Tågtrafiken till Övre Norrland har genomgått ett antal förändringar under de senaste åren. Ursprungligen drev SJ en ganska trist trafik som man önskade lägga ned. Så blev det upphandling. Vilken vanns av Tågkompaniet - något som ledde till en momentan förbättring. Nästa upphandling vanns av Connex - vilket ledde till en momentan försämring, varefter en långsam förbättring inträdde. Men man nådde aldrig upp till Tågkompaniets nivå. Slutligen vann SJ åter upphandlingen i somras. Vilket har ledit oss tillbaka i närheten av Ruta ett. Och Donkeyman misstänker starkt att nedläggning åter är målsättningen.
Första och andra testet av SJ beskriver Donkeyman i artikelarna Norrlandståget och Nattåget. Nu har Donkeyman åter rest med SJ. Först Göteborg - Umeå. Sedan Vännäs - Narvik. Och under över alla under. Resan Götet - Umeå gick "som på räls". Bortsett från den fundamentala försämringen av serveringen som irriterade. Samt att man slutade servera kl 22.30. I stället för 24.00 som var regeln innan SJ tog över. Till en tågälskares glädje var det massor med avstigande i Umeå på måndag morgon.
Resan Vännäs - Narvik däremot blev lite av ett äventyr. Eftersom det var osäkert när vi skulle resa kunde jag inte köpa biljett långt i förväg. Men några dagar före satte jag mig vid datorn och skulle beställa. Ville köpa en hel sovkupé för två personer. Omöjligt. Försökte med två sittplatser. Omöjligt. Beskedet varierade mellan diverse blutt och blatt och att tåget var fullsatt.
Åkte så till Centralstation i Götet och försökte köpa. Efter många försök tillkallade den vänliga försäljaren sin chef. Som också provade. Utan att lyckas. Så ringde man "han som vet". Och fick besked om att det var tillfälligt datafel på Norrlandståget. Kom igen senare.
På avresedagen till Umeå (söndag) försökte jag åter köpa biljett på Centralen. Med exakt samma resultat. Hade då också testat data och SJ telefonförsäljning. Utan resultat.
I Umeå på måndagen provade jag igen SJ telefonförsäljning. "Tjänsten är inte tillgänglig" blev svaret. Något jag senare förstod berodde på att jag ringde från en utländsk mobiltelefon. Testade datan. Omöjligt. Gick till Umea station och testade biljettmaskinen. Tåget fullsatt var beskedet.
Åter på hotellet ringde jag SJ från fast telefonlinje. Efter 12 minuters väntan fick jag snacka med en säljare som inte heller klarade av att boka biljett. Jag sade att tåget kan väl för f***n inte vara fullbokat en måndagkväll i slutet av oktober. Vilket han höll med om. Efter att jag hade snackat för 180 kronor (hotelltaxa) bröts plötsligt samtalet. Utan resultat.
På natten kl 02.30 tog jag och jourhavande taxi till Vännäs. Utan biljetter eller bokning. Tåget skulle gå 03.39. På slaget 03 tändes belysningen i väntsalen och den låstes upp elektriskt. Där inne låg några av ortens invånare och sov. I väntan på morgonbussen hem för att spara taxipengar efter nattens fest. Så det blev en ganska trevlig stund med tanke på att vi hade en hel del öl i bagaget.
Informationen var precis som i Långsele. NadaZero. En skärm som visade att det gått ett tåg för 12 timmar sedan. Men inte något annat. Ingen tidtabell. Inget telefonnummer anslaget. Inte ett dj****a dugg. Det kom fler resenärer. Som skulle till Gällivare och Kiruna. En man berättade att han åkte var annan vecka. Han hade med sig kudde och filt eftersom han visste att det blev många förseningar. Biljett? Han hade för länge sedan slutat bry sig med SJ:s försäljning. Det var bara hopplöst - sade han.
Inte f***n kom det något tåg. Gick och knackade på fönstret in till tågklareraren. En mycket vänlig man som upplyste om att tåget kom tidigast kl 5. Kanske senare. Jag frågade stamresenären. Brukar de ropa ut något i högtalarna. Nej, sade denne. Här måste man följa med genom att kolla genom fönstret.
Klockan fyra slocknade ljuset och dörren låstes. Med automatik. Så när man gick ut för att röka eller spana måste man lägga något mellan dörren så man kom in igen. Frågade samma tågklarerare om han kunde göra något åt ljuset. Nej sade han. Men jag kan låsa upp dörren för rökare som blivit utlåsta. Väntsalen stängs automatiskt utifrån tidtabellen. Inte utifrån när tåget kommer.
Slutligen kom tåget. Kvart i sex på morningen. Gick till sittvagnen mot Narvik. Kondisen kom. Förklarade saken och vips - så hade vi vår sovkupé. Dessutom fick vi den för sittplatspris som kompensation för problemen. Precis som alltid. Personalen (tyvärr klädd i moderna Öststatsliknande uniformer) gör ett supert arbete. Men det hela administreras totalt sett helt under isen. Tåget var tämligen glest besatt. Sittplats nästan tom. Inte att undra på. Vem annan än Donkeyman och andra tågnördar vågar ta taxi upp till Vännäs mitt i natten för att åka med ett tåg som står som fullt i Internet.
Till sist. Efter fem goda timmars sömn. Tack igen för god service snälla konduktören. Donkeyman steg upp och gick till serveringen tillsammans med jourhavande. Som vanligt i stort sett inte något som man hade lust att betala för. Bortsett från ölet. Renskaven är god men serveras i en osmaklig papplåda. Fy f***n vilket nedköp jämfört med TKAB och Connex - Veolia. Problemet var bara att man slog igen strax efter Kiruna. Därför att servitören skulle hoppa över till sydgående tåget vid ett möte. Ungefär samma upplevde vi förra gången tåget var försenat men då var det en medresande anställd som hoppade i tjänst så att det kunde vara öppet till Riksgränsen.
Min spådom är att om inte allt för länge kommer SJ att meddela att det inte lönar sig att ha försäljning ombord på Nattågen. Så stänger man den. Eller sätter dit kaffeautomater. Och om ännu en tid så avvecklar man det hela. Precis som man önskade göra för 20 år sedan. Den gången ville man lägga ned all passagerartrafik norr om Sundsvall. Donkeyman har i vart fall rest med "Nordpilen" i nästan 60 år. Men även ett 60-årigt kundförhållande kan ta slut. Gränsen börjar komma farligt nära nu. Och det blir stora problem med att övertala jourhavande fästmö till en ny tågresa.
Och till mina Norska läsare. Ni som fortfarande önskar statligt monopol på tågen - var saliga i er tro. Men ni vet inte vad ni gör.
Läs även andra bloggares åsikter om statens järnvägar, järnvägar
torsdag 30 oktober 2008
onsdag 29 oktober 2008
Ölstugan
Efter Göteborg har Donkeyman rest med sovvagn från Göteborg till Umeå. Eftersom utcheckning var redan klockan 11 på campingplatsen tillbringades Söndagen på Murveln fram till tågdags. Murveln kan alltså åter rekommenderas. Väldigt bra mat som inte kostar skjortan. Samt skapliga priser på ölet.
Jag måste samtidigt äckla de Norska läsarna. Mitt inne i centrala Göteborg är alltså ett shoppingcenter som är öppet klockan 11-18 hela söndagen. Alltså köptes kläder, presenter och lite annat smått och gott under söndagen då Donkeyman och jourhavande gjorde små utflykter från Murveln. För övrigt håller Murveln öppet till klockan 0300 var natt 365 dagar i året. Till skillnad mot i Norge missunnar man alltså inte ensamma att gå ut och träffa andra på till exempel julnatten.
Sedan var det snabb marsch ned till Nattåget och färd upp till Umeå. Måndagen tillbringades med arbete och måndag kväll tillbringades på en annan trevlig pub. Lottas. Mitt i centrala staden. Ett sjapp som dessutom hade en särdeles lång öllista. Med öl från alla möjliga håll. Samt god mat. Dock till lite högre priser än i Göteborg. En form av glesbygdstillägg alltså.
Jag måste samtidigt äckla de Norska läsarna. Mitt inne i centrala Göteborg är alltså ett shoppingcenter som är öppet klockan 11-18 hela söndagen. Alltså köptes kläder, presenter och lite annat smått och gott under söndagen då Donkeyman och jourhavande gjorde små utflykter från Murveln. För övrigt håller Murveln öppet till klockan 0300 var natt 365 dagar i året. Till skillnad mot i Norge missunnar man alltså inte ensamma att gå ut och träffa andra på till exempel julnatten.
Sedan var det snabb marsch ned till Nattåget och färd upp till Umeå. Måndagen tillbringades med arbete och måndag kväll tillbringades på en annan trevlig pub. Lottas. Mitt i centrala staden. Ett sjapp som dessutom hade en särdeles lång öllista. Med öl från alla möjliga håll. Samt god mat. Dock till lite högre priser än i Göteborg. En form av glesbygdstillägg alltså.
lördag 25 oktober 2008
Den Italitenska Resataurangen
Gårdagen avslutade skolan här i Göteborg. Nu är Donkeyman "Refreshad" vid Chalmers Tekniska Högskola härstädes och kan fortsätta jobba med det som han redan har jobbat 40 år med. Till myndigheternas stora belåtenhet.
Detta firades med en längre sittning tillsammans med goda vänner på "Sjuan". Varvid fyllhungern slog till. Donkeyman och jourhavande lyxade sig och gick på restaurang.
Varvid Donkeyman upplevde något som man alltför sällan upplever. En Italiensk restaurang som faktiskt har Italienare anställda. Annars brukar pizza - pastasegmentet vara erövrat av Nordafrikaner. Och man betjänas av yngre herrar vid namn Hassan, Ahmed och Muhammed.
Men på denna stora restaurang centralt i Götet betjänades man av en blandning av Italienare och Svenskar. Äldre medelålders herrar vid namn Emilo, Roberto och liknande och som talade Svenska med uppenbar Italiensk brytning. Personer som dessutom kunde sitt yrke och som kunde förklara detaljerna i matsedeln och rekommendera viner utifrån en yrkeskunskap.
Mer sådant ......
Är det konstigt att Donkeyman gillar Göteborg.
Detta firades med en längre sittning tillsammans med goda vänner på "Sjuan". Varvid fyllhungern slog till. Donkeyman och jourhavande lyxade sig och gick på restaurang.
Varvid Donkeyman upplevde något som man alltför sällan upplever. En Italiensk restaurang som faktiskt har Italienare anställda. Annars brukar pizza - pastasegmentet vara erövrat av Nordafrikaner. Och man betjänas av yngre herrar vid namn Hassan, Ahmed och Muhammed.
Men på denna stora restaurang centralt i Götet betjänades man av en blandning av Italienare och Svenskar. Äldre medelålders herrar vid namn Emilo, Roberto och liknande och som talade Svenska med uppenbar Italiensk brytning. Personer som dessutom kunde sitt yrke och som kunde förklara detaljerna i matsedeln och rekommendera viner utifrån en yrkeskunskap.
Mer sådant ......
Är det konstigt att Donkeyman gillar Göteborg.
fredag 24 oktober 2008
Ölsjappet
Donkeyman har tidigare skrivit om Ölhallen 7:an. Men i går blev det en helkväll på sagda etablissemang. Och det kräver mer kommentarer. Donkeyman är ju en nostalgiker så att gå på sjuan blir en ren njutning.
Det är som att vrida klockan 50 år tillbaka i tiden. Nästan allt är original. Kakelgolvet, Marmorborden, Trästolarna, Bilderna. Absolut allt.
På väggarna hänger ett trettiotal porträtt tecknade av GP:s tecknare Sidén som var stamgäst från 30-talet och in på 50-talet. Han har tecknat kypare och stamgäster. Personer som är glömda i dag men som satt här och njöt sin pilsner den gången. Hästköraren Andersson sitter inne och utanför står hästen med ekipage och tänker "Andersson var blev du av". En hundägare har sin cocker spaniel liggande under bordet. Hunden tänker: "Husse, det är dags att gå hem nu". Och så vidare, och så vidare.
"Gapiga och ouppfostrade ungar undanbedes vänligt men bestämt" står det på ingångsdörren. Och detta är inte en plats för ungar. Donkeyman förtärde Porter till de sena timmar där i går....
Det är som att vrida klockan 50 år tillbaka i tiden. Nästan allt är original. Kakelgolvet, Marmorborden, Trästolarna, Bilderna. Absolut allt.
På väggarna hänger ett trettiotal porträtt tecknade av GP:s tecknare Sidén som var stamgäst från 30-talet och in på 50-talet. Han har tecknat kypare och stamgäster. Personer som är glömda i dag men som satt här och njöt sin pilsner den gången. Hästköraren Andersson sitter inne och utanför står hästen med ekipage och tänker "Andersson var blev du av". En hundägare har sin cocker spaniel liggande under bordet. Hunden tänker: "Husse, det är dags att gå hem nu". Och så vidare, och så vidare.
