Ett Jubileum

I dagarna är det 25 år sedan Olof Palme mördades. Ett politiskt mord som på många sätt förändrade Sverige. Och ett politiskt mord som startade en av de största skandaler vi upplevt här i landet. Donkeyman skall påminna om några detaljer:

Var befann du dig när du fick höra om Palmemordet?
Alla som levde den gången minns var de var när de fick höra talas om Palmemordet. Det är inte många händelser som har den statusen. Kanske bara mordet på John Kennedy har samma status i modern tid.

Donkeyman vet i vart fall var han var. Han befann sig hemma i sin säng och sov ut ett ölrus. När han väcktes av ett telefonsamtal från väninnan Gunilla. Som berättade om händelsen. Sedan var det färdigsovet den natten.

Palems politiska gärning, utrikes
Eftersom Palme blev brutalt mördad så har han blivit helgonförklarad. Man glömmer lätt att Olof Palme var den mest kontroversiella politiker som funnits i Sverige i modern tid. Det gick inte att undvika att ta ställning till honom. Man kan lite generellt säga att halva nationen älskade Palme, den andra halvan hatade honom.

Efter att Palme blivit mördad tystnade all kritik av honom. Plötsligt rådde nationell enighet om att han hade varit en stor politiker. Att han varit ytterst kontroversiell glömde man väldigt snabbt bort. Och Palmes många kritiker blev plötsligt Palme-vänner och glömde fort bort sin tidigare ståndpunkt.

Samtidigt var Palme en produkt av sin tid. Detta var en tid när det fanns två Supermakter som stod mot varandra. Och den ena Supermakten hade just förlorat det kontroversiella VietNam-kriget. Ett krig där Palme hade tagit konkret ställning. Ett ställningstagande som den gången var minst sagt kontroversiellt. Men Palme tog också starkt och konsekvent ställning i många andra av den tidens stora internationella händelser. Han fördömde Apartheid, han fördömde Järnridån och Berlinmuren, han fördömde diktaturer runt om i världen och han tog kraftfull ställning mot USA i en mängd kontroversiella frågor. (Samtidigt som han samarbetade med samma USA i många andra sammanhang.)

Samtidigt var Sverige ett litet land. Ett litet land som var ganska betydelselöst i den stora världspolitiken. Ett land som inte heller brydde sig om världen. Palme gjorde Sverige internationellt. Man lade märke till oss. Men vi blev också intresserade av omvärlden, mycket tack vare honom.

Palmes politiska gärning, inrikes
Det här var en tid när Sverige var långt mer politiskt delat än i dag. De Radikala krafterna var mycket starkare än i dag, speciellt hos ungdomen. Det var -68-ornas tid. VietNam, Almstrid, Chile, Apartheid, Husockupationer. Allt detta var dagsaktuella frågor. Proggen var på sin höjdpunkt. Nästan allt av kultur var radikal. Socialdemokratin stod den gången betydligt längre till vänster. Hela vänstern och många Sossar väntade på Revolutionen. Samtidigt var det en stor minoritet (kanske majoritet) som inte alls höll med om allt detta. Man måste se Palmes gärning i det ljuset.

Tage och Sträng hade börjat förändra "Reformsossarna" till "Betongsossarna". Det var Palme som fullbordade den förändringen. Det var under den här tiden som den Offentliga Sektorn expanderade kraftfullt till det som sedan kallades "Den Ofantliga Sektorn".

För att finansiera detta ökades samtidigt skattetrycket. Till slut låg marginalskatten på uppåt 90% och arbetsgivaravgiften var i det närmaste tredubblad. Det var samma period som Astrid Lindgren drabbades av den så välkända "Pomperipossaskatten".

Samtidigt genomfördes Löntagarfonderna. Ett försök som av motståndarna beskrevs som ett försök att smygvägen Socialisera Sverige och överlåta makten över företagen till Facket och Partiet. Det var också under samma period som många stora Svenska industrimän och entrepenörer flydde landet. Kamprad och Rausing var bara ett par exempel.

Palmes ekonomiska politik kom senare att reverseras av Sossarna själva under Ingvar Karlsson och Göran Persson.

Men Palme var drivande i tre reformer som blivit bestående. Det kanske allra viktigaste var att han arbetade för Jämställdhet mellan könen. Att sambeskattningen upphävdes var nog hans viktigaste reform. Tyvärr ger inte moderna tiders Feminister någon Palme den "cred" som han borde ha i det sammanhanget. Men han genomförde också det system för Studiefinansiering som vi har än i dag. Slutligen genomfördes en mängd av de arbetsrättsliga regler som i dag är så kritiserade från Alliansen - men som de inte är starka nog att röra.

