Påskhelvetet

Donkeyman har just återkommit från en två timmars sittning på "Stampuben" mitt på blanka eftermiddagen på Långfredagen. Något som hade varit totalt otänkbart för bara 10 år sedan här i Tromsø. Men det var inte bara i Norge som man såg strängt på sådant.

Donkeyman drar sig till minnes sin ungdoms Påskhelger. Som inte var några trevliga tillställningar. Tvärtom. Det var dagar när folket verkligen skulle lida, till åminnelse av Jesu Krisi lidande på Korset.

Och led gjorde vi i gamla tider. Boendes i Stockholm för 60 år sedan så var absolut allt förbjudet. Butikerna var stängda, krogarna var stängda, allt annat var STÄNGT och FÖRBJUDET. Och barnens lek och rop var i vart fall förbjudet. Inte därför att föräldrarna var särdeles religiösa, men därför att det fanns grannar som "kunde ta illa upp". Och sådana tankar styrde de oskrivna lagarna i större hyresfastigheter den gången. Dessutom var modern religiös vilket gjorde att den unge Donkeyman tvingades delta i mångtimmeslånga Gudstjänster på Långfredagen. Evenemang som försiktigt sagt var mollstämda.

Detta var något som höll i sig länge. Donkeyman var en gott vuxen man när krogarna fick lov att ha öppet på Långfredagen. Och ännu senare kom motsvarande frihet i Norge.

Men när Donkeyman i dag har druckit sin eftermiddagspilsner på sjappet så har han samtidigt filosoferat en del kring just Påskhelgen. Och då har tankarna sprungit runt många vägar. Nu har det ju sig så att han är Ateist, det vill säga - icke troende. Men samtidigt så är ju kunskap om religionen basen för all kunskap om vår historia och kultur. Och i religionen ingår inte bara Kristendomen. Vill man förstå Kristendomen så måste man också ha en viss baskunskap i Judendomens grunder. Och Donkeyman menar att han har sådana kunskaper. Därför att han har varit intresserad av att lära sig det. Precis som han faktiskt har tagit reda på grunderna inom Kristendomens moderna kusin - Islam.

Kunskaper som han har förfinat i underbara intellektuella debatter med kamrater som är troende, några av dessa är faktiskt också Kristna präster.

Det som de allra flesta förknippar med Påskhelgen är ju Jesu Kristi lidande och död. Och korsfästning måste rimligen vara ett av de mest bestialiska sätt som människan har funnit på när det gäller att ta sin nästa av daga. Men allt detta lidande förklaras med att han "led på Korset och dog för våra synders skull". När Gud offrade sin egen son på Korset så var det för att sona människans synder. Det där är något som inte Donkeyman klarar att begripa på ett intellektuellt sätt.

Donkeyman föredrar att se på Jesus-gestalten på ett annat sätt. Men han är inte ensam. Det är många Kristna, bland annat moderna tiders frigöringsteologer som tänker likadant: Jesus var en revolutionär. Han var en upprorsman som fick det slut som en upprorsman fick på den tiden. För det första var Palestina ockuperat av Romarna. Men det var i grunden en "mild" ockupation. En ockupation där det Judiska folkets ledare samarbetade med makten. Jag tänker då på översteprästerna och de skriftlärde. Som också höll folket nere. På ett sätt så kan man jämföra dessa med Quislingregimen under den Tyska ockupationen av Norge. Det var först 100 år senare som ett Judiskt uppror ledde till "diasporan" - något som har stor inflytelse över situationen i Palestina i dag 2000 år senare men som inte stod på dagordningen på Jesu tid.

Jesus gick till kamp mot bägge dessa starka krafter och tog ståndpunkt för den svaga människan. Och fick den dom som vem som helst som opponerade sig mot makten fick på den tiden - Korset. Romarriket korsfäste inte bara en och annan oppositionell, det var ganska många kors som restes runt Medelhavet på den tiden. Men domen var också önskad av ledarna för det Judiska samhället. Som här hade gemensamma intressen med Romarna - bli av med "bråkstaken".

Och korsfäst blev han. Som tog ställning för de fattiga och undertryckta i den tidens Palestina, till irritation för både Quislingar och Ockupanter.

Så tänker Donkeyman. Men skall man se till den Kristna Påskhelgen så är korsfästelsen och Långfredagen bara ETT element. Kristendomens verkligt centrala ting är inte korsfästelsen - det är uppståndelsen. Därför att enligt myten återuppstod han från de döda. Vilket beskrivs i evengelierna.

Men Jesu återinträde på Jorden skedde på ett ganska speciellt sätt. Jesus visade sig för några. Men han kom och gick, försvann då och då. Någon har uttryckt det att han förde en "oscillerande" tillvaro. Innan han slutligen återuppsteg till himlen. Och det är väl här som gränslinjen mellan ateister och Kristna går. Tror man på återuppståndelsen så är man Kristen. Tror man inte på den så är man det inte.

Samtidigt är det ju detta som är Kristendomens geniala och lockande budskap. Alla Kristna som "sköter sig" skall komma till himlen och få en bättre tillvaro än deras eländiga jordaliv har varit. Och historiskt sett har ju merparten av mänskligheten inte haft någon särdeles avundsvärd tillvaro. Men de har haft möjligheten att tro - och därmed få löfte om en bättre tillvaro i ett framtida paradis. Sedan har de olika Kristna sekterna bråkat om vilka som är de utvalda och vilka som inte är det. Någon anser att alla frälsta skall få "evigt liv". Andra som Jehovas Vittnen har räknat ut hur många som får plats. Därmed vet de att paradiset redan är fullsatt, de som nu låter döpa sig står på "väntelista". Medan ytterligare andra begränsar sig ännu mer - Sarah Pahlin till exempel anser att det är de boende i Warsillah, Alaska som är utvalda.  

Och Donkeyman tror mycket väl på att Romarna på de Judiska ledarnas rådgivning spikade upp en besvärlig bråkstake på ett kors. De spikade som sagt upp ganska många som de ville bli av med på kors i den tiden. Men återuppståndelsen - No Way. Det klarar inte Donkeyman av att "köpa" rent intellektuellt. Även om det erbjuds mängder med förklaringar om man vill se texterna mer som "överförda" berättelser.

Så Donkeyman firar den enda verkligen Kristna helgen på året. Som också var en viktig Judisk helg långt innan Jesus avrättades. Men här i den hedniska Norden hade vi inte någon Påskhelg. Däremot firade vi Midsommar och Jul långt innan vi förärades besök av Kristna präster. Och nu skall Donkeyman sätta sig i solskenet på altanen, spilla upp en "MacAllan" samt fyra på en "Havanna Skogsbrand" av särdeles exklusiv sort.

Läs även andra bloggares åsikter om påsk, kristendom, jesus