I dag är det lördagen den 26. Januari. Donkeyman som både är nostalgiker och Bandyälskare noterar att dagen innebär ett litet jubileum om än med udda årstal.
Lördagen den 26.Januari 1952 gick nämligen en remarkabel radioutsänding av stapeln. På den tiden var det Lennart Hyland som var nationens stora underhållare - och dess stora sportreporter på samma gång. Vi som är lite till åren minns ju "Hylands Hörna" som var ett absolut måste på lördagarna i TV:s barndom. Men år 1952 fanns inte TV. Det var radio som gällde.
Och - lördag på radio innebar "Karusellen". Den gången fanns bara en radiokanal och lördagskvällar hade Hyland direktsänt underhållningsprogram som hela folket lyssnade till. Det var till och med så att biografernas organisation bad Sveriges Radio om att antingen sända tidigare eller senare så att man inte "drabbade" både 7 och 9-föreställningen på biograferna.
Det speciella med denna lördag var att dagen efter - Söndagen den 27. Januari - skulle Hammarby spela Bandy på Stockholms stadion mot Bollnäs. Bollnäs var Svenska mästare året innan och stora favoriter. Torsten Adenby var en av den tidens stora nöjesarrangörer eller "promotors" som man sade då. Nysvenskan hade redan börjat komma lite sakta. Men Adenby var också Bandyälskare. Så han försökte övertala Hyland att ta med en Bandyspelare i programmet för att få reklam för Söndagens match.
Se denna lilla snutt från 1951 års Bandyfinal. http://www.youtube.com/watch?v=XklVYLagLH8
Och det var inte vilken spelare som helst. Det var Gösta "Snoddas" Norgren som blev Svensk Mästare med Bollnäs året innan och som också spelade på Svenska landslaget. Hur som helst så lät Hyland sig övertala och tog med Snoddas - som reserv. Eftersom det var direktsändning var det inte så säkert hur lång tid allt tog och därför hade man ett par reserver att sätta in om sändningen gick snabbare än beräknat. Vilket det tydligen gjorde denna Söndag.
Snoddas kom in och blev intervjuad av Hyland. En intervju som vi än i dag kan höra:
http://www.youtube.com/watch?v=Ems6eoVOBxg
I efterhand har Hyland berättat att han var helt överraskad av hur intervjun utvecklade sig och när han lät Snoddas sjunga så tänkte han: "Hoppas för f****n att karln kan sjunga".
Men det blev en jättesupersuccé. En av de riktigt stora överraskningarna i Svensk Radio- och TV-historia. Folk blev som tokiga. Alla ville höra Snoddas. Den kvällen började en helt ofattbar karriär.
Nästa dag blev Stadion helt fullspikad - "alla" ville se Snoddas. Och arrangörerna tvingades att dra ut en kabel på isen och låta honom sjunga sången direkt i högtalarna. Torsten Adenby var blixtsnabb och bokade upp framträdanden landet runt.
Snoddas slog publikrekord i folkparkerna. På många ställen står det
rekordet än i dag. Två dagar senare var skivan inspelad och den sålde något helt otroligt. Så här lät originalskivan:
http://www.youtube.com/watch?v=AXFzrMXKGkk
Och i morgon invigs Bandy-VM i Sverige. Donkeyman minns mycket väl Bandy-VM i Stockholm år 1963. Den 24. Februari såg han Sverige - Sovjetunionen på Stockholms Stadion. En match som Sovjet vann med 8-0 efter ett helt obegripligt artisteri. På den tiden undrade man om Sverige någonsin skulle kunna besegra Ryssarna.
Ett annat Bandy-VM som Donkeyman minns var just första gången som Sverige slog Ryssland och blev världsmästare. Det var år 1981. Sovjet hade vunnit 11 raka VM-titlar och nu gick turneringen borta i Chabarovsk. Donkeyman körde droska den natten och i Stockholm var det våldsamt snöoväder. Flyget på Bromma stod stilla och SAS skickade passagerare runt landet i droskor. Donkeyman som körde en gammal Dodge Dart fick hämta fyra herrar för transport till Karlstad.
Och mitt i snöovädret på blankisen över Kilsbergen (eller vad det nu heter) gick finalen. Alla fem i bilen lyssnade intensivt och jublet var skyhögt efter den eftertraktade titeln var vunnen. Karlstad är ju en stor bandystad med både Göta och Boltic bland annat.
Väl framme vid Karlstad flygplats skrev SAS representant under räkningen men lämnade summan öppen därför att han fick också i uppgift att köra herrarna hem. Varvid det visade sig att en av gubbarna bodde i Arvika så det blev en massa mil till på blankishala slingrande vägar innan körningen var klar. Men det är en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar