onsdag 30 juni 2010

Muck

I dag den sista Juni i Herrens År 2010 sker det som för 25 år sedan föreföll totalt otänkbart. Det är till och med så att om någon den gången hade förutspått denna händelse skulle vederbörande ha blivit idiotförklarad. Kanske förflyttad till en därför avsedd institution där vänliga människor iklädde honom/henne en tröja med löjligt långa ärmar och sedan påbörjat neddrogning av idioten.

I dag är sista dagen för den Allmänna Värnplikten. I morgon har Sverige ett Yrkesförsvar. Snart kommer ungdomar att storögt höra oss gamlingar berätta om Mönstring, Inryckning, Grabbarna på Luckan, Höger och Vänster om Marsch, Manöver, Muck, Repmöte och allt annat som varit en naturlig del av livet för Svenska Män.

Nu har inte Lumpen varit en dagligdags ting på senare tid heller. Ekonomiska sammanhang har gjort att bara en liten del av varje årskull har blivit inkallad. Ännu färre har gjort Repmöte.

Donkeyman däremot är tillräckligt gammal för att ha deltagit. Fullt ut.

Det hela började med mönstring i Alviks Kommunalhus i Västra förorterna någon gång runt mitten av 1960-talet. Först en tämligen summarisk läkarundersökning och notering av personliga ting. Sedan ställdes den unge Donkeyman framför en panel med stjärnförsedda militärer som intervjuade honom si så där 3 minuter. Därefter frågade man honom var han ville göra sin Lump.

Donkeyman ville till Flottan. Omöjligt svarade herrarna. Den gången ville nämligen Flottan inte ha in folk som jobbat på handelsfartyg. De föredrog att indoktrinera sitt folk från grunden. Domen blev: Infanteriet i Boden. Det var nämligen så att man fyllde upp Norrlandsregementena med Stockholmare.

Så den unge Donkeyman frågade om det gick att undvika på något sätt. Svaret var givet: "Du kan göra längre tid och bli befäl". "Får jag då komma till Flottan"? "Nej, omöjligt". "Var hamnar jag i så fall". "Vart vill du komma, förutom Flottan". "Då tar jag Ingenjörstrupperna i Solna". Vilket beviljades.

Donkeyman valde Ingenjörstrupperna därför att han hade läst att det var motoriserade förband. Men det visade sig snart att det var materielen som åkte bil. Soldaterna cyklade. Eller cykeltolkade. Med tiden kände sig Donkeyman kluven ända upp till hakan och lovade dyrt och heligt att aldrig mer sätta sig på en cykel. Ett löfte han har hållit.

Hela proceduren på Mönstringslokalen tog kanske en halvtimme. Här jobbade man på löpande band.

Ett par år senare ryckte Donkeyman in som "Plutonchefselev" vid Kungliga Svea Ingenjörsregemente. Det började med en sommarkurs på Laxön vid Älvkarleby. Villket var ett sommarläger av enklaste sort. Hett som ett helvete. Marschera. Springa i takt. Bygga bro. Bygga färja. Lära sig kriga.

Femton månader senare var Donkeyman färdig som Sergeant. Vilket var lite mer den gången än i dag eftersom man inte hade hunnit devalvera den militära rangskalan. Han hade också dekorerats med Automatvapenmärket i Guld samt Arméns Skyttemärke i Guld.

Och Donkeyman minns än i dag sista dagen när plutonen stod uppställd på kaserngården och kompanichefen kommenderade: "Militär Utryckning Civila Kläder, med andra ord MUCK".

Men det var inte slutet på den militära karriären. Sedan kom med några års mellanrum en serie med Repmöten. Övningar där ett antal äldre herrar samlades för att tälta i naturen, dricka brännvin, berätta roliga historier och ha det allmänt trevligt. Och Donkeyman fick sin krigsplacering som plutonchef för ett gäng som skulle bygga och uppehålla en färjeförbindelse en bit Norröver den dag som Fi hade bombat landsvägsbroarna.

Men Repmötena var trots allt dj*t trevliga. Och den klassiska filmen "Repmånad" är tagen helt och hållet på kornet. Givetvis ligger filmens succé i att varje Svensk Man kände igen sig. Den gången.

Donkeyman ställer sig än i dag tvivlande till Försvarets egentlige Militära Förmåga på den tiden. Vi visste alla vem som var "fi". Men "fi" var nog ett nummer större. I vart fall den gången.