"Gapiga och ouppfostrade ungar undanbedes vänligt men bestämt" står det på ingångsdörren. Och detta är inte en plats för ungar. Donkeyman förtärde Porter till de sena timmar där i går....
torsdag 23 oktober 2008
Gubbdagis
Hela denna vecka leker Donkeyman och några andra äldre gentlemen med Chalmers maskinsimulator. På varje arbetsplats kan man plocka upp maskinsystemen i ett fartyg. Det ena efter det andra. Och så kör man det hela. Man startar och stoppar pumpar och andra maskinerier. Man öppnar och stänger ventiler. Man justerar reglersystemen. Allt ganska autentiskt.
Och så dyker det upp störningar som måste åtgärdas. Annars får de följder och så kommer hela systemet ur balans. Black Outerna står som spön i backen i salen.
I går torrkokade Donkeyman en större ångpanna på en tankbåt. Vilket i levande livet skulle ha givit Aalborg Boilers ett mångmiljonjobb. Samt i slutänden ledit till att den fullastade tankbåten drivit på land. Med en tänkbar miljökatastrof som följd.
Kort sagt vi har ganska kul. Hela anläggningen förvandlar gamla gubbar till unga pojkar. Och får dagarna till att gå väldigt fort. Med andra ord - ett perfekt gubbdagis.
Sedan är det en annan sak att simulatorn i sig är ganska gammal. Datorerna är från datorns barndom. Programmeringen är inte alltid helt verklighetstrogen. Det vore inte särdeles kostbart att genomföra avsevärda förbättringar. Men det skiner igenom att Sjöfarten inte är den mest prioriterade delen av Chalmers Tekniska Högskola.
Och så dyker det upp störningar som måste åtgärdas. Annars får de följder och så kommer hela systemet ur balans. Black Outerna står som spön i backen i salen.
I går torrkokade Donkeyman en större ångpanna på en tankbåt. Vilket i levande livet skulle ha givit Aalborg Boilers ett mångmiljonjobb. Samt i slutänden ledit till att den fullastade tankbåten drivit på land. Med en tänkbar miljökatastrof som följd.
Kort sagt vi har ganska kul. Hela anläggningen förvandlar gamla gubbar till unga pojkar. Och får dagarna till att gå väldigt fort. Med andra ord - ett perfekt gubbdagis.
Sedan är det en annan sak att simulatorn i sig är ganska gammal. Datorerna är från datorns barndom. Programmeringen är inte alltid helt verklighetstrogen. Det vore inte särdeles kostbart att genomföra avsevärda förbättringar. Men det skiner igenom att Sjöfarten inte är den mest prioriterade delen av Chalmers Tekniska Högskola.
onsdag 22 oktober 2008
Maten
I går shoppade Donkeyman. Både materiellt och mentalt. En lång vandring ut och in genom diverse delikatessbutiker, fiskebutiker, saluhallar och så vidare gjorde att han närapå fick mental orgasm. Den som bor i Norge upplever det som en njutning att få gå i riktiga välförsedda butiker med varor från jordens alla hörn.
Dess värre har Senterpartiet och Norges Bondelag bestämt att den som bor i Norge enbart skall äta varor producerade inom landet. Äter man utländsk mat så dör man därför att den är så farlig och ohälsosam. Men verkligheten är att hela utlandet är befolkat än i dag. Vilket bevisar att den Norska maten vare sig är bättre eller sämre än maten i andra länder. Den är bara betydligt dyrare.
Därför behöver man då och då komma till andra länder och uppleva riktiga välsorterade butiker. Men det är våldsamma prisskillnader. Går man till en lågprisbutik (av samma typ som Rema, Kiwi, Rimi och allt vad de heter) så kostar det ibland bara hälften av vad det kostar i en "riktig" fullservicebutik. Men skillnaden här är att kunden får lov att välja. Billigt, massproducerat men ändå ok eller betydligt dyrare, godare och mycket bättre kvalitet.
