I min förra artikel redogjorde jag för vår lokala Skandal kring "Raske Roger". Sedan dess har alla media skrivit spaltkilometer om saken. Den officiella Politiskt Korrekta uppfattningen lutar mot att Roger Ingebrigtsen är en dålig människa som inte längre bör ha medborgerligt förtroende medan det är synd om Damen som är hans offer. Den Politiskt Korrekta delen av samhället skulle gärna bygga en galge på stortorget eller resa ett bål på Strandtorget. Men i brist på detta så räcker det så bra med en verbal form av "tjära och fjäder".
Och visst är det väl sant på sitt sätt. RI är uppenbarligen en "snuskhummer" som har utnyttjat sin ställning i partiet för att förföra en ung jänta. Samt fortsätta med ett förhållande under flera år. Jäntan å sin sida är enbart ett offer som inte på något sätt har någon som helst skuld i det hela. Samtidigt konstateras att något brottsligt har inte ägt rum, däremot är det något djupt omoraliskt som har skett.
Dessutom är den Politiskt Korrekta meningen att det bara var en ren slump att man släppte "bomben" bara två dager innan det avgörande nominationsmötet. Trots att det har gått åtta år sedan saken inträffade.
Och Arbeiderpartiet ställer självfallet (med rätta) upp på att stötta kvinnan och hjälpa henne vidare i livet. Åtmindstone just nu.
Samtidigt står alla "Raske Rogers" gamla partivänner i en ring runt honom och pissar på "liggande man". Vilket är väldigt typiskt Skandinavien. Den Sosse som i dag söker upp RI och undrar hur han har det riskerar sin framtida politiska karriär. Det är nämligen så att här i Skandinavien har alla framgångsrika personer (både inom politiken, idrotten, kulturen eller näringslivet) en skara med följeslagare som önskar sola sig i glansen. Personer som gärna använder den framgångsrike som "kork" för att lyfta dem i karriären.
Men när "Stjärnan" faller av något skäl så är samma människor de som först ställer sig och pissar på liket. För att markera sitt avståndstagande så att de inte själva åker med i "dragsuget". Och här finns inte någon preskribtionstid. En gång Skurk - alltid Skurk.
I dag kan Roger antagligen rensa ned sin kontaktlista till 5% av vad den var för en vecka sedan. De som eventuellt vågar träffa honom måste uppträda under förklädnad. Han har också upptäckt vilka som är riktiga vänner och vilka som enbart var ute efter att sola sig i glansen.
Donkeyman har sett detta vid många tillfällen under sin levnad. Han uttalar sig dessutom av egen erfarenhet. Han har också upplevt hur hela omgivningen som tidigare gärna drack öl på hans bekostnad och som solade sig i det han hade åstadkommit plötsligt verbalt stod och pissade på honom. För långt mindre än vad RI har gjort. Så han vet hur det är.
Men en person som RI kommer garanterat att resa sig ur det här. Han går till en ny karriär och om fem år har han nått långt inom det privata näringslivet. Och undrar varför han lade ned så mycket tid på det politiska arbetet.
Donkeyman är å andra sidan inte Politiskt Korrekt så han önskar Roger lycka till i hans framtida liv.
luktar "Assange-varning" lång väg, tycker jag...
SvaraRadera