Det stora värdet i värnplikten låg på ett annat plan. Här samlade man ihop ett slumpvis urval av Svenska unga män och föste ihop dem gruppvis för att under ett års tid lösa en uppgift tillsammans. Man var tvungen att passera in genom grinden senast klockan 24 på Söndag och kom ut igen på Fredag klockan 16. Med kvällspermis från tjänstens slut till klockan 22 utom på Onsdagar då man fick vara ute till 24.

Här var alla lika. Oavsett bakgrund och uppfostran. Vilket var otroligt fostrande. Speciellt för unga valpiga mammas pojkar som ryckte in som pojkar men som muckade som män. Men den aspekten på Lumpen försvann redan för kanske 20 år sedan när ständig nattpermis infördes.

Och nu har vi alltså ett så kallat Yrkesförsvar. Ett försvar som egentligen inte har någon förmåga att försvara Sverige utan som enbart finns till för att producera soldater som kan delta i att utkämpa USA:s krig runt om i världen. Samt givetvis hålla med soldater till landets egna ceremoniella behov. Som en biprodukt håller man en stor vapenindustri vid liv.

Men visst känns det märkligt att framtida generationer kommer att "haja noll" när vi gamlingar snackar om "Luckan", "Muck", "Grötrocken", "Repmöte" och andra självklarheter. Och inte blir det några fler militärfarser. Som dessa två klassiker. Och massor av andra som glatt det Svenska Folket genom 100 år.

Nils Poppe Straffexercis
Några klipp ur Repmånad

Och så har vi hela det militära språket som kommer att falla i glömska.
"grbrgr" - Militärspråk för gråbrungrön som är den klassiska militärfärgen.
"CVA" - Civilaspirant, dvs den som har mindre än en månad till Muck
"raptg" - Radiopersonterrängvagn
"marka" - Marketenteri (förläggningens fik)
"ömfoting" - Nyinryckt
Plus tusentals andra termer som var självklara för alla Svenska Män

Och de som tillverkar Muckarkammar kommer att gå i konk. Vet ni för resten vad en Muckarkam var. Det var en löjligt stor kam där man kunde bryta av en tand om dagen för att hålla räkningen på antalet dagar till Muck.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

tisdag 29 juni 2010

Holmsund (2)


Det är lika bra att fortsätta med en gång att skildra Umeå Hamn. Det vill säga Holmsund. Donkeyman och "Kämpe" jobbar normalt i Husums hamn som är en industrihamn. Det vill säga hela hamnen är enbart till för att serva Husums Fabrik som är den största fabriken på hela Norrlandskusten.

Umeå däremot är en traditionell kommersiell hamn som söker trafik från all industri runt om i hela Norrland. Och här är det verkligen liv och rörelse. Det rangeras järnvägsvagnar fram och tillbaka dygnet runt och det kommer och går lastbilar dygnet runt. Här kommer och går färjan till Vasa, här kommer och går tankbåtar, cementbåtar och allt annat.

Vi kom hit i Tisdags kväll för att assistera "Winterwood" till kaj. Sedan har det varit Midsommarhelg så det har inte hänt så mycket. Men de skall i vart fall last 15000 kubikmeter sågat virke till Alexandria. Och behöver hjälp även för att kunna avgå. Så vi ligger kvar här och väntar på att lastningen skall bli klar.


I Holmsund finns något som har försvunnit i de flest andra hamnar. Här finns ett riktigt gammaldags Sjömanshem. Hit kan besättningarna på alla fartyg som ligger inne gå och läsa på Internet, ringa hem, läsa tidningar, få skjuts till att handla eller bara umgås. De som driver Sjömanshemmet sedan 40 år tillbaka är Marianne Lexberg och hennes man Conny. Som bägge egentligen borde gått i pension för länge sedan men som bara fortsätter att jobba. Till sjömännens stora glädje.

Donkeyman seglade ihop med Conny på Transatlantics "Cumulus" år 1975 så det är ett trevligt återseende här i Holmsund. Och vilken insats de gör - det är helt otroligt. Man vägrar nästan att begripa att något liknande fortfarande existerar.


Vi väntar som sagt på att "Winterwood" av Gibraltar skall bli färdiglastad. Vilket kanske sker på onsdag eller torsdag. Ettaluckan är i vart fall på väg att bli klar. Här håller man på med att fylla på med däckslast. Men så skall det täckas och så skall det till "lashing" och så skall ...... Det tar nog sin tid.



