Valfusk

Oppositionens talesmän skriker högt just nu. Som vanligt har moderaterna lyckats ge dem ammunition. Den här gången ropar de på FUSK, ODEMOKRATISKT, MODERATFASONER är några av uttalandena. Och de röd-gröna slåss om att få kasta första stenen.

Saken är alltså att minst en person har betalat andra för att bli medlemmar och sedan rösta på honom under partiets provval till riksdagslistan. Målsättningen var helt enkelt att göra politisk karriär. En karriär som dess värre (för honom) redan har gått i stöpet.

Det som gör det möjligt att "kuppa" moderaternas provval är att det är så få som deltar. Den som värvar ett ganska litet antal röstande kommer högt på listan.

Det är givetvis förkastligt att fuska genom att köpa röster. Men gränslinjen mot det berömliga är syltunn. Låt oss i stället tänka oss att någon går runt i sin politiskt ointresserade bekantskapskrets och ber kompisarna att gå med i partiet och rösta på honom. Utan att betala dem. Då har denne i stället värvat medlemmar till ett politiskt parti. Medlemmar som dessutom har deltagit i en demokratisk process. Och då är plötsligt detta ett berömvärt initiativ i stället.

Sedan har saken ytterligare en dimension. Nominationen och interndemokratin hos de andra partierna är sannerligen inte så särdeles demokratiska procedurer. Visserligen har partierna lite olika procedurer men på ett eller annat sätt är det hos de flesta partiledningen som sitter vid rodret och väljer ut vilka som skall nomineras. Och vilka som skall sitta i de olika styrelserna. Är det så mycket mer demokratiskt kan frågas?

I verkligheten har hela partistrukturen avdemokratiserats. Det är inte länge sedan som partierna var äkta folkrörelser. Partiets inriktning bestämdes av den breda medlemsmassan efter djupa debatter i de olika lokalföreningarna. På den tiden gick ett parti ut och propagerade för en politisk ideologi. Som väljarna slöt sig till eller förkastade.

Men den tiden är historia. I dag bestäms partiets inriktning och åsikter i en liten krets högst upp i hierarkin. Inriktningen bestäms inte utifrån någon ideologisk övertygelse utan utifrån vad som kan tänkas ge flest röster. Det är innehavet av makt som är det överordnade målet. Medlemmarna på basplanet ställs inför fullbordat faktum. Deras alternativ blir - "take it or leave it".

Något som har medfört att antalet partimedlemmar har minskat dramatiskt. Och antalet aktiva partimedlemmar har minskat ännu mer. Vilket naturligtvis gör att partierna blir ännu mer känsliga för "valkupper".

För övrigt drar sig Donkeyman till minnes de våldsamma inre striderna inom Tromsø Senterparti för en massa år sedan. Där en modern "bycenter" stod mot en klassisk "traditionscenter". Och bägge fraktioner försökte förmå maximalt med medlemmar att gå på nominations- och årsmöten. Man kunde till och med lösa medlemskap "i dörren" och bli röstberättigad på mötet. Vilket flera gånger kastade om majoriteterna beroende på vem som mobiliserade bäst. Den verkliga höjdaren var när "Bycenterfraktionen" raggade "röstboskap" på puben genom att spendera öl på dem före mötet. Något som visade sig vara högst populärt och framgångsrikt.

Tromsøsenterns årsmöten hade högt underhållsvärde på den tiden. Utan att partiet för den skull fick fler väljare. Det var och är en liten sekt.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, valfusk, moderaterna