Bankrutt

Ett självklart ämne till det första "riktiga" inlägget i nystarten är "Grexit". Detta har ju dominerat nyhetsflödet under lång tid. Och nu har en klassisk gammaldags "Nattmangling" gett någon sorts resultat. Som det är långt ifrån säkert om alla inblandade parter kommer att godkänna.

Men de fakta som skall läggas fram har redan lagts fram. Med "tes" och "antites" i all oändlighet. Därför skall Donkeyman begränsa sitt inlägg till att presentera sina helt egna funderingar och utgångspunkterna för dessa.

Sett genom Backspegeln
EU- motståndarna har i lång tid hävdat att Euron är omöjlig och att EU är "Den store Satan" som ligger bakom i stort sett allt ont i världen. Konklusionen är att Grekland hade varit ett välstående land om man inte hade låtit sig luras in i EU och Euro.


Nu har det sig så att Donkeyman har sett en del med egna ögon. Han var första gången i Grekland redan på 60-talet. Vilket var ungefär samtidigt som mängder av Grekiska familjer emigrerade till Sverige för att skapa sig en bättre framtid. Donkeymans bestående minne från den tiden är att Grekland var ett mycket fattigt land med betydligt lägre standard än Sverige. Även jämfört med andra Europeiska land låg man i "bottenskiktet".

På 1990-talet var Donkeyman också i Grekland. Många gånger till och med. Både som turist och på jobbets vägnar. Då hade landet varit EU- medlemmar i lite mer än 10 år. Det bestående intrycket var att oavsett vart man rörde sig i Athen, Pireus eller områdena runt var det en enorm byggverksamhet. Och vid i stort sett varje projekt stod det gigantiska skyltar som meddelade att detta var ett "EU Projekt". Alltså finansierat av EU. Samt att det hade skett ENORMA framsteg sedan 1960-talet.

Donkeyman har svårt att tro annat än att EU- medlemskapet bidrog till att skapa framsteg i Grekland. I vart fall förstod de Grekiska makthavarna att använda de öppna penningkranarna.

Men detta var ännu 10 år innan Grekland gick med i Euron. Redan från början ifrågasattes om Grekland egentligen uppfyllde kraven för att bli med. Vilket i efterhand bevisats att de inte gjorde.

Donkeyman tror att Greklands inträde i Euron var ett politiskt projekt. Detta för att förhindra att denna viktiga NATO- medlem inte skulle frestas att driva mot Öst (=Ryssland).

Man blev antagen i kraft av bristfälliga för att inte säga förfalskade statsräkenskaper. MEN- och det är också intressant. Dessa räkenskaper hade enligt EU:s ledning reviderats av ett koppel av de stora och ledande revisionsbyråerna. Samma som sätter "Ratings" på nationer. Och de verifirerade att allt var i skönaste ordning.

Det är märkligt att inte någon i efterhand kritiserar de här revisorerna. Som är stora och inflyteselsrika koncerner med högt anseende.

MEN- och det är viktigt. I dag spelar det inte någon roll varför Grekland blev med. Faktum är att de är med och då måste man agera utifrån HUR det faktiskt ÄR. Att det borde ha varit annorlunda har enbart historiskt intresse. Det är i dag som gäller.

Genom frontrutan i stället
Som Donkeyman ser saken är de gigantiska skulderna så stora att de oavsett vad man kommer överens om aldrig kommer att betalas tillbaka. Men detta har inte åstadkommits tack vare medlemskap i EU eller Euro. Problemet ligger på ett helt annat plan.


Landet har en lång tradition av Politisk misskötsel. Det är inte länge sedan det var en militärdiktatur. Sedan dess har några ledande familjepartier vunnit val efter val. Därför att man har utlovat och delat ut stora förmåner till sina väljare. Förmåner som landet inte kan betala själv därför att det inte finns någon bakomliggande struktur till det. Alltså har man lånat. Och lånat. Och lånat. Så har man lånat till amorteringar och räntor. Ända till dess inte ens de lånen räcker till.

Men märkligt nog har diverse banker, fonder och mängder av andra penningförvaltare stadigt beviljat nya lån. Lån som inte ens den mest avancerade finansakrobat kunde ha fått igenom om det hade gällt något annat än statsekonomi.

Landet har också en tradition av att man inte skall betala skatt. Vilket leder till att man har en omfattande svart sektor. Man har också en minst sagt omfångsrik offentlig förvaltning. En förvaltning som är ineffektiv med en omfattande byråkrati som saltas med en god portion av korruption. Ett utslag av detta är ett dåligt fungerande rättsväsen.

Som Donkeyman ser saken har det här gått så långt att åtstramning inte hjälper längre. I vart fall inte en åtstramning som enbart drabbar "vanligt folk". Det som behövs är betydligt kraftigare lut. Nämligen omfattande åtgärder för att komma åt de grundläggande strukturella problemen.

Regeringen Syritza har ett mandat som är starkare än någon tidigare Grekisk regering har haft. Man vann ett val med god marginal. Man vann en folkomröstning med god marginal. Detta visar att de Grekiska väljarna är trötta på de gamla familjepartierna. Samtidigt som det är väl belagt att en stor majoritet önskar vara kvar i såväl EU som Euron.

Men- Syritzaregimen har inte visat något som helst tecken till att försöka reformera de grundläggande strukturproblemen. Trots att det borde vara en huvuduppgift. Och Donkeyman kan bara förvåna sig över att en utpräglad vänsterregering inte går till kamp mot byråkrati och skattefusk. Men i stället har Syritza som enda krav en skuldavskrivning King Size. Som man kan tänka sig att genomföra i kombination mot ytterligare instramningar som drabbar "vanligt folk".

Donkeyman är så negativ att han tror att en omedelbar skuldavskrivning ända ned till noll (zero) och en nystart för Grekland med "blanka ark" inte skulle hjälpa. Om inte allt för många år skulle landets dåvarande regering ändå stå med hatten i hand och söka stora lån för att överleva. Därför att de grundläggande strukturerna skulle ha upplevt "business as usual".

Politiska skiljelinjer
Nu ligger besluten på andra händer än de Grekiska och EU är långt ifrån en gemensam och enig front.
Men man se några huvudsakliga inriktningar för lösning av krisen. 

- EU kritiker med ett Vänsterperspektiv kräver full skuldavskrivning och frikostliga bidrag. Som uppenbarligen skall betalas av EU:s skattebetalare.

- EU kritiker med ett Högerperspektiv kräver att man inte skall skriva av några som helst skulder och sätta stopp för alla lån och bidrag. Grekerna får skylla sig själva.

- De traditionella EU vänliga partierna är angelägna om att rädda EU-projektet och Euron. I praktiken innebär det att man är beredda att skriva ut nya lån. Men i kombination med ännu hårdare sparpaket.

- Mindre länder inom EU som har klarat av att vända utvecklingen till det bättre är inte beredda att betala för att Grekland skall komma på fötter. Därför att de har själva har fått jobba sig ur krisen och anser att de behöver varje Euro för sin egen utveckling.

Fanen vete vad som är rätt. För en gångs skull är Donkeyman tacksam för att han inte är EU-politiker. Han har pendlat mellan "Sparka ut dem" och "Pumpa in mer pengar".

Men hela tiden har han ansett att de som har varit dumma nog till att låna ut pengar också borde få "kasta veven" när de inte betalas tillbaka. Men EU har använt de senaste åren till att köpa ut bankernas fordringar. Vilket betyder att risken har förflyttats från långivarna där den borde ligga och i stället har hamnat kollektivt hos Europas skattebetalare.

Donkeyman tror att just nu skulle vägne framåt ha varit ännu ett lån som ger tillräckligt för att klara dem kort tid framåt. Detta i kombination med ett -5-årigt moratorium där Grekland betalar vare sig räntor eller amorteringar men inte heller får några fler tillskott. Kan man efter den perioden visa till genomförda reformer så skulle en del av skulderna skrivas ned. Och så kör man samma sak ett varv till med krav på fortsatta reformer. Donkeyman tror att reformer är det som skall till, inte ytterligare "stålbad" för befolkningen. Samtidigt måste man ha en piska vinande i luften för att tvinga fram dessa reformer.

I kväll kommer IMF med liknande signaler i opposition mot Eurokraterna. Donkeyman kanske inte är helt ekonomisk idiot ändå.

Obehaglig framtid
Ser vi ut i världen i stort så är det ju långt ifrån bara Grekland som är skuldtyngt. Både inom och utom EU finns det gott om nationer som har skulder som aldrig någonsin kommer att betalas. Och det är inte bara på statsnivå som det ser ut så här. I många av de utvecklade länderna (till exempel Sverige) så är det gott om folk som har skulder av en dimension som de aldrig någonsin kommer att kunna betala. Även om de för närvarande klarar att betjäna räntorna (så länge de är nära noll).

Även USA är ett av världens tyngst belånade nationer. Som har en lång tradition av att föra krig världen runt med andras pengar.


En obehaglig tanke kan formuleras så här:

Kan det möjligen vara så att kriserna på sådana ställen som Argentina, Island, Irland och så vidare ända fram till Grekland bara är något som förebådar vad som skall ske i framtiden. Fast i mycket större skala. Världens totala skuldbörda har en potential till att ställa till långt mer gigantiska problem om (när) något går galet.

Och om så sker är Greklands problem en liten västanfläkt i jämförelse.