Donkeyman var hos "Feskebröderna" och köpte ingredienser till en enkel seafoodanrättning som han och jourhavande smällde i sig i sin lilla stuga. Nedsköljd med ett gott vin. Från Systembolaget. Som har utvecklats till en mycket fin "Liquor Store" som skulle hävda sig var som helst. Man har för övrigt redan en butik i Köpenhamn.
För övrigt finns det en trevlig liten närbutik precis bredvid stugan. Den har öppet alla dagar året runt kl 9-22. Men vilket sortiment man har lyckats pressa in i en liten butik av samma storlek som en normal 7/11. Imponerande minst sagt. Men priset är nog 50% högre än om man går och handlar på stora butiker i centrum.
Så skall Donkeyman klaga ännu mer på Norska butiker. Här i Sverige har man pantapparater som sväljer ölboxar i samma takt som man hinner stoppa in dem i apparaten. Vilken skillnad mot Matservice hemma i Tromsö. Som tar emot boxar i en takt som en lus på tjärad sticka. Och som får driftstörning vid var 30:e box. Till och med den lilla närbutiken jag nämner ovan har snabba boxautomater.
Dess värre har Senterpartiet och Norges Bondelag bestämt att den som bor i Norge enbart skall äta varor producerade inom landet. Äter man utländsk mat så dör man därför att den är så farlig och ohälsosam. Men verkligheten är att hela utlandet är befolkat än i dag. Vilket bevisar att den Norska maten vare sig är bättre eller sämre än maten i andra länder. Den är bara betydligt dyrare.
Därför behöver man då och då komma till andra länder och uppleva riktiga välsorterade butiker. Men det är våldsamma prisskillnader. Går man till en lågprisbutik (av samma typ som Rema, Kiwi, Rimi och allt vad de heter) så kostar det ibland bara hälften av vad det kostar i en "riktig" fullservicebutik. Men skillnaden här är att kunden får lov att välja. Billigt, massproducerat men ändå ok eller betydligt dyrare, godare och mycket bättre kvalitet.
Donkeyman var hos "Feskebröderna" och köpte ingredienser till en enkel seafoodanrättning som han och jourhavande smällde i sig i sin lilla stuga. Nedsköljd med ett gott vin. Från Systembolaget. Som har utvecklats till en mycket fin "Liquor Store" som skulle hävda sig var som helst. Man har för övrigt redan en butik i Köpenhamn.
För övrigt finns det en trevlig liten närbutik precis bredvid stugan. Den har öppet alla dagar året runt kl 9-22. Men vilket sortiment man har lyckats pressa in i en liten butik av samma storlek som en normal 7/11. Imponerande minst sagt. Men priset är nog 50% högre än om man går och handlar på stora butiker i centrum.
Så skall Donkeyman klaga ännu mer på Norska butiker. Här i Sverige har man pantapparater som sväljer ölboxar i samma takt som man hinner stoppa in dem i apparaten. Vilken skillnad mot Matservice hemma i Tromsö. Som tar emot boxar i en takt som en lus på tjärad sticka. Och som får driftstörning vid var 30:e box. Till och med den lilla närbutiken jag nämner ovan har snabba boxautomater.
tisdag 21 oktober 2008
Älven
Precis som i så många andra Svenska städer är det älven som passerar som är det centrala. Det som är grunden till att det anlades en stad just där. I Göteborg är det Göta Älv som utgör själva grundlaget till att bygga en stad.
Ursprungligen var det bara en tunn Svensk remsa mellan de Danska provinserna Halland och Bohuslän som nådde ned till havet. Den gick längs Göta Älv och här anlades både en fästning och en stad. Älven var ju en naturlig farled in i landet, framför allt till Västergötland och landet runt Vänern. Den som har läst böckerna om Arn har passerat området flera gånger i romanerna.
Från 1700-talet och framöver var Göteborg en mycket betydelsefull stad. Det var en centralpunkt i handel och här kom det en omfattande sjöfartsnäring. Än i dag är det många rederier som har sin hemvist här. Givetvis utvecklades det en omfattande industri i området redan i industrialismens början.
Den gången var det mycket Holländare som arbetade i Göteborg. Vilket ledde till att det byggdes kanaler och hus i Holländsk stil. Något som än i dag dominerar det centrala av staden.
Hamnen är än i dag Skandinaviens största och en stor mängd av importgodset till Sverige, Norge, Danmark och Östersjöländerna anländer till Götet för omlastning till mindre fartyg, bil eller tåg.
