du inte agerar i den andan så skall vi tvinga Dig".
Donkeyman ser Radio Nord som den första av de protester som skulle förändra det Svenska samhället under de kommande 20 åren. Protester som skulle göra slut på BetongSossarnas välde och förändra partiet mot de Pragmatiska Sossarna. Även om det just nu är en stark rörelse inom Sosseriet som önskar vrida klockan tillbaka.
Etablissemanget hade i grunden fyra invändningar mot Radio Nord:
- Man spelade musik på ett sätt som skulle bryta ned den Svenska kulturen
- Reklam var fult. Många ville ha bort reklamen även från tidningarna
- Myndigheterna kunde inte kontrollera innehållet
- Det var utländska intressen. Kapitalet var Amerikanskt och ledaren var Finlandssvensk
I ett historiskt perspektiv kom Radio Nord:
- 5 år innan FNL-rörelsen började ta fart
- 7 år före Kårhusockupationen
- 10 år före Almstriden
- 16 år före Mullvadsockupationen
- 19 år före Kärnkraftomröstningen
Radio Nord förändrade ändå Svensk Radio för gott. Påfallande många av dem som jobbade inom Radio Nord gjorde sedan karriär inom Sveriges Radio. Flera blev framstående programledare och producenter. Sveriges Radio startade omgående med Melodiradio eller Skvalradio som kritikerna kallade det. Man tog också upp många av de mest populära programmen hos Radio Nord.
Radio Nord var bland annat först med:
- Regelbundna nyhetssändningar. Var timme
- Melodiradio dygnet runt.
- Lättsam melodiradio med tidens populärmusik
- Topplistor (Top 20 och Svensktoppen)
- Omfattande Publikkontakt
- Reklamradio
Donkeyman har tidigare skrivit en artikel om Radio Nord som tål att läsas en gång till
Donkeyman har också recenserat en helt otroligt bra bok som skildrar inte bara Radio Nord utan stämningen i Sverige på tidigt 1960-tal.
Och som Donkeyman skrivit tidigare. Ni som inte var med på den tiden. Fråga era föräldrar vad de gjorde den natten som Radio Nord tystnade. Dräpta av BetongSossarna och Kultureliten. De kan redogöra för det. Precis som de vet vad de gjorde när de fick reda på morden på Kennedy och Palme.
Läs även andra bloggares åsikter om radio nord, media, radio, musik, socialdemokraterna
Radio Nord startade nämligen sina sändningar klockan 1000 den 8.Mars 1961. Det vill säga på dagen för 50 år sedan. Och den unge Donkeyman rattade omgående in stationen på radion. Mellanvåg 495 meter. Och där fick radion stå inställd under det dryga år som stationen tilläts existera. Men på det året kom man så långt att ungefär 75% av alla radioapparater i ett område som sträckte sig från Sundsvall till Kalmar och från Örebro till Åbo var inställda på just Radio Nord. Till stor förargelse för Betongsossarna.
Samtidigt måste man hålla i minnet att Sverige av år 1961 var ett helt annat land än i dag. Och att konkurrera med Sveriges Radio var enkelt den gången. Det var som Norrmännen säger: "Rått Parti".
När Radio Nord startade sina sändningar klockan 1000 på förmiddagen hade Sveriges Radio sändningsuppehåll. Man började klockan 11 igen med Programläsning och Musik under arbetet. Sedan fortsatte dagen med sådana programpunkter som Klockspelet i Stadshustornet, Nyheter och Väder, Börsnoteringarna, Tidssignalen, Ett föredrag om Ekonomisk Gödsling, Skolradio samt Pensionärsprogram.
Vi som var unga lyssnade på "Radio Lux" på raspig långvåg. Jag minns mycket väl att jag hade en våldsam antenn tillverkad av många meter grov koppartråd. Vi ungdomar hade också i friskt minne att det var "Radio Lux" som sände Ingo-Floyd bara två år tidigare. Men nu fick vi en egen radiostation som spelade den tidens populärmusik. Och där sändningen var av lika bra kvalitet som det som Sveriges Radio presterade.
Betongsossarna och hela kulturetablissemanget var minst sagt upprörda. Detta var en styggelse som måste stoppas. Med alla till buds stående medel. Och i efterhand har det kommit fram att man på fullt allvar övervägde minst sagt extraordinära åtgärder. Störsändare av samma typ som Sovjetunionen använde mot västliga radiostationer diskuterades. En militär aktion mot sändarfartyget för att internera det var ett annat alternativ.
