Nu har Palmemordet åter kommit upp till debatt. Det vill säga - nya experter har uttalat sig och nya böcker har publicerats. Man kan fylla bokhyllor med böcker om just Palmemordet - om man gidder. Och nya teorier har kommit fram i dagens ljus.
Problemet är att tack vare odugligt polisarbete så har man förstört utredningen från första början. När man började "göra rätt" så hade det redan gått så lång tid att det inte längre varit möjligt att komma fram till ett entydigt resultat.
Dess värre kommer detta att bli ungefär som "Jack the Ripper". Olöst och en gåta som diskuteras om 100 år. Förmodligen lika intensivt som i dag. Och den som samlar på litteratur om Palmemordet har fått köpa nya bokhyllor ett par gånger till.
Min personliga uppfattning är denna:
- Det var inte Christer Petterson. Jag har många skäl till att tro detta. Men det finns två tungt vägande motbevis. För det första så var det en person som stod i Tunnelgatan och som väl kände CP sedan tidigare. Men han kände inte igen CP när denne skulle ha passerat bara några meter från vittnet.
Det andra skälet är att den första polispiketen var på plats tre minuter efter skottet och man satte omedelbart att förfölja mördaren. Men ett 40-årigt knark- och alkisvrak klarar av att hålla undan för dessa in Tunnelgatan, upp för trapphelvetet till Malmskillnadsgatan, vidare över till David Bagare och ut i vimlet vid Stureplan. Vem som helst kan göra ett studiebesök och se att detta inte är realistiskt på något som helst sätt.
- Jag tror inte heller på någon stor sammansvärjning av Poliser, Militärer eller andra. Helt enkelt därför att då skulle någon ha läckt för länge sedan. En hemlighet som delas av 15-20 personer i så många år. Glöm det ......
- Det jag däremot tror på är att mördaren var en enstaka person. På Palmes tid var det många som såg honom som landsförrädare. Jag tror att det är i de kretsarna man skall söka. Vidare tror jag att någon ensam typ av samma modell som "Lasermannen" eller den senaste Malmöskytten har genomfört det hela. Tyst och stilla. En person som inte har utmärkt sig i något sammanhang och som efteråt inte heller har hamnat i några "records". Sedan han kommit undan finns det inte en chans att hitta honom eftersom han inte finns i några otrevliga register.
Samma person (om denne lever ännu) sitter än i dag och är nöjd med att ha befriat nationen från en av de värsta landsförrädarna i modern tid. Och han åker inte fast med mindre han själv anmäler sig och medför "objective evidence" på saken.
Läs även andra bloggares åsikter om palmemordet
måndag 28 januari 2013
lördag 26 januari 2013
Bandy
I dag är det lördagen den 26. Januari. Donkeyman som både är nostalgiker och Bandyälskare noterar att dagen innebär ett litet jubileum om än med udda årstal.
Lördagen den 26.Januari 1952 gick nämligen en remarkabel radioutsänding av stapeln. På den tiden var det Lennart Hyland som var nationens stora underhållare - och dess stora sportreporter på samma gång. Vi som är lite till åren minns ju "Hylands Hörna" som var ett absolut måste på lördagarna i TV:s barndom. Men år 1952 fanns inte TV. Det var radio som gällde.
Och - lördag på radio innebar "Karusellen". Den gången fanns bara en radiokanal och lördagskvällar hade Hyland direktsänt underhållningsprogram som hela folket lyssnade till. Det var till och med så att biografernas organisation bad Sveriges Radio om att antingen sända tidigare eller senare så att man inte "drabbade" både 7 och 9-föreställningen på biograferna.
Det speciella med denna lördag var att dagen efter - Söndagen den 27. Januari - skulle Hammarby spela Bandy på Stockholms stadion mot Bollnäs. Bollnäs var Svenska mästare året innan och stora favoriter. Torsten Adenby var en av den tidens stora nöjesarrangörer eller "promotors" som man sade då. Nysvenskan hade redan börjat komma lite sakta. Men Adenby var också Bandyälskare. Så han försökte övertala Hyland att ta med en Bandyspelare i programmet för att få reklam för Söndagens match.
Se denna lilla snutt från 1951 års Bandyfinal. http://www.youtube.com/watch?v=XklVYLagLH8
Och det var inte vilken spelare som helst. Det var Gösta "Snoddas" Norgren som blev Svensk Mästare med Bollnäs året innan och som också spelade på Svenska landslaget. Hur som helst så lät Hyland sig övertala och tog med Snoddas - som reserv. Eftersom det var direktsändning var det inte så säkert hur lång tid allt tog och därför hade man ett par reserver att sätta in om sändningen gick snabbare än beräknat. Vilket det tydligen gjorde denna Söndag.
Snoddas kom in och blev intervjuad av Hyland. En intervju som vi än i dag kan höra:
http://www.youtube.com/watch?v=Ems6eoVOBxg
I efterhand har Hyland berättat att han var helt överraskad av hur intervjun utvecklade sig och när han lät Snoddas sjunga så tänkte han: "Hoppas för f****n att karln kan sjunga".
Men det blev en jättesupersuccé. En av de riktigt stora överraskningarna i Svensk Radio- och TV-historia. Folk blev som tokiga. Alla ville höra Snoddas. Den kvällen började en helt ofattbar karriär.
Nästa dag blev Stadion helt fullspikad - "alla" ville se Snoddas. Och arrangörerna tvingades att dra ut en kabel på isen och låta honom sjunga sången direkt i högtalarna. Torsten Adenby var blixtsnabb och bokade upp framträdanden landet runt. Snoddas slog publikrekord i folkparkerna. På många ställen står det rekordet än i dag. Två dagar senare var skivan inspelad och den sålde något helt otroligt. Så här lät originalskivan:
http://www.youtube.com/watch?v=AXFzrMXKGkk
Och i morgon invigs Bandy-VM i Sverige. Donkeyman minns mycket väl Bandy-VM i Stockholm år 1963. Den 24. Februari såg han Sverige - Sovjetunionen på Stockholms Stadion. En match som Sovjet vann med 8-0 efter ett helt obegripligt artisteri. På den tiden undrade man om Sverige någonsin skulle kunna besegra Ryssarna.
