Regeringen
Det röd/gröna projektet har nu vunnit två val i rad. Visserligen med minsta möjliga marginal men oppositionen får inte några stilpoäng i politiken. Antingen vinner man eller så förlorar man valet. Därmed har det också bildats en ny röd/grön regering.
Det mest signifikanta är att en god gammal sosse har övertagit som finansminister efter Kristin Halvorsen från SV. Många menar att SV just har förlorat mycket på att i princip administrera en socialdemokratisk politik. Fru Halvorsen har nog gjort ett gott hantverk som chef för departementet men politiskt har det säkert legat SV i fatet.
Bjarne Håkon Hansen lämnade plötsligt politiken. Något som Donkeyman tycker är tråkigt. Därför att han höll på med ett otroligt viktigt projekt kring att få ned kostnaderna för hälsovården. Man har nämligen en galloperande kostnadsutveckling i det departementet. På sju år har kostnaderna fördubblats. Utan att "vanligt folk" märker någon som helst förbättring, utvecklingen har snarare gått andra vägen. Det vore tråkigt för skattebetalarna om hans projekt avstannade.
Regeringens politik
Det är nog en ganska rimlig gissning att anta att regeringen kommer att köra vidare i de gamla uppkörda hjulspåren. Utan något märkbart reformarbete. Donkeymans lista som följer är dessutom inte några gissningar. Detta har man lovat:
- Oavsett vad som inträffar så kommer det inte att bli någon förändring i förhållandet till EU. Detta trots att det är en massiv EU-vänlig majoritet i Stortinget. Varje antydan till något annat kommer att orsaka regeringskris från SP och SV:s sida.
- Det kommer inte att bli något aktivt arbete för att effektivisera förvaltningen. Detta kommer LO och SV att se till. Varje antydan om förändring för att spara är i det närmaste ett skällsord i Norsk politik.
- Lantbruket kommer även i fortsättningen att finansieras genom stadigt ökande överföringar av skattemedel. Detta kommer SP att kräva. Detta kommer även i framtiden också att garantera dyra varor och dåligt utbud i livsmedelshandeln.
- Man kommer inte heller i framtiden att acceptera privata skolor, privatiserad omsorg eller privata sjukhus. Detta är hela den röd/gröna sidan eniga om. (Det är tvärtom en stark önskan att lägga ned de få privata alternativ som redan finns).
- Skattenivån kommer inte att justeras nedåt. Sker någon ändring så är det snarare andra vägen. Detta är man också ense om. (Flera ledande röd/gröna politiker kräver skatteökning).
- Man kommer att i sin retorik utlova satsningar på forskning, utbildning och innovation. I verkligheten kommer det inte att ske något märkbart.
- Någon som helst antydan till att bromsa kostnadsväxten i statsbudgeten kommer inte att synas. Detta hade varit önskvärt för att på lång sikt bromsa räntan och hålla ned kronkursen. (De röd/gröna partierna tillsammans med FrP lever efter den åsikten att pengar är lösningen på alla problem. Den som beviljar mest är den som anses ha den "bästa" politiken på vart område. Detta har ledit till att Norge har svåra strukturproblem. Utan oljan skulle landet vara i djup kris.)
- Av ovanstående skäl kommer det inte heller att genomföras någon kommunreform. (Norge har en mycket innefektiv struktur med massor av småkommuner, ungefär som Sverige för 60 år sedan.)
Många spekulerar i att regeringen inte kommer att hålla i fyra år till. Donkeyman tror däremot att den gör det. OM något parti går ur regeringen blir det i så fall SV. Det enda som skulle trigga något sådant vore om gallup sjönk till direkt katastrofala nivåer. Och med Venstre utanför stortinget är KrF det enda småparti som finns kvar att liera sig med för att uppehålla en majoritet. Resultatet torde bli en minoritetsregering med passivt stöd från SV, dvs inte någon märkbar förändring av politiken.
Det är inte gott att säga vad som sker i fotspåren av den finansiella krisen. Donkeyman tror på en omfattande inflation. Han tror också att de Norska strukturproblemen kommer att höja räntan och kronkursen. Något som gör vilken regering som helst impopulär.
Vi har också en internationell trend av stora problem för socialdemokratin. Nu är det stor skillnad på AP och de stora partierna i Europa eller för den skull i Sverige men frågan är om inte den utvecklingen kan ske även i Norge. Internationella trender kommer ju som bekant alltid lite senare till Norge.
På borgerlig sida har H fått ny vind i seglen. Frågan är om de sammanlagda H och FrP kommer att klara av att växa till egen majoritet. Det finns någon stans en gräns för hur stort som FrP kan bli. Det är inte gott att säga var den gränsen ligger men man kan nog anta att dessa partier tillsammans kommer att växa sig större. Vilken inbördes storlek de kommer att ha är däremot omöjligt att sia om.
Småpartierna slutligen kommer antagligen att få det ännu svårare. Jag tror inte på någon nära förestående framgång för V igen. Medan både SV, SP och KrF är intresseorganisation för begränsade grupper som i SP och KrF:s fall dessutom är minskande. Donkeyman tippar att centrum som politiskt kraftfält är överspelat. Det blir sannolikt AP mot H/FrP vid nästa korsväg.
Ytterligare en intressant faktor är vad den redan beslutade ändringen i mandatnyckeln kommer att göra. Glesbygdens övertag i mandat kommer att minska. Något som sannolikt drabbar AP, SV och FrP. Men i vilken grad får man nog gå över till valmatematik i den högre skolan för att finna ut.
Läs även andra bloggares åsikter om norge, norsk politik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar