Seglingsleder i Nord

Stipendiaten vid juridisk fakultet Elise Karlsen har ett inlägg i dagens Nordlys som kräver en kommentar.

Hon använder fyra spalter på att påpeka att upprättande av seglingsleder (=separationszoner) utanför kusten från Vardø till Røst inte ger Norge någon som helst rätt att straffa ett fartyg som inte följer reglerna.

Stipendiaten har säkert formellt sett rätt. Men samtidigt kan vi som i många år arbetat på rederi konstatera att det i andra länder döms ut våldsamt höga böter när man bryter reglerna i en separationszon. Och försäkringsbolagen är inte sena att fördela skuldbördan om något händer.

Men samtidigt är det väl bekant för alla inom branschen att Norska myndigheter totalt sett är "snällare" än vad man är i de allra flesta länder när det gäller överträdelser av reglerna.

Jag vill också göra en kommentar till den NordNorska debatten när det gäller tanktrafiken förbi Finnmarkskusten. Norska tidningar och politiker verkar nästan panikslagna över tanken på att det passerar en tankbåt om dagen i vardera riktningen. Och att trafiken kommer att öka i framtiden. Underförstått - de förb**** utlänningarna kommer förr eller senare att söla ned kusten med olja.

Vad man däremot avstår från att informera om är att mycket av denna trafik är överförd från Ventspils. Det vill säga i stället för att gå genom Östersjön - Stora Bält - Kattegatt - Skagerack och Nordsjön så går båten från Murmansktrakten och rätt ut i Atlanten.

Till och med en politiker kan inse att det senare alternativet är mindre riskfyllt. Och en tanker uppe i strandstenarna i trakten av Bornholm, Skagen eller Lillesand är nog trots allt en ännu värre olycka än en tanker på en klippa i Finnmark. De allra flesta inklusive befolkningen runt Östersjön och Nordsjön anser nog att det är en klar förbättring att flytta trafiken till Nord.

Sedan nämner stipendiaten ett argument som förekommit många gånger i debatten. Det är nämligen vissa politruker som antyder att det är bättre om fartygen går närmare land därför att då kan man snabbare ge assistans om något händer.

Vilket är ett argument fullt i klass med det som användes i England när jag jobbade där för 40 år sedan. Då var det nämligen vanligt att vatten- och avloppsledningar gick på utsidan av husen. "Det var så lätt att tina upp rören när de frös" var motiveringen.......

Slutligen - Går man tillbaka si så där 30 år i tiden ansågs det som gott sjömanskap att hålla 100 nm avstånd vid en kustpassage. Det fick i vart fall jag lära mig när jag läste Styrmansexamen på 70-talet. Men utanför Finnmarkskusten år 2007 anser man att 30 nm är tillräckligt.

Ett bra exempel på detta är Grängesrederiets (RIP) bulk carriers som vid avgång Narvik hade rederidirektiv att gå rätt ut till just 100 nm från kusten och sedan gira söderut.

Ett annat är Spanien som i dag kräver att fartyg som kommer från NordEuropa och passerar Spanska västkusten skall hålla 200 nm passageavstånd. Detta på grund av dåliga erfarenheter sedan "Prestige"-olyckan. Att Spanska myndigheter själva såg till att olyckan blev så dramatisk är en helt annan sak.

Övriga kommentarer överflödiga.....