Ett annat Bandy-VM som Donkeyman minns var just första gången som Sverige slog Ryssland och blev världsmästare. Det var år 1981. Sovjet hade vunnit 11 raka VM-titlar och nu gick turneringen borta i Chabarovsk. Donkeyman körde droska den natten och i Stockholm var det våldsamt snöoväder. Flyget på Bromma stod stilla och SAS skickade passagerare runt landet i droskor. Donkeyman som körde en gammal Dodge Dart fick hämta fyra herrar för transport till Karlstad.
Och mitt i snöovädret på blankisen över Kilsbergen (eller vad det nu heter) gick finalen. Alla fem i bilen lyssnade intensivt och jublet var skyhögt efter den eftertraktade titeln var vunnen. Karlstad är ju en stor bandystad med både Göta och Boltic bland annat.
Väl framme vid Karlstad flygplats skrev SAS representant under räkningen men lämnade summan öppen därför att han fick också i uppgift att köra herrarna hem. Varvid det visade sig att en av gubbarna bodde i Arvika så det blev en massa mil till på blankishala slingrande vägar innan körningen var klar. Men det är en annan historia.
Lördagen den 26.Januari 1952 gick nämligen en remarkabel radioutsänding av stapeln. På den tiden var det Lennart Hyland som var nationens stora underhållare - och dess stora sportreporter på samma gång. Vi som är lite till åren minns ju "Hylands Hörna" som var ett absolut måste på lördagarna i TV:s barndom. Men år 1952 fanns inte TV. Det var radio som gällde.
Och - lördag på radio innebar "Karusellen". Den gången fanns bara en radiokanal och lördagskvällar hade Hyland direktsänt underhållningsprogram som hela folket lyssnade till. Det var till och med så att biografernas organisation bad Sveriges Radio om att antingen sända tidigare eller senare så att man inte "drabbade" både 7 och 9-föreställningen på biograferna.
Det speciella med denna lördag var att dagen efter - Söndagen den 27. Januari - skulle Hammarby spela Bandy på Stockholms stadion mot Bollnäs. Bollnäs var Svenska mästare året innan och stora favoriter. Torsten Adenby var en av den tidens stora nöjesarrangörer eller "promotors" som man sade då. Nysvenskan hade redan börjat komma lite sakta. Men Adenby var också Bandyälskare. Så han försökte övertala Hyland att ta med en Bandyspelare i programmet för att få reklam för Söndagens match.
Se denna lilla snutt från 1951 års Bandyfinal. http://www.youtube.com/watch?v=XklVYLagLH8
Och det var inte vilken spelare som helst. Det var Gösta "Snoddas" Norgren som blev Svensk Mästare med Bollnäs året innan och som också spelade på Svenska landslaget. Hur som helst så lät Hyland sig övertala och tog med Snoddas - som reserv. Eftersom det var direktsändning var det inte så säkert hur lång tid allt tog och därför hade man ett par reserver att sätta in om sändningen gick snabbare än beräknat. Vilket det tydligen gjorde denna Söndag.
Snoddas kom in och blev intervjuad av Hyland. En intervju som vi än i dag kan höra:
http://www.youtube.com/watch?v=Ems6eoVOBxg
I efterhand har Hyland berättat att han var helt överraskad av hur intervjun utvecklade sig och när han lät Snoddas sjunga så tänkte han: "Hoppas för f****n att karln kan sjunga".
Men det blev en jättesupersuccé. En av de riktigt stora överraskningarna i Svensk Radio- och TV-historia. Folk blev som tokiga. Alla ville höra Snoddas. Den kvällen började en helt ofattbar karriär.
Nästa dag blev Stadion helt fullspikad - "alla" ville se Snoddas. Och arrangörerna tvingades att dra ut en kabel på isen och låta honom sjunga sången direkt i högtalarna. Torsten Adenby var blixtsnabb och bokade upp framträdanden landet runt. Snoddas slog publikrekord i folkparkerna. På många ställen står det rekordet än i dag. Två dagar senare var skivan inspelad och den sålde något helt otroligt. Så här lät originalskivan:
http://www.youtube.com/watch?v=AXFzrMXKGkk
Och i morgon invigs Bandy-VM i Sverige. Donkeyman minns mycket väl Bandy-VM i Stockholm år 1963. Den 24. Februari såg han Sverige - Sovjetunionen på Stockholms Stadion. En match som Sovjet vann med 8-0 efter ett helt obegripligt artisteri. På den tiden undrade man om Sverige någonsin skulle kunna besegra Ryssarna.
Ett annat Bandy-VM som Donkeyman minns var just första gången som Sverige slog Ryssland och blev världsmästare. Det var år 1981. Sovjet hade vunnit 11 raka VM-titlar och nu gick turneringen borta i Chabarovsk. Donkeyman körde droska den natten och i Stockholm var det våldsamt snöoväder. Flyget på Bromma stod stilla och SAS skickade passagerare runt landet i droskor. Donkeyman som körde en gammal Dodge Dart fick hämta fyra herrar för transport till Karlstad.
Och mitt i snöovädret på blankisen över Kilsbergen (eller vad det nu heter) gick finalen. Alla fem i bilen lyssnade intensivt och jublet var skyhögt efter den eftertraktade titeln var vunnen. Karlstad är ju en stor bandystad med både Göta och Boltic bland annat.
Väl framme vid Karlstad flygplats skrev SAS representant under räkningen men lämnade summan öppen därför att han fick också i uppgift att köra herrarna hem. Varvid det visade sig att en av gubbarna bodde i Arvika så det blev en massa mil till på blankishala slingrande vägar innan körningen var klar. Men det är en annan historia.
måndag 21 januari 2013
Den mörkertid är över
Donkeyman har tillbringat en och en halv månad i ide. Förra artikeln skrevs när det var dags för lucia. Sedan var det intensiv jobbning tills det var dags för midvinterblot.
Enligt god gammal tradition "Drack Donkeyman Jol" med början Fredag den 21. December och ett par dagar framöver. Därefter låg han stilla och lät tiden rinna iväg. Som bekant firar inte Donkeyman den kristna Julhelgen. Däremot läste Donkeyman från det han kallar för sitt "Juleevangelium". Nämligen det kapitel i Frans G. Bengtsons roman "Röde Orm" där "Orm dricker Jul hos Kungen i Danmark." Ett synnerligen mustigt stycke litteratur.