Det man slutligen genomförde var också ganska dramatiskt. Om man skall se det ur dagens perspektiv. Man genomförde förbud mot att annonsera i Radio Nord. Man genomförde förbud för Svenska medborgare att arbeta för Radio Nord. Och man genomförde förbud mot transporter till och från Radio Nords sändarfartyg.
Skall man försöka förklara etablissemangets agerande så måste man förstå Socialdemokratins inre själ på den tiden. Det var inte bara ett parti som genomförde välfärdssamhället. Man styrde också medborgarnas liv i stor utsträckning. Enligt principen: "Vi vet vad som är bäst för Dig. Om Du inte agerar i den andan så skall vi tvinga Dig".
Donkeyman ser Radio Nord som den första av de protester som skulle förändra det Svenska samhället under de kommande 20 åren. Protester som skulle göra slut på BetongSossarnas välde och förändra partiet mot de Pragmatiska Sossarna. Även om det just nu är en stark rörelse inom Sosseriet som önskar vrida klockan tillbaka.
Etablissemanget hade i grunden fyra invändningar mot Radio Nord:
- Man spelade musik på ett sätt som skulle bryta ned den Svenska kulturen
- Reklam var fult. Många ville ha bort reklamen även från tidningarna
- Myndigheterna kunde inte kontrollera innehållet
- Det var utländska intressen. Kapitalet var Amerikanskt och ledaren var Finlandssvensk
I ett historiskt perspektiv kom Radio Nord:
- 5 år innan FNL-rörelsen började ta fart
- 7 år före Kårhusockupationen
- 10 år före Almstriden
- 16 år före Mullvadsockupationen
- 19 år före Kärnkraftomröstningen
Radio Nord förändrade ändå Svensk Radio för gott. Påfallande många av dem som jobbade inom Radio Nord gjorde sedan karriär inom Sveriges Radio. Flera blev framstående programledare och producenter. Sveriges Radio startade omgående med Melodiradio eller Skvalradio som kritikerna kallade det. Man tog också upp många av de mest populära programmen hos Radio Nord.
Radio Nord var bland annat först med:
- Regelbundna nyhetssändningar. Var timme
- Melodiradio dygnet runt.
- Lättsam melodiradio med tidens populärmusik
- Topplistor (Top 20 och Svensktoppen)
- Omfattande Publikkontakt
- Reklamradio
Donkeyman har tidigare skrivit en artikel om Radio Nord som tål att läsas en gång till
Donkeyman har också recenserat en helt otroligt bra bok som skildrar inte bara Radio Nord utan stämningen i Sverige på tidigt 1960-tal.
Och som Donkeyman skrivit tidigare. Ni som inte var med på den tiden. Fråga era föräldrar vad de gjorde den natten som Radio Nord tystnade. Dräpta av BetongSossarna och Kultureliten. De kan redogöra för det. Precis som de vet vad de gjorde när de fick reda på morden på Kennedy och Palme.
Läs även andra bloggares åsikter om radio nord, media, radio, musik, socialdemokraterna
söndag 6 mars 2011
Supportrar
Att "hålla på" ett lag är en plågsam verksamhet. Fråga Donkeyman. Han vet. Donkeyman har varit Hammarbyare, "Bajare", i 60 år. Något som kan jämföras med att vara självplågare, fakir. Men som också ger stor glädje och härliga stunder.
Donkeyman måste erkänna offentligen att han höll tyst om sina böjelser en kortare period under uppväxten när familjen bodde i "Djurgårdsland". Eftersom Donkeyman redan som det var mobbades i skolan såg han inte några skäl till att pådra sig klasstryk genom att avslöja att han egentligen höll på "Bajen". Lyckligtvis varade den här parentesen bara några år så att han snart kunde återgå till att även offentligt hålla på "laget i hans hjärta".
Många gör det enkelt för sig. Det är knappast förknippat med några större lidanden eller plågor att vara supporter till "de stora kanonerna". Man slipper nedflyttningsstrider och man kan fira seriesegrar vart och vartannat år. Klubbar som "Manchester United", "Chelsea", "Barcelona" eller "Real Madrid" är "vattentäta". Norrmännen har "Rosenborg" som abonnerar på serieguldet. Och givetvis har klubben största publiksiffrorna och störst antal supporters.