Här håller man på med ett hiv ner i fyrans lucka. Det är fyra stycken virkesbuntar som är på väg ombord. Men kajen är fullsmockad med virke och området bakom magasinen är fullsmockat så det hela tar nog sin tid ändå. Onsdag säger mäklaren. Vilket översatt till realtid betyder Fredag. Därför att det finns inte en mäklare i hela världen som har realistisk uppfattning om hur lång tid en lastning tar. Påstår Donkeyman som har en viss erfarenhet. Men det går inte någon nöd på oss. Vi ligger här och Donkeyman går långpromenader upp till "Himmelska Fridens Torg" och vidare till sjappet och så ombord igen. Bra för konditionen om inte annat.


Hur som helst - "Älgen är Blå". Vilket inte de Norska läsarna förstår. Men nu är det så att när man skall dricka "Norrlands Guld" så har man sommartid en extra liten "Feature" på boxen. Här finns en Älg. Och när Ölet är kallt så blir Älgen Blå. Som på denna bild. Så nu är det Sommar. Ölet är i kylskåp. Alltså är Älgen Blå.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

söndag 27 juni 2010

Holmsund

Donkeyman använde en stor del av denna härliga solskenssöndag till en långpromenad runt Holmsund. Det är ett samhälle som ligger 15 km utanför Umeå. Här finns en mängd med industrier och en stor hamn. Det går färja härifrån till Vasa i Finland. Men i övrigt kan samhället betecknas som tämligen insomnat. Donkeyman skall återkomma med lite bilder från själva hamnen vid senare tillfälle.


Det som ses ovan ligger just utanför "Gaten". Det ser ut som vilken gammal sunkig idrottsplats som helst i Sveriges land. Men det är en klassisk arena. Här spelade IFK Holmsund allsvensk fotboll år 1967. Men man spelade också 21 säsonger i näst högsta serien. I dag är IFK Holmsund på dekis. År 1990 blev man den första idrottsförening i Sverige som konkade. Och sedan dess har man inte kommit i närheten av gamla storhetstider utan man har hållit till långt nere i seriesystemet. I år gör A-laget återstart i lägsta serien sedan det helt enkelt lades ned för ett par år sedan.

För si så där 5 år sedan klättrade Bandylaget upp till näst högsta serien. Men man såg sig inte ha ekonomiska möjligheter att spela där så man avstod från avancemanget.



Alla Svenskar som har uppnått en anständig ålder kommer ihåg Holmsunds store son Fredrik Burgman. Han var journalist, författare och fast kåsör i Radion. Varje år var Burgman gjuten som Sommarpratare. (Till Norska läsare: Sommar är ett radioprogram som gått sedan urminnes tider. Under sommarmånaderna håller kända Svenskar var dag ett kåseri klockan 13-15. Det anses vara en stor ära att bli sommarpratare och det är ett av de program som har störst lyssnarskara).

Fredrik Burgman gjorde hela landet bekant med Holmsund. Han berättade om handlaren, tobaksaffären, posten, gubbarna på ljugarbänken och alla andra små vardagshändelser. Burgman gjorde också parkeringsplatsen framför Domus känd i hela Sverige. Än i dag är den känd som "Himmelska Fridens Torg". Burgman tyckte nämligen att det namnet passade mycket bättre i Holmsund än i Peking. I Holmsund rådde nämligen den totala friden - det hände absolut inte någonting.

Hör ett kåseri med Fredrik Burgman från 1980 på denna länk



Torget har sedan länge "Himmelska Fridens Torg" som officiellt namn. Det gäller på busshållplatsen, i kartor och så vidare. Donkeyman kan inte så där på raken komma på andra platser som har blivit döpta av att gång på gång behandlas i ett radiokåseri.


Rapport från Ljugarbänken på "Himmelska Fridens Torg" i Holmsund var ett stående inslag i Fredrik Burgmans kåserier. Denna Söndag var sagda bänk väl besatt med ortens ledighetskommitté som villigt flyttade sig för att Donkeyman skulle kunna slå en plåt.

Varefter Donkeyman gick in på Domus och inhandlade två sixpac med Norrlands Guld, ett salladshuvud, en flaska vinäger, ett par liter jordgubbar, en liten pac med grädde samt dagens text i form av "Excessen och Aftonpladdret".