Detta år hade han dessutom en helvetes tandvärk, det var en av hörntänderna som bestämt sig för att "ta kväll". Och med en värkande tand hängandes på trekvart höll sig Donkeyman inne ända tills det blev vardag igen.
Men när vardagen kom gjorde det inte ont längre så det planerade tandläkarbesöket skjöts upp.
Dumt nog.
Därför att Nyårshelgen hann inte börja förrän tandvärken började igen. Vilket krävde action. En spetstång kokades i vatten som decinfektion. Därefter började han bryta och bända på tanddjäveln, som lossnade ganska snart.
Och värken gick över. På 30 sekunder. Sedan dess har det bara varit "paradis". Och Donkeyman blåste tandläkaren på ett par tusenlappar.
Direkt efter Nyårshelgen blev det avfärd till Danmark där Donkeyman nu har varit i tre veckor på ett arbetsuppdrag. Det rör sig om en dockning som äger rum i Hirtshals och som nu börjar närma sig slutet. Sedan blir det hemresa till nya projekt som väntar på hemmaplan.
Men tre veckor i Danmark är inte fel. Tänk att få äta god och billig mat, dricka billigt brännvin och sänka ett par pilsner på sjapp som tillåter rökning. Nostalgin flödar och man närmar sig paradiset. Men då börjar vi snacka politik och det skall vi inte ha något av i denna årets första artikel.
Och i dag är det "Soldag" i Tromsø. Vilket gør att livet bokstavligt talat är betydligt ljusare vid hemkomsten. Årets helvetesperiod, dvs 15 Oktober till 15 Januari är äntligen över. Nu går allt mot ljusare tider igen.
Enligt god gammal tradition "Drack Donkeyman Jol" med början Fredag den 21. December och ett par dagar framöver. Därefter låg han stilla och lät tiden rinna iväg. Som bekant firar inte Donkeyman den kristna Julhelgen. Däremot läste Donkeyman från det han kallar för sitt "Juleevangelium". Nämligen det kapitel i Frans G. Bengtsons roman "Röde Orm" där "Orm dricker Jul hos Kungen i Danmark." Ett synnerligen mustigt stycke litteratur.
Detta år hade han dessutom en helvetes tandvärk, det var en av hörntänderna som bestämt sig för att "ta kväll". Och med en värkande tand hängandes på trekvart höll sig Donkeyman inne ända tills det blev vardag igen.
Men när vardagen kom gjorde det inte ont längre så det planerade tandläkarbesöket skjöts upp.
Dumt nog.
Därför att Nyårshelgen hann inte börja förrän tandvärken började igen. Vilket krävde action. En spetstång kokades i vatten som decinfektion. Därefter började han bryta och bända på tanddjäveln, som lossnade ganska snart.
Och värken gick över. På 30 sekunder. Sedan dess har det bara varit "paradis". Och Donkeyman blåste tandläkaren på ett par tusenlappar.
Direkt efter Nyårshelgen blev det avfärd till Danmark där Donkeyman nu har varit i tre veckor på ett arbetsuppdrag. Det rör sig om en dockning som äger rum i Hirtshals och som nu börjar närma sig slutet. Sedan blir det hemresa till nya projekt som väntar på hemmaplan.
Men tre veckor i Danmark är inte fel. Tänk att få äta god och billig mat, dricka billigt brännvin och sänka ett par pilsner på sjapp som tillåter rökning. Nostalgin flödar och man närmar sig paradiset. Men då börjar vi snacka politik och det skall vi inte ha något av i denna årets första artikel.
Och i dag är det "Soldag" i Tromsø. Vilket gør att livet bokstavligt talat är betydligt ljusare vid hemkomsten. Årets helvetesperiod, dvs 15 Oktober till 15 Januari är äntligen över. Nu går allt mot ljusare tider igen.
onsdag 12 december 2012
Massdemonstration
Donkeyman minns demonstrationerna från sin ungdoms dagar. När 10.000-tals demonstrerade mot VietNamkriget, Almstriden fyllde Kungsträdgården med folk, "Halva Söder" fylldes med folk när Polisen tömde kvarteret Mullvaden. Minst 50.000 demonstrerade på 1. Maj.
Och så vidare, och så vidare ....... Den gången kan man tala om massdemonstration.
En stor debattfråga den gången var - hur många hade gått i respektive tåg. Polisen och arrangörerna hade ofta olika uppfattning.
I moderna tider har demonstrationen som politisk metod förändrat sig totalt. Bara här i lilla Tromsø har vi många så kallade "massdemonstrationer" där manifestationen består av 20-30 stycken utkommenderade partianställda och förtroendevalda samt kanske lika många "vanliga" deltagare. Tidningarnas fotografer ställs inför problemet att ta bilder som ger intryck av stor folkmassa. Så att tidningen i fråga kan "klämma ut" artiklar några dagar i rad.
Det senaste exemplet på detta var mot-demonstrationen i Oslo mot att EU fick Nobels Fredspris. I ett par veckors tid läste vi om att det skulle bli enorma manifestationer mot prisutdelningen. Något som styrks av den allmänna inställningen mot EU i detta land samt att över 50 olika organisationer, varav några riktigt stora anslöt sig till manifestationen.
Nu skulle det bli "massdemonstration". Och "massdemonstration" var det om man skall tro alla media. Bortsett från att polisen anslog antalet deltagare till cirka 500. Andra källor anslog 700.
Med ett par Stortingspartier och 50 stora organisationer i ryggen så borde uppslutningen betecknas som ett Fiasko. Inte som en "massdemonstration".
Donkeyman anser att detta är ett klart exempel på felrapportering i media. För det kan väl inte vara så att rapporteringen styrs av journalisternas egna uppfattningar i frågan.
Och så vidare, och så vidare ....... Den gången kan man tala om massdemonstration.
En stor debattfråga den gången var - hur många hade gått i respektive tåg. Polisen och arrangörerna hade ofta olika uppfattning.
I moderna tider har demonstrationen som politisk metod förändrat sig totalt. Bara här i lilla Tromsø har vi många så kallade "massdemonstrationer" där manifestationen består av 20-30 stycken utkommenderade partianställda och förtroendevalda samt kanske lika många "vanliga" deltagare. Tidningarnas fotografer ställs inför problemet att ta bilder som ger intryck av stor folkmassa. Så att tidningen i fråga kan "klämma ut" artiklar några dagar i rad.