Som "Bajare" har Donkeyman upplevt otaliga nedflyttningar från Allsvenskan. Å andra sidan har han också upplevt glädjen när laget klättrar tillbaka. Och så fick han uppleva det hittills enda Fotbollsguldet 2001. Det som man inte trodde kunde hända. Det omöjliga. Men det hände. Och "Bajarna" firade, det hade tagit 103 år att vinna Guldet. Och ingen kan veta om det tar 103 år till nästa gång. Så det var bäst att fira.
Det tog över 100 år och ett halvdussin förlorade Bandyfinaler innan det blev Guld. Hockeyn vann sitt senaste Guld 1952 och har sedan dess haft en lång ökenvandring fram till att hela sektionen konkade härom året. Men den nya klubben "Bajen Fans Hockey" har vunnit div V, div IV och div III. Nu kvalar man till div II. Och "Bajarna" ställer upp och bär fram laget. Inte därför att det är världens bästa lag utan därför att det är VÅRAT LAG. Men det finns många fler medlemmar i familjen. Vi har Speedwayen som gått upp i Elitserien igen. Vi har Handboll. Vi har ..........
Men Donkeyman har ett litet hörn vikt i sitt hjärta åt några andra lag också. I Hockeyns värld har alltid MoDo varit favoriten, i brist på Hammarbylag. De senaste tre säsongerna har Donkeyman också haft glädjen att följa laget "on site" eftersom han har jobbat i Ö-vik på vintern. En stad där man "andas hockey och älskar hockey". Detta är "The Heart of Hockey".
Och ganska typiskt för Donkeyman så är han inte här det året som de tar Guldet. Nejdå, han kommer säsongen efter och får uppleva tre missade slutspel på rad. Trots nya spelare, nya ledare, nysatsningar och allt möjligt annat så har laget halkat sakta neröver i tabellen. Bara för att i år hamna sist i tabellen och så skall det bli kvalserie. Men Donkeyman är ju van vid nervpress och nedflyttningsstrider .......
Hemma i Tromsø har Donkeyman sitt Norska favoritlag. Han har följt Tromsø IL i Tippeligaen ända sedan deras första säsong 1986. Han har också upplevt två Cupguld "on site" på Ullevål. Laget har gett oerhört mycket glädje och många outhärdliga besvikelser. En sak är säker - det är inte något Guldlag men det är ett stabilt mittlag som tar medalj då och då.
I England håller Donkeyman på "Tranmere Rovers". Ett lag som ligger på den undre halvan av FotbollsLigan. Men man byter inte lag bara för att det går dåligt. Och Donkeyman fattade kärlek för "Tranny" en gång på -60-talet när han hamnade på Prenton Park och såg klubben spela i dåvarande div III. En gång i tiden var John Aldridge manager för laget och han präglade ett uttryck: "We can never be like Liverpool or Everton, they are like the Great Liners, like Queen Elisabeth and Queen Mary. But we can become a very nasty submarine".
Men Donkeyman är lite otrogen. Därför att han bodde en period i Wimbledon och följde då WFC som var den tidens "underdog" i de högre regionerna av Engelsk fotboll. Men klubben stals och flyttade till Milton Keynes. Så då tog Donkeyman övergång till den nystartade klubben AFC Wimbledon som nu står på tröskeln till Ligan.
I Skottland föll det sig så att den unge Donkeyman praktiserade på Babcock & Wicox ångpannefabrik. Han bodde inneboende hos en familj som var fanatiska medlemmar av "Scottish Nationalist Party" och som var fanatiska anhängare till "Partick Thistle". Så sedan dess håller Donkeyman på "Thistle".
Donkeyman skall sluta sin uppräkning här. Det finns fler små hjärteklubbar som får plats bredvid Hammarby. Och Donkeymans mer frispråkiga kompisar påpekar rättframt: "Hur faen kan man hålla på ett gäng med så hopplösa lag"? Men som sagt tidigare. Man byter inte lag bara för att det går dåligt.
Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, supporters, hammarby, hockey, modo
Donkeyman måste erkänna offentligen att han höll tyst om sina böjelser en kortare period under uppväxten när familjen bodde i "Djurgårdsland". Eftersom Donkeyman redan som det var mobbades i skolan såg han inte några skäl till att pådra sig klasstryk genom att avslöja att han egentligen höll på "Bajen". Lyckligtvis varade den här parentesen bara några år så att han snart kunde återgå till att även offentligt hålla på "laget i hans hjärta".