I Donkeymans ungdom sysselsatte bara varven 40.000 man. Sedan låg hamnarna på lång rad utmed älven. På Hisingsidan var det Lundbyhamnen, Frihamnen och Skandiahamnen som var störst och på sydsidan var det passagerarbåtarna till Amerika, England, Danmark och Tyskland som dominerade. Vilket de gör än i dag.
Som ung sjöman var Donkeyman ofta i Göteborg. Han jobbade på Transatlantics linjebåtar till Väst- och Sydafrika bland annat. Och när en Transare kom in var det stor fest. För det mesta gick vi till Lundbyhamnen och när fartyget passerade rederikontoret med full flaggning hängde hela kontorspersonalen ut genom fönstren och vinkade välkommen med handdukar och lakan. Det tutades i alla visslor och vid ankomst till kajen var det full uppställning med hustrur, barn, rederifolk och så vidare.
Numera är hamnverksamheten flyttad till Skandiahamnen som ligger långt som f***n från centrum. Det är inte längre någon festivitas när båtar kommer in. För övrigt sköts den oceangående linjetrafiken numera av Danskar, Tyskar, Holländare, Japsar, Yankees, Norrmän och en massa andra folkslag.
Götaverken är kvar fast i decimerad form. Lindholmen och Eriksberg har blivit skolor och bostäder. En stor del av kajerna används till kontor, opera, krogar, museer och Gud vet vad. Men till skillnad mot så många andra länder har man ännu inte lyckats parkifiera hela stranden. Tar man en tur med "Älvsnabben" upp och ned genom staden så ser man fortfarande riktiga kommersiella fartyg i stor mängd.
Ursprungligen var det bara en tunn Svensk remsa mellan de Danska provinserna Halland och Bohuslän som nådde ned till havet. Den gick längs Göta Älv och här anlades både en fästning och en stad. Älven var ju en naturlig farled in i landet, framför allt till Västergötland och landet runt Vänern. Den som har läst böckerna om Arn har passerat området flera gånger i romanerna.
Från 1700-talet och framöver var Göteborg en mycket betydelsefull stad. Det var en centralpunkt i handel och här kom det en omfattande sjöfartsnäring. Än i dag är det många rederier som har sin hemvist här. Givetvis utvecklades det en omfattande industri i området redan i industrialismens början.
Den gången var det mycket Holländare som arbetade i Göteborg. Vilket ledde till att det byggdes kanaler och hus i Holländsk stil. Något som än i dag dominerar det centrala av staden.
Hamnen är än i dag Skandinaviens största och en stor mängd av importgodset till Sverige, Norge, Danmark och Östersjöländerna anländer till Götet för omlastning till mindre fartyg, bil eller tåg.
I Donkeymans ungdom sysselsatte bara varven 40.000 man. Sedan låg hamnarna på lång rad utmed älven. På Hisingsidan var det Lundbyhamnen, Frihamnen och Skandiahamnen som var störst och på sydsidan var det passagerarbåtarna till Amerika, England, Danmark och Tyskland som dominerade. Vilket de gör än i dag.
Som ung sjöman var Donkeyman ofta i Göteborg. Han jobbade på Transatlantics linjebåtar till Väst- och Sydafrika bland annat. Och när en Transare kom in var det stor fest. För det mesta gick vi till Lundbyhamnen och när fartyget passerade rederikontoret med full flaggning hängde hela kontorspersonalen ut genom fönstren och vinkade välkommen med handdukar och lakan. Det tutades i alla visslor och vid ankomst till kajen var det full uppställning med hustrur, barn, rederifolk och så vidare.
Numera är hamnverksamheten flyttad till Skandiahamnen som ligger långt som f***n från centrum. Det är inte längre någon festivitas när båtar kommer in. För övrigt sköts den oceangående linjetrafiken numera av Danskar, Tyskar, Holländare, Japsar, Yankees, Norrmän och en massa andra folkslag.
Götaverken är kvar fast i decimerad form. Lindholmen och Eriksberg har blivit skolor och bostäder. En stor del av kajerna används till kontor, opera, krogar, museer och Gud vet vad. Men till skillnad mot så många andra länder har man ännu inte lyckats parkifiera hela stranden. Tar man en tur med "Älvsnabben" upp och ned genom staden så ser man fortfarande riktiga kommersiella fartyg i stor mängd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)