Det senaste exemplet på detta var mot-demonstrationen i Oslo mot att EU fick Nobels Fredspris. I ett par veckors tid läste vi om att det skulle bli enorma manifestationer mot prisutdelningen. Något som styrks av den allmänna inställningen mot EU i detta land samt att över 50 olika organisationer, varav några riktigt stora anslöt sig till manifestationen.
Nu skulle det bli "massdemonstration". Och "massdemonstration" var det om man skall tro alla media. Bortsett från att polisen anslog antalet deltagare till cirka 500. Andra källor anslog 700.
Med ett par Stortingspartier och 50 stora organisationer i ryggen så borde uppslutningen betecknas som ett Fiasko. Inte som en "massdemonstration".
Donkeyman anser att detta är ett klart exempel på felrapportering i media. För det kan väl inte vara så att rapporteringen styrs av journalisternas egna uppfattningar i frågan.
lördag 8 december 2012
Utrensning
I min förra artikel redogjorde jag för vår lokala Skandal kring "Raske Roger". Sedan dess har alla media skrivit spaltkilometer om saken. Den officiella Politiskt Korrekta uppfattningen lutar mot att Roger Ingebrigtsen är en dålig människa som inte längre bör ha medborgerligt förtroende medan det är synd om Damen som är hans offer. Den Politiskt Korrekta delen av samhället skulle gärna bygga en galge på stortorget eller resa ett bål på Strandtorget. Men i brist på detta så räcker det så bra med en verbal form av "tjära och fjäder".
Och visst är det väl sant på sitt sätt. RI är uppenbarligen en "snuskhummer" som har utnyttjat sin ställning i partiet för att förföra en ung jänta. Samt fortsätta med ett förhållande under flera år. Jäntan å sin sida är enbart ett offer som inte på något sätt har någon som helst skuld i det hela. Samtidigt konstateras att något brottsligt har inte ägt rum, däremot är det något djupt omoraliskt som har skett.
Dessutom är den Politiskt Korrekta meningen att det bara var en ren slump att man släppte "bomben" bara två dager innan det avgörande nominationsmötet. Trots att det har gått åtta år sedan saken inträffade.
Och Arbeiderpartiet ställer självfallet (med rätta) upp på att stötta kvinnan och hjälpa henne vidare i livet. Åtmindstone just nu.
Samtidigt står alla "Raske Rogers" gamla partivänner i en ring runt honom och pissar på "liggande man". Vilket är väldigt typiskt Skandinavien. Den Sosse som i dag söker upp RI och undrar hur han har det riskerar sin framtida politiska karriär. Det är nämligen så att här i Skandinavien har alla framgångsrika personer (både inom politiken, idrotten, kulturen eller näringslivet) en skara med följeslagare som önskar sola sig i glansen. Personer som gärna använder den framgångsrike som "kork" för att lyfta dem i karriären.
Men när "Stjärnan" faller av något skäl så är samma människor de som först ställer sig och pissar på liket. För att markera sitt avståndstagande så att de inte själva åker med i "dragsuget". Och här finns inte någon preskribtionstid. En gång Skurk - alltid Skurk.
I dag kan Roger antagligen rensa ned sin kontaktlista till 5% av vad den var för en vecka sedan. De som eventuellt vågar träffa honom måste uppträda under förklädnad. Han har också upptäckt vilka som är riktiga vänner och vilka som enbart var ute efter att sola sig i glansen.
Donkeyman har sett detta vid många tillfällen under sin levnad. Han uttalar sig dessutom av egen erfarenhet. Han har också upplevt hur hela omgivningen som tidigare gärna drack öl på hans bekostnad och som solade sig i det han hade åstadkommit plötsligt verbalt stod och pissade på honom. För långt mindre än vad RI har gjort. Så han vet hur det är.
Men en person som RI kommer garanterat att resa sig ur det här. Han går till en ny karriär och om fem år har han nått långt inom det privata näringslivet. Och undrar varför han lade ned så mycket tid på det politiska arbetet.
Donkeyman är å andra sidan inte Politiskt Korrekt så han önskar Roger lycka till i hans framtida liv.
Och visst är det väl sant på sitt sätt. RI är uppenbarligen en "snuskhummer" som har utnyttjat sin ställning i partiet för att förföra en ung jänta. Samt fortsätta med ett förhållande under flera år. Jäntan å sin sida är enbart ett offer som inte på något sätt har någon som helst skuld i det hela. Samtidigt konstateras att något brottsligt har inte ägt rum, däremot är det något djupt omoraliskt som har skett.
Dessutom är den Politiskt Korrekta meningen att det bara var en ren slump att man släppte "bomben" bara två dager innan det avgörande nominationsmötet. Trots att det har gått åtta år sedan saken inträffade.
Och Arbeiderpartiet ställer självfallet (med rätta) upp på att stötta kvinnan och hjälpa henne vidare i livet. Åtmindstone just nu.
Samtidigt står alla "Raske Rogers" gamla partivänner i en ring runt honom och pissar på "liggande man". Vilket är väldigt typiskt Skandinavien. Den Sosse som i dag söker upp RI och undrar hur han har det riskerar sin framtida politiska karriär. Det är nämligen så att här i Skandinavien har alla framgångsrika personer (både inom politiken, idrotten, kulturen eller näringslivet) en skara med följeslagare som önskar sola sig i glansen. Personer som gärna använder den framgångsrike som "kork" för att lyfta dem i karriären.
Men när "Stjärnan" faller av något skäl så är samma människor de som först ställer sig och pissar på liket. För att markera sitt avståndstagande så att de inte själva åker med i "dragsuget". Och här finns inte någon preskribtionstid. En gång Skurk - alltid Skurk.
I dag kan Roger antagligen rensa ned sin kontaktlista till 5% av vad den var för en vecka sedan. De som eventuellt vågar träffa honom måste uppträda under förklädnad. Han har också upptäckt vilka som är riktiga vänner och vilka som enbart var ute efter att sola sig i glansen.
Donkeyman har sett detta vid många tillfällen under sin levnad. Han uttalar sig dessutom av egen erfarenhet. Han har också upplevt hur hela omgivningen som tidigare gärna drack öl på hans bekostnad och som solade sig i det han hade åstadkommit plötsligt verbalt stod och pissade på honom. För långt mindre än vad RI har gjort. Så han vet hur det är.
Men en person som RI kommer garanterat att resa sig ur det här. Han går till en ny karriär och om fem år har han nått långt inom det privata näringslivet. Och undrar varför han lade ned så mycket tid på det politiska arbetet.
Donkeyman är å andra sidan inte Politiskt Korrekt så han önskar Roger lycka till i hans framtida liv.
tisdag 4 december 2012
En Skandal
Donkeyman har inte så mycket att glädja sig åt så här på hösten. Jobb, mer jobb och ännu mer jobb är vad som bjuds och belöningen i form av goda öl är också begränsad. Dessutom har inte Mack haft Bayeröl den senaste månaden eftersom man har flyttat bryggeriet och därmed har det varit stopp i produktionen - längre än beräknat givetvis.
Men politiken rullar på och även här uppe i Nordens Paris har vi begåvats med en alldeles egen politisk skandal. Det verkar numera som om just "Skandal" har blivit en politisk metod. Inte bara så att ena sidan samlar sk***t om någon politiker hos motståndarna för att sedan dumpa materialet hos någon tidning. Det tycks också som om fraktioner inom samma parti använder Skandalvapnet mot sina egna partikamrater. Dessutom samlar antagligen media aktivt material mot politikerna för att sedan använda det "vid lämpligt tillfälle".
Donkeyman drar sig till minnes sin forntid på 1970-talet när han var inblandad i politiken. Med tillhörande interna fraktionsstrider. Alla former av nominationer innebar någon form av krigstillstånd därför att partiet (vpk) innehöll flera olika fraktioner. Egentligen var partiet flera partier i ett. Men man kunde inte gå ut och bekämpa varandra med debatt. Alltså använde man alla upptänkliga vikarierande argument. Bland exemplen:
- vi har en skev könsfördelning. Det måste vara en kvinna/man på posten
- vi har skev geografisk fördelning. Det måste vara en från tätorten/distriktet
- vi har en skev yrkesfördelning. Vi måste ha en arbetare/akademiker
- vi har en skev åldersfördelning. Det måste vara en äldre/yngre
Och så vidare ........ fantasin var stor. Men aldrig att man faktiskt nämnde VARFÖR man inte ville att just den personen skulle strykas. Det var något som alla "visste" men man debatterade de vikarierande argumenten därför att annars hade fraktionsstriderna blivit officiella.
Nu till vår egen nya Skandal. Den här gången är det Arbeiderpartiet (AP) som drabbas. Det skall nomineras en lista till Stortingsvalet i höst. Partiet har haft tre mandat men eftersom Troms får ett mandat mindre nästa gång är det osannolikt att de får mer än två. Samtidigt har distriktet i form av Harstad haft ett mandat i bortåt 20 år men den som hållit detta ställer inte upp igen. Tromsö som innehåller ungefär hälften av väljarna har däremot inte haft någon Stortingsman från AP på "evigheter".
Så de har blivit en hård strid om vilka som skall ha de två mandaten. Att det blir en man och en kvinna är självskrivet. Sedan har det sig så att Tromsö har en utmärkt kandidat vid namn Roger Ingebrigtsen som länge har verkat som statssekreterare och som har gjort sig bemärkt i rikspressen på alla möjliga sätt. I de allra flesta andra partier skulle han vara en självskriven kandidat. Men så är det bara det problemet att han är från Tromsö, vilket i distriktens ögon diskvalificerar honom. Hellre en slätstruken lantis än en mycket duktig Tromsöman är budskapet.
Så det drog ihop sig till det man kallar "Kampvotering" i Norge. Med två kandidater som står ungefär 50-50. Två dagar före denna sprängs bomben.
Ingebrigtsen, eller Raske Roger som han också kallas drar sig tillbaka. Han berättar att han för åtta år sedan knullade en 17-årig kvinna i ungdomsförbundet. Själv var han då 37 år. Detta skall ha skett flera gånger under några års tid. Även om det inte är brottsligt så är det väldigt olämpligt. I synnerhet i ett land som Norge.
Och då började hjulen rulla. Kvinnan skulle hållas anonym. Hur saken hade kommit upp skulle inte heller offentliggöras. Det var en ren slump att detta kom till ytan två dagar före nominationsmötet och inte under de åtta år som gått sedan dess. Vilket inte någon trodde på.
Omgående började konspirationsteorierna surra. "Alla" var övertygade om att detta var ett sätt att avgöra fraktionsstriden inom AP, dvs att Raske Rogers fiender hade släppt nyheten och att han hade avgått innan han skulle blivit tvungen att lämna i vanära.
Över helgen har det kommit fram mer nyheter.
- Först kröp det fram att det var en AP-kvinna som jobbar på statsministerns kontor som hade fått saken förelagd sig av kvinnan och omedelbart slagit larm.
- Sedan kröp det fram att denna kvinna slumpvis var samboerska till Raske Rogers direkta motståndare i nominationsprocessen.
- Och slutligen kröp det fram att den förorättade kvinnan själv stod på fjärde plats på samma lista. Hon är nu 25 år gammal och fullspikad med politiska uppdrag för AP. Med andra ord en fullfjädrar politiker i karriären.
Donkeyman har flera personliga funderingar:
Det som gör saken till en "affär" är att det rör en 37-årig etablerad politiker och en 17-årig jänta i ungdomsförbundet. Skulle det ha varit en "vanlig" 37-åring som efter en glad kväll på byen hade fått med sig en 17-åring hem så skulle det inte ha varit underlag för någon "affär". Inte ens om de hade träffats för fler "herdestunder" det närmaste året som tydligen fallet var med Raske Roger och jäntan.
Samtidigt drar sig Donkeyman till minnes sin egen tid inom politiken. En sak var väldigt säker - det knullades friskt och ofta. Utan några större funderingar över åldersskillnader. Och den tidens 17-åringar i ungdomsförbundet var väldigt aktiva i den verksamheten för att säga det försiktigt. Om det går till likadant i dag undandrar sig helt och hållet Donkeymans kunskaper. Men den gången för 40 år sedan i radikala kretsar var det definitivt så.