Donkeymans Söndagspromenad förde honom och hans handlevaror vidare till detta etablissemang. "Kajutan" i Holmsund blev rikskänd förra våren sedan Umepolisen fick göra stor utryckning i samband med ett omfattande masslagsmål som brutit ut när man höll en "Westernafton" på lokalen. Ett typiskt Svenskt sunkhak av den sort som Donkeyman trivs på. Här intog han hur som helst sin eftermiddagspilsner i solskenet. Sjappet kan rekommenderas för andra tillresande. God mat och trevlig betjäning, kan man begära mer.


Och tro det eller ej. Ingen riktig hamn utan ett Tattoosjapp. Och det finns banne mig ett sådant i Holmsund också. På gatan bredvid "Kajutan". Donkeyman passerade denna inrättning på sin promenad ombord i fartyget igen.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

lördag 26 juni 2010

Helgfrid

Donkeyman firar Midsommar i Holmsund. Eller närmare bestämt i Umeå uthamn. Där ligger vi med båten sedan vi assisterat "Winterwater" till hamn i Tisdags. Den skall ut igen i veckan och sedan går vi tillbaka till Husum och slår igen butiken för sommaren. Kamraterna har dragit hem men Donkeyman tycker det är härligt att gå i ide bakom ISPS-staketet och göra sina egna ting några dagar. Han har bland annat en liten trave med böcker som behöver läsas.

Donkeyman sitter stilla i båten i dag. Och samlar kraft efter gårdagens utsvävningar. Han var nämligen i land i går och firade Midsommarafton. I dag firar han det som borde vara vår Nationaldag - Midsommardagen.

För övrigt erkänner Donkeyman bara fyra helger om året. Donkeyman firar Midvinter, Nyår, Valborg och Midsommar. Resten kan prästerna och de nationalkonservativa ha för sig själv. De dagarna går Donkeyman i ide och sysslar med annat.

Midvinter försöker Donkeyman om möjligt fira med "midvinterblot" på dagen för Vintersolståndet. Däremot firar Donkeyman inte Jul. (Eller Påsk)

Nyår firar Donkeyman av sociala skäl på Nyårsafton

Valborg firar Donkeyman den 30.April för att markera att "den långa djävla vintern äntligen är slut".

Midsommar firar Donkeyman av sociala skäl på Svensk midsommarhelg men han överväger starkt att övergå till att fira på dagen för Sommarsolståndet.

För övrigt visar surfing på Internet att Midsommarafton har varit "precis som vanligt". En hektisk dag för ordningsmakten. Och då är det två dagar kvar av helgen. Hittills 5 döda i trafiken, 100-tals fall av rattfylla och misshandel, ett par kortlekar med körkort omhändertagna. Och så vidare .....

Precis som vanligt är det inte någon gräns för vad folk kan företa sig. Se på rubrikerna.

- Båt med 5 kapsejsade
+ en mängd andra småbåtshändelser som han inte ens orkar kommentera

- Bil kört av vägen
- Bil kört in i träd
- Bil kört in i wireräcket
- Frontalkrock
- Bil kört ned cyklist
- Mopedist kört ned barn
- Personbil med 10 ungdomar kört av vägen
- Cyklist kört omkull och skadat sig

- 4 pers sittande på lösa stolar på en släpkärra som drogs av fyrhjuling ramlar av i rondell
- 2 kraftigt berusade män färdas med motorgräsklippare på E4

- Man slog hustru med stekpanna
- Storslagsmål mellan 15 personer inne på akutmottagning (legevakt)
- Grillolycka på campingplats

Och så vidare, och så vidare, och så vidare ......

Donkeyman däremot har firat helgen utan att på något sätt utmärka sig. Eller ens närvara vid tillställningar där andra utmärker sig.

Nu är det dags att koka potatis och duka upp en liten sillunch ute på däck. Sedan skall han sitta i solskenet och läsa en god bok. (Björn Elmbrandt - "Stockholmskärlek", en bok om Hjalmar Mehr)

Fortsatt God Midsommar till alla läsare

Läs även andra bloggares åsikter om

onsdag 23 juni 2010

Midsommarveckan

I dag är vi mitt i vad man kan kalla "Midsommarveckan". Därför att genom tidernas lopp har man firat "Midsommar" på olika dagar.

