onsdag 28 november 2007

Farliga damer

För örtonde gången har de lokala bleckorna "Tromsø" och "Nordlys" undersökt prostitutionen i Tromsø. Men resultatet av denna undersökande journalistik har onekligen förändrats genom åren.

Donkeyman minns mycket väl hur det gick en gång för si så där 15 år sedan. Den gången gick VG och Dagbladet ut med reportage om Prostitutionen i Oslo. Och de lokala bladen kom med uppföljningar. Adressavisen, Fædrelandsvænnen, BT och andra rapporterade om prostitutionen på sina respektiva orter. Liksom våra lokala bleckor. Men när journalisterna tågade upp till dåvarande polismästare Per Marum för att få höra smaskiga detaljer blev de besvikna.

Herr polismästare Marum chockerade nämligen journalisterna. "Det finns inte någon prostitution i ordets vanliga betydelse i Tromsø." "I vart fall har inte polisen observerat något sådant". Varvid journalisterna blev både besvikna och förvånade. Men de frågade i vart fall om polismästaren hade någon teori om hur detta kunde komma sig. Varvid svaret var högst plausibelt: "Det finns inte någon marknad"....... "Vem betalar för det som är gratis" !!!!

Men med tiden försvann byens oskuld. In från Öst kom horder med "Russerhoror". Som intog barer, krogar och sjapp. I synnerhet blev gamla klassiska "Papagena" en arena för de här damerna. Och Donkeyman fraktade många Ryska affärskvinnor i sin droskbil. Vackra kvinnor, iförda dyrbara modekläder och som formligen luktade pengar. Sådana kvinnor som Donkeyman aldrig har haft råd att umgås med.

Men de Ryska ludren fick konkurrens från exotiska damer från Afrika och Östern. Som numera driver sin business med utgångspunkt från hotellen och med marknadsföring genom Internet. Steget är långt från den klassiska gatuhoran (som för övrigt aldrig funnits i Tromsø).

Men låt oss gå tillbaka till Per Marums tid. Fanns det inte horor på den tiden ??? Mitt svar är enkelt och radikalt. Visst fanns det. Ganska många till och med. Men de damerna var inte från främmande länder. Det var helt vanliga Norska kvinnor. Om än något alkoholiserade. Man träffade dem på "Samfundet", "Hallen", "Bua", "Prelaten", "Fortuna" och andra av den tidens vattenhål.

Eller för att uttrycka saken riktigare. Man blev uppraggad av dem.......

De här damerna fiskade nämligen upp någon sponsor som kunde finansiera deras drickande ut över kvällen. Vanligen ispätt med ett bättre krogbesök. Och så uppföljning på bar fram till stängningsdags. Avslutningen bestod i ett nachspiel på mannens hotellrum. Samt en "kosestund" i sängen. Avslutat med ett kraftfullt bidrag till droska hem för damen.

Men många gånger vaknade den bakfulle mannen upp till en dålig dag. Det var nämligen många som på morgonen upptäckte att dama hade länsat hans plånbok på vägen hem. Och det var fler än en nyavmönstrad fiskare som förlorade hela lotten under de små timmars vila. Vilket naturligtvis skapade ett förklaringsproblem vid hemkomsten till hustrun.

Och då ställer Donkeyman en moralisk fråga. Var inte de här damerna i grund och botten också att betrakta som prostituerade. Det man i vanligt språkbruk benämner som ölhoror eller spritluder.

Sedan är det väl en filosofisk fråga vilken hora som är förkastlig. Och vem som inte är det. Ingen av sorterna är i vart fall PK.

1 kommentar:

Flunkbuster sa...

He-he, du har verkligen koll på de galanta damerna, Donkeyman.
Känner igen lite av det du skriver från min tid bl a som frekvent restaurangbesökare i Mariehamn under tidigt 80-tal.
Men där var det fråga om "sjömans-änkorna" på ön som behövde "rundsmörjning" och då ofta av sina äkta hälfters kollegor som var hemma på vederlagsledigt!
"Lakansteknikerna" (ludren) ute i världen hade samtidigt fullt upp med "sjömans-änkornas" äkta hälfter.
Regelrätta luder har det väl aldrig funnit på Åland, men jag kan ha fel.
Men allt förändrades när AIDS:en kom.
Då blev både sjömännen och deras fruar lite mer "återhållsamma" till Flunkbusters förtret.
Min Blogg:
http://flunkbuster.blogspot.com/