Vaktskifte

Så är det snart dags för vaktskifte i "Vita Huset". George W ersätts av Obama. En intellektuell tar över från en cowboy. Så får vi se vart det leder oss. Reformer har utlovats.

Det är snabbt gjort att sammanfatta George W:s period.

När han valdes var han totalt okunnig om och ointresserad av utrikespolitik. Det gjorde inte något hette det därför att han kunde skaffa sig de bästa rådgivare. Något som han avstod ifrån. I stället omgav han sig med en krets personer som genom sin inkompetens måste gå till historien. Man kan undra var han hittade det gänget. Deras främsta meriter var väl att de var anknytna till den Kristna Högern som genomlevde en "revival" och flyttade fram sina positioner vid valet år 2000.

George W hade en CV som var minst sagt tunn för att få jobbet som chef i Vita Huset. Den skulle normalt sett inte räcka så långt till några andra chefsjobb heller. En misslyckad affärsman som tröstade sig med flitigt bruk av flaskan. Till dess han blev torrlagd. Men han blev inte mer framgångsrik för den skull.

Inte ens hans Texasdialekt är äkta. Tvärtom, den är "fake". Familjen kommer från Maine.

Han stöttade aktivt VietNamkriget. Men inte så aktivt att han kämpade i kriget. Däremot så höll han sig undan från värnplikten den gången. Till skillnad mot mr McCain.

Under presidenttiden drabbades han av tre katastrofer: 9/11, Katrina och Wall Street. Två katastrofer skapade han själv: Iraq och Afganistan. Inte någon av dessa fem problem har han hanterat med bravur.

Han var inte någon stor talare. Följande bevingade ord kläckte han ur sig år 2000:
"When I was coming up, it was a dangerous world, and you knew exactly who they were. It was us vs them, and it was clear who they was. Today, we are not sure who they are, but we know they are there."

Efter 9/11 deltog han i att hetsa fram en i det närmaste vulgär nationalism: "Nuke the towelheads" var slagordet den gången. Arabliknande personer blev snabbt misstänkta och förödmjukade.

"Alla" trodde på CIA och presidentens försäkringar om Saddams vapenarsenaler och onskapens axel. Att Al-Qaida var svuren fiende till Saddam imponerade inte på presidenten och hans män. De stod gärna till hands med att störta Saddam och öppna Iraq för diverse fundamentalistiska rörelser.

Demokratin och friheten skulle uppehållas genom att inrätta Guantanamo Bay samt händelserna i Abu Ghraib och Fallujah. Tortyr accepterades som regeringspolitik. Dock under det Ny-Amerikanska namnet "Enhanced Interrogation".

2004 ansåg väljarna fortfarande att allt detta var acceptabelt. Men därifrån har historien bara varit en enda stor nertur för George W Bush.

2008 var det slut. Nya kvastar kom till makten. Exit W, Entry Obama.

Läs även andra bloggares åsikter om Bush, USA-Valet, Presidentvalet