En haverist

Saken: Bulk Carriern "Full City" ankrade upp utanför Brevik och väntade på kajplats. Fartyget ankrade där trafikledningscentralen gav dem direktiv att ankra. Men så blev det sämre väder med kraftig pålandsvind. Resultatet var att var att båten draggade, drev upp på grund och orsakade ett större oljeutsläpp.

Sedan dess har Norska politiker försökt överträffa varandra i handlingskraft. En kravlista lång som sju svåra år har presenterats. Bland annat vill man förbjuda tjockolja som fartygsbränsle utmed den Norska kusten. Man använder haveriet som ett medel till att visa oljeindustrins farlighet. Andra önskar förstärkt oljesaneringsberedskap. Och så vidare.

Gemensamt är att alla politiker och pressen diskuterar hur man skall agera efter en olycka. Men inte några tar upp något som helst konkret angående hur man skall förhindra olyckan från att ske.

I dag fanns det första något så när balanserade inlägget i någon som helst Norsk tidning. Det finns på sidan tre i Dagens Næringsliv.

Donkeymans kommentarer där punkt 1-3 utgör "Pudelns kärna" Som journalisterna avstått från att rapportera:

1. Trafikcentralen i Brevik gav "Full City" direktiv att ankra på den här platsen. En plats som allt Norskt sjöfolk vet är en dålig ankarplats. En ankarplats som också "Kystverket" har kritiserat vid tidigare tillfällen.
2. När vädret försämrades med kraftig pålandsvind gavs inte några direktiv till fartyget att gå till sjöss. Alternativt söka sig till en mer skyddad ankarplats. Detta är vanlig procedur i de flesta sjöfartsländer.
3. Det har inte offentliggjorts varför fartyget inte på eget bevåg höll maskin i beredskap. Detta är normal procedur vid sådana här tillfällen. Inte heller har det offentliggjorts någon som helst förklaring på varför man inte startade upp och gick till sjöss.
4. Ansvarigt statsråd, den sköna Helga från Finnmarken, har precis som vid alla tidigare oljeolyckor till sjöss avhållit sig från att gå in på sakernas realiteter. Hon brister ut i ett ordflöde som fokuserar på oljevärnberedskapen. Men avstår totalt att diskutera trafikledningen. Något hon har gemensamt med resten av politikerna. Många har sett saken som ett utmärkt exempel på oljeindustrings farlighet.
   
5. Lägger man slutligen till rapporterna från oljesaneringen så blir summan att man ägnar sig åt den Norska statens normala kaos. "Too many Chiefs and no fucking Indians" är ett klassiskt Norskt recept. Men den Norska staten borde studera hur England har organiserat detta. En organisation som kommit till som följd av en mängd med misslyckade saneringar. England har också lite större erfarenhet av saken. Där har man ett litet kontor med en ansvarig chef. Denne är direkt ansvarig inför premiärministern och har extraordinära befogenheter. Vid en oljeolycka tar han befälet över alla samhällets resurser. Plus alla privata. Han befaller över militär, polis, statliga, regionala och lokala organisationer. Det kan närmast liknas vid ett undantagstillstånd. Men man får resultat. Man får stopp på oljeutsläppet och får i gång en effektiv sanering. Detta borde Helga från Finnmarken föreslå. Då visade hon den handlingskraft som hon själv påstår sig inneha.
6. Slutligen har det krupit fram i pressen i dag att den Norska Oljefonden är delägare i rederiet som äger just "Full City".
   

Läs även andra bloggares åsikter om norge, fartyg, sjöfart, miljö