Vad som egentligen har inträffat är omöjligt för andra än de två inblandade att veta. Självfallet är det hela olämpligt. Ungdomar skall kunna vara med i ungdomsförbundet utan att riskera att bli förförda av äldre gubbar. Har det varit någon form av tvång inblandat är det givetvis dessutom kriminellt. Men det låter sig knappast bevisas så sådana spekulationer läggs säkert döda med tiden.
Men ut från det som offentliggjorts hittills kan vi identifiera två ytterligheter. Sanningen ligger antagligen någonstans mitt emellan:
- Raske Roger bjuder hem ungjäntan på en "booze out". Han super henne full och kryper på mot hennes vilja men hon gör inte något aktivt motstånd. Till det är hon för packad. Hon "ställer upp" vid fler tillfällen och han "boostar" hennes karriär inom partiet. Han hotar henne med att om saken kommer fram så har hon också förlorat den som hjälper henne uppåt. Hon har hela tiden hatat honom och väntat till dess hon kommit så långt att hon klättrar på egna meriter. Då låter hon bilan falla ....
- Jäntan låter sig inbjudas av RI och efter en blöt afton förför hon honom. Sedan "ställer hon upp" flera gånger mot att han hjälper henne uppåt i karriären. Med tiden är hon nästan uppe på hans nivå i partiet och han blir en direkt konkurrent. Då lierar hon sig med hans fiender för att i stället "bli av med" RI. Skulle han blivit nominerad hade han ju suttit som en "propp" uppåt i systemet i många år.
Bägge alternativ är lika osmakliga så vi får hoppas att sanningen ligger mitt emellan. Två saker är däremot säkra:
- Vi "vanliga" väljare får aldrig veta sanningen
- Detta är långt ifrån den sista politiska skandalen. Mer kommer med tiden
Men politiken rullar på och även här uppe i Nordens Paris har vi begåvats med en alldeles egen politisk skandal. Det verkar numera som om just "Skandal" har blivit en politisk metod. Inte bara så att ena sidan samlar sk***t om någon politiker hos motståndarna för att sedan dumpa materialet hos någon tidning. Det tycks också som om fraktioner inom samma parti använder Skandalvapnet mot sina egna partikamrater. Dessutom samlar antagligen media aktivt material mot politikerna för att sedan använda det "vid lämpligt tillfälle".
Donkeyman drar sig till minnes sin forntid på 1970-talet när han var inblandad i politiken. Med tillhörande interna fraktionsstrider. Alla former av nominationer innebar någon form av krigstillstånd därför att partiet (vpk) innehöll flera olika fraktioner. Egentligen var partiet flera partier i ett. Men man kunde inte gå ut och bekämpa varandra med debatt. Alltså använde man alla upptänkliga vikarierande argument. Bland exemplen:
- vi har en skev könsfördelning. Det måste vara en kvinna/man på posten
- vi har skev geografisk fördelning. Det måste vara en från tätorten/distriktet
- vi har en skev yrkesfördelning. Vi måste ha en arbetare/akademiker
- vi har en skev åldersfördelning. Det måste vara en äldre/yngre
Och så vidare ........ fantasin var stor. Men aldrig att man faktiskt nämnde VARFÖR man inte ville att just den personen skulle strykas. Det var något som alla "visste" men man debatterade de vikarierande argumenten därför att annars hade fraktionsstriderna blivit officiella.
Nu till vår egen nya Skandal. Den här gången är det Arbeiderpartiet (AP) som drabbas. Det skall nomineras en lista till Stortingsvalet i höst. Partiet har haft tre mandat men eftersom Troms får ett mandat mindre nästa gång är det osannolikt att de får mer än två. Samtidigt har distriktet i form av Harstad haft ett mandat i bortåt 20 år men den som hållit detta ställer inte upp igen. Tromsö som innehåller ungefär hälften av väljarna har däremot inte haft någon Stortingsman från AP på "evigheter".
Så de har blivit en hård strid om vilka som skall ha de två mandaten. Att det blir en man och en kvinna är självskrivet. Sedan har det sig så att Tromsö har en utmärkt kandidat vid namn Roger Ingebrigtsen som länge har verkat som statssekreterare och som har gjort sig bemärkt i rikspressen på alla möjliga sätt. I de allra flesta andra partier skulle han vara en självskriven kandidat. Men så är det bara det problemet att han är från Tromsö, vilket i distriktens ögon diskvalificerar honom. Hellre en slätstruken lantis än en mycket duktig Tromsöman är budskapet.
Så det drog ihop sig till det man kallar "Kampvotering" i Norge. Med två kandidater som står ungefär 50-50. Två dagar före denna sprängs bomben.
Ingebrigtsen, eller Raske Roger som han också kallas drar sig tillbaka. Han berättar att han för åtta år sedan knullade en 17-årig kvinna i ungdomsförbundet. Själv var han då 37 år. Detta skall ha skett flera gånger under några års tid. Även om det inte är brottsligt så är det väldigt olämpligt. I synnerhet i ett land som Norge.
Och då började hjulen rulla. Kvinnan skulle hållas anonym. Hur saken hade kommit upp skulle inte heller offentliggöras. Det var en ren slump att detta kom till ytan två dagar före nominationsmötet och inte under de åtta år som gått sedan dess. Vilket inte någon trodde på.
Omgående började konspirationsteorierna surra. "Alla" var övertygade om att detta var ett sätt att avgöra fraktionsstriden inom AP, dvs att Raske Rogers fiender hade släppt nyheten och att han hade avgått innan han skulle blivit tvungen att lämna i vanära.
Över helgen har det kommit fram mer nyheter.
- Först kröp det fram att det var en AP-kvinna som jobbar på statsministerns kontor som hade fått saken förelagd sig av kvinnan och omedelbart slagit larm.
- Sedan kröp det fram att denna kvinna slumpvis var samboerska till Raske Rogers direkta motståndare i nominationsprocessen.
- Och slutligen kröp det fram att den förorättade kvinnan själv stod på fjärde plats på samma lista. Hon är nu 25 år gammal och fullspikad med politiska uppdrag för AP. Med andra ord en fullfjädrar politiker i karriären.