Så här är det:

"Midsommar" är en urgammal Hednisk tradition. I de Skandinaviska länderna har man firat denna så länge det har funnits människor här. Och redan i urminnes tider hade man klart för sig solens rörelser så att man kunde iaktta årstidernas svängningar. Sålunda var "Midvinter" och "Midsommar" de två största högtiderna.

Med tiden blev "Midsommardagen" årets längsta dag och "Midsommarafton" blev dagen innan.

Olika datum
1. Det astronomiska "Sommarsolståndet" inträffade i Måndags klockan 11.28. Det var alltså årets längsta dag och det är den dagen som är den "Riktiga" Midsommardagen. I Hednisk tid var det också den dag som firades. Vad man talar väldigt lite om är att det är en växande skara med människor som återgår till att fira "Den Riktiga Midsommaren" och som fixar detta genom att ha semester den veckan.

2. När Prästerna kom försökte de givetvis ta över "Midsommarfirandet". Precis som de genom kreativ kalenderskapning stal "Midvinterfirandet" och gjorde det till Jesu Födelsedag så att man kunde förvandla detta till en religiös högtid.

När det gäller Midsommaren så bestämde Prästerna att Johannes Döparen var 6 månader äldre än Jesus. Alltså hade han födelsedag den 24. Juni. Så förvandlade man denna dag till "Midsommardag". Eller Sankt Hans som man säger i Norge och Danmark. Trots Svartrockarnas alla försök lyckades man inte förvandla detta till en religiös högtid i Sverige. Det Hedniska firandet av årets längsta dag levde kvar. Fast på en religiöst fastställd dag.

3. Maf firade alltså Midsommar den 24.Juni i många hundra år. Ända tills Riksdagen 1952 bestämde att man skulle flytta Midsommarafton till den Lördag som inträffar den 20-26.Juni. Detta för att inte industrin skulle förlora en hel arbetsvecka vilket var fallet sådana år som Midsommardagen hamnade mitt i veckan.

Nationaldag
För några år sedan bestämde man att Sverige skulle ha en Nationaldag. Kanske man sneglade på det Norska 17.Majfirandet. Sedan många år hade den 6.Juni varit "Svenska Flaggans Dag" men det var inte en dag som angick andra än den Nationalistiska Högern. I sin strävan att göra detta till en riktig Nationaldag drog man in Annandag Pingst som helgdag och ersatte den med den 6.Juni.

Vilket inte har förändrat något som helst. Folk har fått en fridag i början på Juni i stället för i slutet av Maj. Nationalisterna trampar runt och viftar med flaggor under högtidliga former men det berör inte "folk flest".

Donkeyman anser att man totalt har skjutit sig i foten. Visst behöver vi en Nationaldag men det finns inte något som helst folkligt underlag i Sverige för att kopiera de Nationalistiska utsvävningarna som man hänger sig åt i länder som USA, Frankrike och Norge. Vi skulle ha tagit vara på vår egen tradition och förfinat den. När inte ens Kyrkan och Prästerna lyckades stjäla Midsommarfirandet visar det hur starkt detta står i folksjälen.

Donkeyman anser att vi skulle ha dragit in Annandag Pingst och ersatt den med en rörlig helg där Midsommardagen är dagen för sommarsolståndet. Och Midsommarafton dagen innan. Det hade varit en populär reform. Och visst är det Midsommardagen som är Svenska Folkets Nationaldag. Medan den lilla Nationalistiska Högern firar den 6.Juni. Men även de hade utan vidare acceperat Midsommardagen.

För övrigt firar Finland "Finska Flaggans Dag" just på Midsommardagen.

Donkeyman har en vision:

Tänk att se Kung Carl Gustaf, Silvia, Vickan och Daniel sitta i solsteket på Logårdsterassen med blomsterkransar i håret omgivna av traditionella folkmusiker. De sitter fritidsklädda vid ett bord med Sill, Färskpotatis, alla Tillbehör samt givetvis Öl och Nubbe. I direktsändning i TV.

Så zoomar kamerorna in Kungen som reser sig och håller sitt Nationaldagstal till Svenska Folket. Sedan lyfter han Nubbeglaset, tittar in i kameran och säger: "Jag och min Familj önskar hela Svenska Folket och alla gäster i detta land en god Midsommar. Skåååååååål. Och så sänker hela kungafamiljen "Helan" samtidigt som Svenska Folket ropar tillbaka från varje trädgård, varje balkong, varje krog: Schkååååååååål.

