Och genast så har vi en ny konflikt där USA ser sina nya intressen hotade. Och där Ryssland bevakar sina. Medan våra politiker snabbt fördelar skuld. Och givetvis är det Ryssarna som är de stora bovarna. Norge är ju en av USA:s största pudlar så att det Norska etablissemanget utser den Georgiska presidenten till hjälte och Rysslands ledning till skurk är inte överraskande. Inte heller att Kalle Bildt hemma i Sverige blir bombastisk.
Men Donkeyman måste se med besvikelse på att så många andra ser det hela i svart och vitt. Donkeyman tycker i vart fall inte att saken är fullt så enkel.
Men varför offra tid på att sortera bokstäver när andra har tagit det hela på pricken. Donkeyman tar sig friheten att citera rätt av från "Motvallsbloggen" som är en Svensk blogg med en annan politisk grundsyn än den som Donkeyman har men inte desto mindre innehåller den en mängd intressanta artiklar.
CITAT:
Jag har en längre tid funderat på hur det kom sig att hänförelsen över det nya Ryssland successivt, ja nästan omärkligt, övergick till skarp kritik, framför allt för bristande demokrati, och nu även för expansionism. Svaret inser jag nu. Det är naturligtvis för att det visade sig svårare att ta över kontrollen över Rysslands naturtillgångar, inte minst över gas och olja, än man hade tänkt sig när Sovjet föll samman. Alltså började man förtala Ryssland och i allt starkare ordalag kritisera staten för dess bristande demokrati, precis som man kritiserar och smutskastar varje nation som inte låter USA:s storbolag ta hand om dess naturtillgångar. Venezuela är ett annat aktuellt exempel, ett som våra massmedia ljuger oss fulla om i god anpasslighet till USA:s önskemål och agenda.
Att USA, och dess knähundsstater i Europa, skulle kritsera en stat vars naturtillgångar varit möjliga att överföra i amerikansk ägo, eller i varje fall varit möjliga att lägga under amerikansk kontroll, är ju fullständigt otänkbart, sedan må denna stat var hur odemokratisk som helst. När hörde man ex. USA, eller en svensk regering, klaga över bristen på demokrati i Saudiarabien, för att bara nämna ett av alla existerande exempel?
Vad denna insikt skulle kunna indikera vill jag inte ens tänka på. Men nog verkar USA:s militära uppladdningar runt Rysslands gränser illavarslande allt.
Så därför, och med anledning av det nya kalla krig vi nu befinner oss i, lägger jag in en länk här och rekommenderar mina besökare att lyssna till:
En av de bästa snabblektioner i politisk historia (om perioden mellan 1945 och 1970) som finns, även om en och annan passus är lite naiv, sedd med facit i hand. Naturligtvis har jag skivan, som inköptes när den kom ut, någon gång i början av 70-talet gissar jag.
Idag skulle det var läge att lägga till ett tiotal verser, med samma innebörd och till vilka refrängen skulle passa exakt.
Slut citat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar