Norska valet (1) - Matematiken

Inledning
Det har gått ungefär en månad sedan det Norska valet och man kan konstatera att Svenska medias intresse varade i exakt fyra dagar. Dagen före valet, de två Valdagarna och dagen efter valet.

Då strömmade en mängd journalister "över kölen" till Oslo och rapporterade. I stort sett inte någon hade kunskap nog om Norska förhållanden för att göra några mer grundliga analyser.

Ensidig Norsk press
Problemet är att Svenskars (inklusive journalister) grundkunskap om Norge och Norsk politik är i det närmaste obefintlig. Precis som så många gånger annars utgår man ifrån att det mesta är ungefär lika i de två länderna. Därför att språken är så lika.

Så de Svenska journalisterna tog hjälp från sina Norska kollegor för att skaffa bakgrund. Problemet är bara det att den Norska journalistkåren har en ganska speciell sammansättning. Den stora massan av Norska journalister står rent politiskt ute på vänsterkanten och de låter ofta åsikterna slå igenom i det de procucerar. Detta sker så pass öppet och ogenerat att det i mediadebatten framställs som ett demokratiskt problem. Visserligen har man ett liknande problem i Sverige men det är betydligt mer ogenerat i Norge.

Resultatet är att det egentligen inte finns några Norska motsvarigheter till den borgerliga delen av Svensk press. Antalet journalister med öppet borgerliga sympatier är lågt. Och antalet journalister med sympati för Fremskrittspartiet (FrP) är så att säga noll. Nadazero. Trots att partiet är Norges näst största. Vilket definitivt färgar hur media skildrar FrP.

Den här gången gick det så långt att den som följer Norsk press i stort sett kunde genomskåda vilka som varit "rådgivare" och "informatörer" till Svenska kollegor bara genom att läsa vad Svenskarna rapporterade. Och hämtar man i huvudsak hämtar sin information från kollegor med uttalade vänstersympatier blir rapporteringen ensidig. Och dålig. Därför skall Donkeyman kommentera några problem som Svensk press inte hann med i sin valrapportering.

Valmatematiken
Det Norska Valsystemet är i flera avseenden annorlunda än det Svenska. Bland annat gäller att Norge inte har ett system med "one man - one vote". Därför att i Stortingsvalen är rösterna olika mycket värda beroende på varifrån i landet man kommer. En röst i det glest bebodda Finnmark är till exempel värd 2,5 ggr så mycket som en röst på det tätt bebyggda Östlandet. Och eftersom de politiska preferenserna är olika i tätorterna och på glesbygden innebär detta att vissa partier gynnas på andras bekostnad.

Vid Stortingsvalet 2005 vann de borgerliga valet klart räknat i antalet röster. Men de röd/gröna vann valet räknat i mandat. Inför valet 2009 räknade valforskarna med att de röd/gröna hade ungefär tre mandats försprång inbyggd i valresultatet.

I valet 2009 vann de borgerliga valet ännu mer klart uttryckt i antal röster. Men den här gången skedde samtidigt det att ett borgerligt parti - Venstre (V) inte klarade spärrgränsen på fyra procent. Vilket ledde till att en stor mängd borgerliga röster inte räknades. Å andra sidan innebar denna förändring också att många (V) - mandat gick över till de andra borgerliga partierna. Rent matematiskt fick detta till effekt att sedan Venstres röster räknats bort blev resultatet betydligt mer proportionellt 2009 jämfört med 2005.

Valresultatet 2009 blev en ren produkt av spärrgränsen. Däremot spelade den geografiska orättvisan inte någon roll. Den här gången. Medan resultatet 2005 överfört till Svenskt system skulle ha inneburit borgerlig regering.

Det är ju så att de allra flesta är överens om att någon form av spärrgräns måste det finnas. Och de var alltså den som slog till den här gången. Donkeyman skulle för övrigt gärna sett att spärren var ännu högre både i Norge och i Sverige.

Inför nästa stortingsval år 2013 kommer en ny och intressant faktor att slå in. Man har nämligen byggt in en automatisk revision av mandatfördelningen mellan valkretsarna i systemet inför valet 2013. En revision som med stor säkerhet kommer att ge ganska markanta utslag. Som minskar glesbygdens mandatmässiga övertag. I vart fall om befolkningsutvecklingen fortsätter som hittills. Och i vart fall så länge som nuvarande regering inte kommer att riva upp beslutet. Vilket nog kommer att bli frestande.

Högervridning
Det blev alltså en förnyad röd/grön seger. Vid en ytlig iakttagelse verkar den vara kassaskåpssäker. Men går man på djupet i siffrorna konstaterar man att valresultatet faktiskt var otroligt jämnt. Det var flera fylken där en ganska liten förändring i resultatet kunde ha resulterat i ändrad mandatfördelning. Även med Venstre utanför Stortinget låg en borgerlig seger ganska nära och fullt inom det möjligas ramar. Med Venstre ovanför spärrgränsen hade den röd/gröna regeringen fallit. (Vad som eventuellt kommit senare är en helt annan fråga).

I verkligheten innebar valresultatet en markant vridning mot höger. Vilket är tvärt emot vad de Svenska journalisterna har påstått i sin rapportering. Dessa har i all huvudsak rapporterat en stärkt vänster. Men den matematiska verkligheten är att balansen mellan de två blocken i stort sett var lika 2005 och 2009. MEN - inom blocken har det skett en signifikant vandring mot höger. På röd/grön sida förlorade SV till AP. Och på borgerlig sida förlorade V och KrF till H och FrP.

Och som sagt - hade Venstre fått några få röster mer så skulle Stortinget haft borgerlig majoritet.

Nästa artikel handlar om de enskilda partierna.

Läs även andra bloggares åsikter om norge, norsk politik, stortingsvalet