Donkeyman har flera personliga funderingar:
Det som gör saken till en "affär" är att det rör en 37-årig etablerad politiker och en 17-årig jänta i ungdomsförbundet. Skulle det ha varit en "vanlig" 37-åring som efter en glad kväll på byen hade fått med sig en 17-åring hem så skulle det inte ha varit underlag för någon "affär". Inte ens om de hade träffats för fler "herdestunder" det närmaste året som tydligen fallet var med Raske Roger och jäntan.
Samtidigt drar sig Donkeyman till minnes sin egen tid inom politiken. En sak var väldigt säker - det knullades friskt och ofta. Utan några större funderingar över åldersskillnader. Och den tidens 17-åringar i ungdomsförbundet var väldigt aktiva i den verksamheten för att säga det försiktigt. Om det går till likadant i dag undandrar sig helt och hållet Donkeymans kunskaper. Men den gången för 40 år sedan i radikala kretsar var det definitivt så.
Vad som egentligen har inträffat är omöjligt för andra än de två inblandade att veta. Självfallet är det hela olämpligt. Ungdomar skall kunna vara med i ungdomsförbundet utan att riskera att bli förförda av äldre gubbar. Har det varit någon form av tvång inblandat är det givetvis dessutom kriminellt. Men det låter sig knappast bevisas så sådana spekulationer läggs säkert döda med tiden.
Men ut från det som offentliggjorts hittills kan vi identifiera två ytterligheter. Sanningen ligger antagligen någonstans mitt emellan:
- Raske Roger bjuder hem ungjäntan på en "booze out". Han super henne full och kryper på mot hennes vilja men hon gör inte något aktivt motstånd. Till det är hon för packad. Hon "ställer upp" vid fler tillfällen och han "boostar" hennes karriär inom partiet. Han hotar henne med att om saken kommer fram så har hon också förlorat den som hjälper henne uppåt. Hon har hela tiden hatat honom och väntat till dess hon kommit så långt att hon klättrar på egna meriter. Då låter hon bilan falla ....
- Jäntan låter sig inbjudas av RI och efter en blöt afton förför hon honom. Sedan "ställer hon upp" flera gånger mot att han hjälper henne uppåt i karriären. Med tiden är hon nästan uppe på hans nivå i partiet och han blir en direkt konkurrent. Då lierar hon sig med hans fiender för att i stället "bli av med" RI. Skulle han blivit nominerad hade han ju suttit som en "propp" uppåt i systemet i många år.
Bägge alternativ är lika osmakliga så vi får hoppas att sanningen ligger mitt emellan. Två saker är däremot säkra:
- Vi "vanliga" väljare får aldrig veta sanningen
- Detta är långt ifrån den sista politiska skandalen. Mer kommer med tiden
söndag 11 november 2012
Vägvalet
Donkeyman är ju en hängiven "Sossolog". Det vill säga, som "Sossologie Stud" ägnar han mycket tid åt att studera Socialdemokratins inre väsen. Studier som självfallet genererats av ett stort och livslångt politiskt intresse.
Är man en äldre Svensk så har ju också Socialdemokratin påverkat livsförhållandena under ett helt liv. Därav detta brinnande intresse för just "Sossologi".
Och för en "Soss Stud" har det funnit mycket intressant att "gotta sig åt" under de senaste åren. Framför allt illa dolda interna stridigheter som skickade Mona över kanten och gav oss "Åsa-Nisse Juholt". Som sedan åkte över kanten och gav oss en riktig gammaldags FackPamp på ledarposten.
Allt medan en liten Armé av Rörelsens anställda "pissar in" sina revir på nytt och hoppas att på en ny tid vid maktens köttgrytor. En situation som inte bara berikar det högre partiskiktet utan som skickar "köttben" långt nedöver i strukturen.
Donkeyman identifierar Rörelsens problem i korthet så här:
Efter en kamp som började på slutet av 1800-talet blev Socialdemokratin färdig med sitt samhällsbygge ungefär runt 1970. Då övergick man till att underhålla bygget i stället för att vidareutveckla det.
Ett långvarigt maktinnehav baserat på nära 50% väljarunderlag fungerade samtidigt som ett "sömnpiller" rakt igenom Rörelsen. Gammalmodiga, ineffektiva och odemokratiska beslutsstrukturer, pampvälde och interna strider kännetecknar i dag Partiet och Facket.
Som ett resultat av det framgångsrika Socialdemokratiska samhällsbygget har man förvandlat den gamla traditionella "underklassen", dvs Arbetarklassen till ingå i en Medelklass. En medelklass som innehåller både lönearbetare, småföretagare, de flesta pensionärer och många andra. Det vill säga en stor majoritet vars största skräck är att "Ramla över Kanten" och hamna bland den lilla kvarvarande resten av en "Underklass". Man kan alltså inte vinna val utan att tillvarata Medelklassens intressen medan man i Socialdemokratins barndom vann val genom att tillvarata Arbetarklassens intressen.
Slutligen sker en omfattande urbanisering. Det vill säga de områden där (s) och de röd-gröna totalt sett står som starkast är områden som folk flyttar från medan de olika blå partierna står som starkast i de områden som folk flyttar till.
Sossarnas två olika vägval:
Det ledande skiktet inom Rörelsen har sedan lång tid varit pragmatiker som har samarbetat med Arbetsgivarsidan och de Borgerliga partierna. Det gick till och med så långt att regeringen Göran Persson i stor utsträckning förde en rent borgerlig politik. Något som också gjorde att stora delar av Medelklassen länge stödde Sossarna.
I modern tid har detta vägval utmanats av en mer radikal vänstersida inom partiet. En vänster som vill ideologisera politiken och som hävdar att vägen tillbaka går över en mer utpräglad vänsterpolitik. Ett antal reformförslag har kommit från det hållet. Avskaffa ROT/ RUT, Begränsa Friskolorna, Förbjud vinst i Vården, Återreglera en mängd verksamhet som Privatiserats (av Sossarna själv !!!). Finansiera allt detta med skattehöjningar.
Verkligheten är ju att det är Medelklassen som har fått en förmån av de olika Jobbskatteavdragen, Det är medelklassen som använder Friskolorna, Det är medelklassen som utnyttjar den privata Vården och det är Medelklassen som använder ROT/RUT. Samtidigt är det medelklassen som jobbar i alla de företag som vänstersossarna vill göra slut på. Snacka om att skjuta sig i foten.