Var Palme en bra Statsminister?
Donkeyman menar att Palme var betydligt dugligare som Partiledare än som Statsminister. Enligt Donkeymans uppfattning genomdrev Palme en omfattande "BetongSossifiering" av samhället som han i praktiken hade en mycket tunn majoritet för. Därmed gjorde han sig också till fiende med i stort sett halva folket. Som faktiskt kom att hata honom.

Polisens Fiasko
Efter att Palme hade blivit mördad genomfördes ett av de största organisatoriska Fiaskon som inträffat här i landet. Polisen gjorde i stort sett allt fel. Trots att man disponerade i stort sett oändliga resurser genomfördes ett arbete som eftervärlden har bedömt som eländigt. Man klarade inte ens av att genomföra en ordentlig brottsplatsundersökning. Kulorna från de två skott som avlossats hittades av privatpersoner efter avslutat polisarbete. Slutligen spårade det hela ut med PKK-spår, SydAfrikaspår och slutligen Christer Petterson.

Men detta har skildrats av så många skribenter att Donkeyman inte skall lägga någon energi på den saken. Däremot fick Donkeyman äntligen "Vatten på sin Kvarn" när Leif GW Persson gick ut i Expressen och i TV och bekräftade några av de teorier som Donkeyman har haft i alla år.

Var Christer Petterson skyldig?
Donkeyman har i alla år hävdat att han inte tror ett ögonblick på att CP var mördaren. Ett av de främsta skälen som Donkeyman framfört med en dåres envishet är följande:

Mordet skedde i krysset av Sveavägen och Tunnelgatan. Därifrån avvek mördaren joggande Österut på Tunnelgatan och sprang uppför trapporna till Malmskillnadsgatan. Sedan dess har han inte observerats. Trots att en vältränad person sprang efter honom mindre än en minut senare.

Alla som vet något om Stockholms geografi vet också att de här trapporna inte är vilka trappor som helst. Det är många trappsteg och stor höjdskillnad. Bara tanken att ett nedsupet knarkvrak som CP var skulle orka springa uppför det här "trapphelvetet" och försvinna på toppen är fullständigt löjlig. Till och med en vältränad polisman skulle ha problem med den saken.

Leif GW berättade sedan i TV om ett vittnesmål som varit helt okänt för Donkeyman. Det är det allra första vittnet nere på Tunnelgatan som gömde sig bakom en arbetarbod när det började skjutas. Och som såg mördaren passera på bara ett par meters håll. Detta vittne kände CP mycket väl eftersom de bodde nästan grannar. Han kände honom så väl att han garanterat skulle identifierat honom. Men det vittnesmålet har helt och hållet tystads ned. Enligt Leif GW har det inte ens varit känt inom poliskretsar.

Vem mördade Palme?
Även här har Donkeyman i alla år framfört ungefär samma teori som Leif GW framförde nu i veckan.

Halva befolkningen tyckte den gången mycket illa om Olof Palme. Många hatade honom. Det var många som ansåg att Palme var en landsförrädare. Den anda som rådde på den tiden kan man inte förstå om man inte själv upplevt den. Donkeyman var den gången bortåt 40 år gammal och minns det hela mycket väl.

Donkeyman tror (och har hela tiden trott) att mördaren var en helt ostraffad person med starka sympatier på högersidan. En person som var vältränad och mycket kunnig i hanteringen av skjutvapen, självförsvar och liknande. Kanske en militär, polis, ordningsvakt eller liknande men i vart fall en person med intresse för sådant.

Personen i fråga hatade Palme. Och beslutade sig för att "befria" landet från honom en gång för alla. Han genomförde mordet men har vare sig före eller efter gjort något kriminellt. Hela tiden har mördaren levt ett vanligt yrkesliv och anser själv att han har gjort en god gärning. Om han inte själv erkänner mordet och producerar teknisk bevisning så kommer han aldrig att avslöjas.

Tanken på att någon utländsk säkerhetstjänst eller politisk organisation skulle ha gjort detta är enbart löjlig. Den som tror något sådant måste börja dagen med att förklara vad en sådan skulle anse sig vinna på det. Samma sak gäller alla teorier om en stor konspiration inom konservativa kretsar. Det är orealistiskt att tro att ett stort antal konspiratörer skulle ha klarat av att hålla saken hemlig i 25 år. Någon skulle under hela den här tiden ha försagt sig.

Och tanken på ett nerknarkat fyllevrak faller på "trapphelvetet" upp till Malmskillnadsgatan. Inte ens om det gällde livet skulle ett sådant orka springa upp där med den farten.

Läs även andra bloggares åsikter om palmemordet, olof palme, palme, socialdemokraterna, politik