miljöpolitik (4 )

I går kom det en bred överenksommelse i Stortinget om den framtida "klimapolitikken". Men inte innehöll den särskilt mycket att hets upp sig över. Annat än en massa ord. Men inte desto mindre har Donkeyman några kommentarer:

1. Rent politiskt - taktiskt har man åter en gång skjutit FrP in i skuggornas dal. De får helt enkelt inte vara med. Av de skäl som jag redovisar och förkastar i "Miljöpolitik (2)". Vilket naturligtvis är en ren gåva till FrP. Fram till nu har det varit AP, H och FrP som utgjort ett "moderat" block i miljöpolitiken. Nu har denna gräns förskjutits så att FrP numera utgör hela oppositionen i miljösaker. Vilket gör att man inte kan förbigå dem vid någon som helst debatt eller kommentar i ämnet. De garanteras massor av god exponering på bästa TV-tid i åratal framöver. När de dessutom som på senare tid väljer att instämma med ett antal punkter och komma med konstruktiv kritik av resten så kommer de att klättra på alla opinionsundersökningar igen. Donkeyman konstaterar bara att det politiska etablissemanget åter en gång har skjutit sig själv i foten.

2. Industrin, Oljeverksamheten och Lantbruket står för si så där 50-60% av landets CO2 utsläpp. Dagens uppgörelse innehåller i stort sett bara ord när det gäller dessa verksamheter. Men som konstateras i "Miljöpolitik (3)" sker mycket utsläpp från stora anläggningar som tack vare sin lokalisering slösar något våldsamt med den förbrända energin.

3. Transporter svarar för 30% av utsläppen. Här talar man om att öka kollektivtrafiken och att föra över transporter till järnvägen. Samma dag släpper regeringen ett Transportpolitiskt förslag som i realiteten innebär att man inte kommer att bygga ut järnvägarnas kapacitet nämvärt de närmaste 10 åren. Vilket i sin tur innebär ännu mer lastbilstransporter. Så var det med den röd/gröna miljöpolitiken. De kunde åtmindstone ha avstått från att komma med detta samma dag som man presenterar sitt stora propagandanummer kring miljön.

4. I Miljölandskampen med Sverige så leder de blå/gula med 5-0 vid det här laget. Inte beroende på något tidigare miljöintresse på andra sidan kölen. Utan därför att man i Sverige har drivit energibesparing i stor skala ända sedan 1960-talet. För att spara pengar. Men så har man fått god miljö som en biprodukt. Vilket i dagens politiska läge ger en trevlig glans att sola sig i. OM man i Sverige haft lika riklig tillgång till billig el som man har i Norge så skulle situationen sannolikt varit lika i bägge länder.

5. Skall det ske någon radikal förändring i Norge så ligger nyckeln i uppvärmning. Man måste sluta att använda direktverkande elkraft till uppvärmining av fastigheter. Men då måste man börja med centralvärmeanläggningar, vattenburen värme samt sluta med att lägga kraftverken ute på förblåsta uddar "in the middle of nowhere". Se "Miljöpolitik (3)". Man måste föra över så mycket transporter som möjligt till järnväg och sjöfart. Och få väck fjärrtrafiken med lastbil. Men då krävs investeringar "King Size". Detta landet har byggt sig fast i en energislösande struktur som det kommer att bli mycket svårt att komma ut ur.

6. Skulle man lyckas minska på antalet vagntåg vinner man dessutom stora pengar på vägunderhållet. En enda passage av ett enda "vagntåg" motsvarar slitagemässigt 10.000 (tiotusen) personbilspassager. På de senaste fem åren har massor av transporter inom Nordland, Troms och Finnmark flyttat över från kustbåt till landsväg. Till ett vägnät som inte är byggt för detta. Och utan att detta på något sätt har behandlats politiskt. Folk flest vet inte ens om det. Men man har apterat en tickande bomb när det gäller vägunderhåll.....

7. När det gäller lokaltrafiken har våran förre Ayatollah Herman K. kommit med ett spänstigt förslag om nolltaxa. Detta är något som Donkeyman vet en hel del om. Samt något om internationella erfarenheter kring hur man lyckats föra över mer lokaltrafik till kollektivtrafiken. Och här finns det några enkla och billiga åtgärder som en regering kan genomföra i det närmaste över natten. Men som ger god effekt. Det kommer en artikel i ämnet inom någon vecka (Om Gud Det Will, som det stod i ångbåtarnas tidtabeller för 150 år sedan).