Donkeyman vill kläda Sossarnas framtida alternativ i lite råare ord:
Gå närmare Mitten, bli pragmatiker, samarbeta med Moderaterna. Bli ett korrektiv till (m). Och vinn val.
eller
Gå mot Vänster, bli ideologiska och bli ett 20%-parti samtidigt som ni garanterar Borgerlig regering i många år framöver. Varför - jo därför att ni kommer att motarbeta Medelklassens intressen och då vinner man inte val.
Nu gäller inte det här vägvalet enbart hur landet skall utvecklas i framtiden. Det gäller också de politiska jobben, dvs försörjningen för alla som "lever på" Rörelsen. Och det är inte få. Där ligger säkert orsaken till att Partiets högersida har dominerat i många år. De politiskt anställda vet hur landskapet ligger och vågar sig inte in på vänstervridna äventyr. Det Röd-Gröna projektet var tillräckligt avskräckande.
Ett nytt Politiskt landskap:
Men så tillkommer en sak till. Det politiska landskapet är inte lika självklart som tidigare. Vi har två "Jokrar" i leken. Både MP och SD kan mycket väl vara 10%-partier efter nästa val. Medan flera av de klassiska partierna som (v), (kd) och (c) kan tänkas hamna utanför Riksdagen. Något som kan förändra situationen totalt.
Detta kommer helt säkert att skapa underlag för många artiklar framöver.
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, politik
Är man en äldre Svensk så har ju också Socialdemokratin påverkat livsförhållandena under ett helt liv. Därav detta brinnande intresse för just "Sossologi".
Och för en "Soss Stud" har det funnit mycket intressant att "gotta sig åt" under de senaste åren. Framför allt illa dolda interna stridigheter som skickade Mona över kanten och gav oss "Åsa-Nisse Juholt". Som sedan åkte över kanten och gav oss en riktig gammaldags FackPamp på ledarposten.
Allt medan en liten Armé av Rörelsens anställda "pissar in" sina revir på nytt och hoppas att på en ny tid vid maktens köttgrytor. En situation som inte bara berikar det högre partiskiktet utan som skickar "köttben" långt nedöver i strukturen.
Donkeyman identifierar Rörelsens problem i korthet så här:
Efter en kamp som började på slutet av 1800-talet blev Socialdemokratin färdig med sitt samhällsbygge ungefär runt 1970. Då övergick man till att underhålla bygget i stället för att vidareutveckla det.
Ett långvarigt maktinnehav baserat på nära 50% väljarunderlag fungerade samtidigt som ett "sömnpiller" rakt igenom Rörelsen. Gammalmodiga, ineffektiva och odemokratiska beslutsstrukturer, pampvälde och interna strider kännetecknar i dag Partiet och Facket.
Som ett resultat av det framgångsrika Socialdemokratiska samhällsbygget har man förvandlat den gamla traditionella "underklassen", dvs Arbetarklassen till ingå i en Medelklass. En medelklass som innehåller både lönearbetare, småföretagare, de flesta pensionärer och många andra. Det vill säga en stor majoritet vars största skräck är att "Ramla över Kanten" och hamna bland den lilla kvarvarande resten av en "Underklass". Man kan alltså inte vinna val utan att tillvarata Medelklassens intressen medan man i Socialdemokratins barndom vann val genom att tillvarata Arbetarklassens intressen.
Slutligen sker en omfattande urbanisering. Det vill säga de områden där (s) och de röd-gröna totalt sett står som starkast är områden som folk flyttar från medan de olika blå partierna står som starkast i de områden som folk flyttar till.
Sossarnas två olika vägval:
Det ledande skiktet inom Rörelsen har sedan lång tid varit pragmatiker som har samarbetat med Arbetsgivarsidan och de Borgerliga partierna. Det gick till och med så långt att regeringen Göran Persson i stor utsträckning förde en rent borgerlig politik. Något som också gjorde att stora delar av Medelklassen länge stödde Sossarna.
I modern tid har detta vägval utmanats av en mer radikal vänstersida inom partiet. En vänster som vill ideologisera politiken och som hävdar att vägen tillbaka går över en mer utpräglad vänsterpolitik. Ett antal reformförslag har kommit från det hållet. Avskaffa ROT/ RUT, Begränsa Friskolorna, Förbjud vinst i Vården, Återreglera en mängd verksamhet som Privatiserats (av Sossarna själv !!!). Finansiera allt detta med skattehöjningar.
Verkligheten är ju att det är Medelklassen som har fått en förmån av de olika Jobbskatteavdragen, Det är medelklassen som använder Friskolorna, Det är medelklassen som utnyttjar den privata Vården och det är Medelklassen som använder ROT/RUT. Samtidigt är det medelklassen som jobbar i alla de företag som vänstersossarna vill göra slut på. Snacka om att skjuta sig i foten.
Donkeyman vill kläda Sossarnas framtida alternativ i lite råare ord:
Gå närmare Mitten, bli pragmatiker, samarbeta med Moderaterna. Bli ett korrektiv till (m). Och vinn val.
eller
Gå mot Vänster, bli ideologiska och bli ett 20%-parti samtidigt som ni garanterar Borgerlig regering i många år framöver. Varför - jo därför att ni kommer att motarbeta Medelklassens intressen och då vinner man inte val.
Nu gäller inte det här vägvalet enbart hur landet skall utvecklas i framtiden. Det gäller också de politiska jobben, dvs försörjningen för alla som "lever på" Rörelsen. Och det är inte få. Där ligger säkert orsaken till att Partiets högersida har dominerat i många år. De politiskt anställda vet hur landskapet ligger och vågar sig inte in på vänstervridna äventyr. Det Röd-Gröna projektet var tillräckligt avskräckande.
Ett nytt Politiskt landskap:
Men så tillkommer en sak till. Det politiska landskapet är inte lika självklart som tidigare. Vi har två "Jokrar" i leken. Både MP och SD kan mycket väl vara 10%-partier efter nästa val. Medan flera av de klassiska partierna som (v), (kd) och (c) kan tänkas hamna utanför Riksdagen. Något som kan förändra situationen totalt.
Detta kommer helt säkert att skapa underlag för många artiklar framöver.
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, politik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)