Många gör det enkelt för sig. Det är knappast förknippat med några större lidanden eller plågor att vara supporter till "de stora kanonerna". Man slipper nedflyttningsstrider och man kan fira seriesegrar vart och vartannat år. Klubbar som "Manchester United", "Chelsea", "Barcelona" eller "Real Madrid" är "vattentäta". Norrmännen har "Rosenborg" som abonnerar på serieguldet. Och givetvis har klubben största publiksiffrorna och störst antal supporters.
Som "Bajare" har Donkeyman upplevt otaliga nedflyttningar från Allsvenskan. Å andra sidan har han också upplevt glädjen när laget klättrar tillbaka. Och så fick han uppleva det hittills enda Fotbollsguldet 2001. Det som man inte trodde kunde hända. Det omöjliga. Men det hände. Och "Bajarna" firade, det hade tagit 103 år att vinna Guldet. Och ingen kan veta om det tar 103 år till nästa gång. Så det var bäst att fira.
Det tog över 100 år och ett halvdussin förlorade Bandyfinaler innan det blev Guld. Hockeyn vann sitt senaste Guld 1952 och har sedan dess haft en lång ökenvandring fram till att hela sektionen konkade härom året. Men den nya klubben "Bajen Fans Hockey" har vunnit div V, div IV och div III. Nu kvalar man till div II. Och "Bajarna" ställer upp och bär fram laget. Inte därför att det är världens bästa lag utan därför att det är VÅRAT LAG. Men det finns många fler medlemmar i familjen. Vi har Speedwayen som gått upp i Elitserien igen. Vi har Handboll. Vi har ..........
Men Donkeyman har ett litet hörn vikt i sitt hjärta åt några andra lag också. I Hockeyns värld har alltid MoDo varit favoriten, i brist på Hammarbylag. De senaste tre säsongerna har Donkeyman också haft glädjen att följa laget "on site" eftersom han har jobbat i Ö-vik på vintern. En stad där man "andas hockey och älskar hockey". Detta är "The Heart of Hockey".
Och ganska typiskt för Donkeyman så är han inte här det året som de tar Guldet. Nejdå, han kommer säsongen efter och får uppleva tre missade slutspel på rad. Trots nya spelare, nya ledare, nysatsningar och allt möjligt annat så har laget halkat sakta neröver i tabellen. Bara för att i år hamna sist i tabellen och så skall det bli kvalserie. Men Donkeyman är ju van vid nervpress och nedflyttningsstrider .......
Hemma i Tromsø har Donkeyman sitt Norska favoritlag. Han har följt Tromsø IL i Tippeligaen ända sedan deras första säsong 1986. Han har också upplevt två Cupguld "on site" på Ullevål. Laget har gett oerhört mycket glädje och många outhärdliga besvikelser. En sak är säker - det är inte något Guldlag men det är ett stabilt mittlag som tar medalj då och då.
I England håller Donkeyman på "Tranmere Rovers". Ett lag som ligger på den undre halvan av FotbollsLigan. Men man byter inte lag bara för att det går dåligt. Och Donkeyman fattade kärlek för "Tranny" en gång på -60-talet när han hamnade på Prenton Park och såg klubben spela i dåvarande div III. En gång i tiden var John Aldridge manager för laget och han präglade ett uttryck: "We can never be like Liverpool or Everton, they are like the Great Liners, like Queen Elisabeth and Queen Mary. But we can become a very nasty submarine".
Men Donkeyman är lite otrogen. Därför att han bodde en period i Wimbledon och följde då WFC som var den tidens "underdog" i de högre regionerna av Engelsk fotboll. Men klubben stals och flyttade till Milton Keynes. Så då tog Donkeyman övergång till den nystartade klubben AFC Wimbledon som nu står på tröskeln till Ligan.
I Skottland föll det sig så att den unge Donkeyman praktiserade på Babcock & Wicox ångpannefabrik. Han bodde inneboende hos en familj som var fanatiska medlemmar av "Scottish Nationalist Party" och som var fanatiska anhängare till "Partick Thistle". Så sedan dess håller Donkeyman på "Thistle".
Donkeyman skall sluta sin uppräkning här. Det finns fler små hjärteklubbar som får plats bredvid Hammarby. Och Donkeymans mer frispråkiga kompisar påpekar rättframt: "Hur faen kan man hålla på ett gäng med så hopplösa lag"? Men som sagt tidigare. Man byter inte lag bara för att det går dåligt.
Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, supporters, hammarby, hockey, modo
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
