Palestina - Israel

Nu är det fredskonferens igen. Den här gången går evenemanget av stapeln i Annapolis och det är herr president George W som hoppas bli odödlig genom att vara den som skapar fred i det gamla Palestina.

Dess värre tror Donkeyman att historien kommer att minnas Bush jr för helt andra ting än som fredsmäklare. Därför att konflikten i Palestina är olöslig. Bägge parter har målat sig in i ett hörn som man inte kan komma ut från.

Den lösning som de flesta skisserar är att Israel ger upp Västbanken och delar Jerusalem. Medan Palestinierna ger upp drömmen om att flyktingarna skall kunna återvända till Israel och accepterar Israel som en Judisk stat. Detta är kanske möjligt att förmå herrar Olmert och Abbas till att skriva under på.

Problemet är bara att samtidigt skriver de under sina egna dödsdomar.

Därför att på bägge sidor finns en stor minoritet som bekämpar varje lösning i den riktningen. Och ju längre konflikten har gått, desto större blir denna minoritet. På bägge sidor.

Sionismen etablerades i sin tid som en sekulär rörelse. En rörelse som hade ganska tydliga socialistiska drag. Men staten Israel har utvecklats till en i högsta grad religiös nation. Misstron mot Palestinierna ökar hela tiden. Enligt offentlig statistik vill 40% av Israelerna stödja utvandring av kvarvarande Palestinier. Lika många vill ha en form av Apartheidsystem till exempel på restauranger. Och så vidare.....

På den andra sidan lever Palestinierna under stadigt sämre villkor. Och aktivt motstånd gör att de utsätts för stadigt hårdare åtgärder från den Israeliska militärmakten. Den Palestinska organisationen PLO har i alla tider varit sekulär. Den var till och med kommunistisk i början. Men med tiden har religiösa strömningar blivit mer och mer tydliga. Västmakterna har alltid förordat demokrati. Men när Palestinierna röstade på "fel" parti i senaste valet så var det inte så noga med demokratin längre. Något som man givetvis upplever som ett svek - ett svek i raden av många.

På bägge sidorna blir de religiösa strömningarna starkare och starkare. Och herr Olmert är givetvis fullt medveten om vad Yigal Amir (han som mördade Yitzak Rabin) sagt: "The Jews have been granted a divine right to the whole of biblical Israel and that overrides both the Palestinian right of self-determination and decisions arrived at by the secular institutions of Israeli democracy."

Härom dagen hörde Donkeyman på BBC några bosättare som hävdade att Olmerts företrädare straffades av Gud när han fick slag. Detta därför att han beslutat om evakueringen av Gaza. Det samma kommer att drabba envar som är ansvarig för en avveckling av bosättningar på Västbanken. Många av dessa anser att man redan har tvåstatslösning. De menar att det gamla Palestina redan har delats och att Araberna bör flyttas till Jordanien medan Judarna har rätt till hela det omstridda området, dvs både nuvarande Israel samt Västbanken och Gaza.

Med sådana stämningar i botten och det enkla faktum att si så där 40-50% av invånarna på bägge sidor i realiteten inte är representerade i Annapolis är det tvivelaktigt om någon form av kompromiss kan genomföras i verkligheten. Även om man signerar traktater under aldrig så högtidliga former.

Donkeyman är pessimist. Bland annat därför att bosättningarna gör att det inte finns någon geografiskt förnuftig tvåstatslösning. Såvida inte man genomför stora folkförflyttningar. Vilket knappast är möjligt utan att det utlöser våldsamt motstånd. Något som naturligtvis varit meningen med hela bosättningspolitiken.

Donkeyman tror att det för närvarande inte finns underlag till någon fungerande kompromiss som skulle leda till den tvåstatslösning man har snackat om under snart 50 år. Rått uttryckt tror han att en fortsatt konflikt av ungefär nuvarande modell är vad som kommer att vara situationen under många år framåt.

Den dag som omvärlden tröttnar och verkligen vill ha en lösning så måste detta ske över huvudet på de stridande parterna. Resten av världen enar sig om en lösning och förklarar att antingen så accepterar ni detta eller så stänger vi gränserna och så får ni slåss tills fanen tar er. Men ingen kommer in eller ut. Inte heller några varor, vapen eller pengar......

Och den dagen tror Donkeyman att en "one-state solution" vore att föredra. Därför att stater som grundas enbart på religiös och etnisk basis kräver att man har ett land med homogen befolkning. Vilket man inte hade i den gamla Sydafrikanska Apartheidstaten. Lika lite som man har i Palestina / Israel. Eller i det forna Jugoslavien. Att åstadkomma en etniskt och religiöst homogen stat i det forna Palestina innebär i grunden ett direkt brott mot alla traditionella västliga värderingar.

Även om en "one-state solution" otvivelaktigt blir en hård lut för bägge sidor att svälja så tror Donkeyman att det vore det bästa på lång sikt. Historiskt sett har dessutom judar, muslimer och kristna levt sida om sida i Palestina under mer än 1000 år. Bortsett från korstågstiden som numera kan ses som en historisk parentes orsakad av utländsk inblandning. Det som har förändrat situationen radikalt är sionismens framväxt och en omfattande invandring som följd av detta.