Så säger Kungen. "Inte skall ett helt folk gå haltande genom livet. Vi måste ha en i andra benet också. Men vi får inte heller vara traditionslösa." Så ser han på Daniel och säger "Du får vara försångare. Vi kör Halvan".

Varvid Daniel stämmer upp:
-"När Helan man tagit och Halvan skall dricka,
Det är som att kyssa en nymornad flicka. (Sneglar på Vickan)
Ju mer man har tagit - desto mer vill man haaaaaa,
En ensammer djävel gör alls ingen glaaaaa."
-"Skåååål", ropar Daniel
-"Skåååål", ropar hela Kungahuset
-"Skåååål", ropar hela Svenska Folket.

Och några renlevnadsmänniskor längst ut på Vänsterkanten och i KDS förfasar sig medan Svenska Folket snackar om vilket flott Kungahus vi har medan man häller upp "Tersen".

Det ni. Då hade vi ett Kungahus och en Nationaldag med och för folket. En dag som till och med den Nationalistiska Högern skulle älska.

Våra grannländer.
Precis som när det gäller det mesta annat har Sverige - Finland och Estland i stort sett samma traditioner.

Medan Norge och Danmark "hänger ihop".

Väster om "kölen" firar man inte Midsommar. That's it. Där har Svartrockarna vunnit och lyckats slå ihjäl den klassiska Hedniska traditionen. Där firar man Sankt Hans, vilket är det samma som St. John, dvs Johannes Döparen. Men man firar dagen före, dvs den 23.Juni. Alltså i dag.

Till skillnad från i Sverige och Finland är det inte någon stor pryl. Man tänder eldar i strandkanterna, ungeför som vår Valborg. Man grillar lite och markerar dagen men "that's it". Det är vanlig arbetsdag. Utom i några små områden på Sørlandet.

Den här artikeln skall jag avsluta med att relatera min favoritbartender hemma i Tromsø berättade förra veckan. Han och hans familj skulle ta bilen till Stockholm och Sydsverige. Men för att slippa köra så åkte de till Kolari i Finland och körde ombord på Nattåget till Helsingfors. Vilket även har bilvagnar.

Men detta var natten före Midsommarafton. Och som han sade: "Det var först då det gick upp för oss vad Svensk och Finsk Midsommar är för något." Han beskrev tåget som "världens längsta fyllefest". På ett målande sätt berättade han om en generalfylla från första till sista vagnen.

Väl i Helsingfors körde de över till Stockholmsfärjan. Vilket alltså var Midsommaraftons kvällsavgång. Och som han fortsatte. Om tåget var en gigantisk generalfylla så var färjeturen det samma. I kubik. Han påstår att han aldrig någonsin sett något liknande. Och det är ändå en berest man med många år i krogbranschen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag 20 juni 2010

Kung Brännvin

Donkeyman läser mängder av böcker och har haft som ambition att skriva lite grand om några av dessa. Men som allt annat har skriveriet legat lite lågt på sistone. Så han hoppar över en mängd med minnesvärda böcker från i vintras och går rätt på förra veckans bok.

Pelle Berglund
Kung Brännvin

Prisma, Stockholm 2008
ISBN 978-91-518-5035-1

Detta är en bok som handlar om en av Sveriges absolut märkligaste personer genom tiderna. Donkeyman har i ett helt liv fascinerats av LO Smith och tycker det är märkligt att det först nu kommer en riktigt bra bok om honom. Därför att det var en av de mest omdebatterade personerna i åren runt förra sekelskiftet.

Författaren Pelle Berglund har forskat kring LO Smith i 10 år. En forskning som resulterat i en rekonstruktion av hela LO Smiths liv från det han föddes i Skåne år 1836 till dess att han dog i Karlskrona år 1913.

LO Smith jobbade sig upp genom egen duglighet från enkel bodknodd till att bli en av Sveriges rikaste och mäktigaste män. Älskad av många, hatad av många. Han skapade sin rikedom på ett ofattbart gott sinne för affärer. Han var vad man i dag skulle kalla en god "entrepenör". Med tiden styrde han in sig på Brännvinsbränning. Som skulle prägla resten av hans liv.

LO Smith blev Sveriges Brännvinskung. Han tog kostnaden att anställa den tidens främsta vetenskapsmän för att industrialisera Brännvinstillverkningen. Inte bara så att den blev mer effektiv men han lyckades också producera ett Brännvin som var helt rent från Finkel och alla föroreningar. Något som inte varit möjligt tidigare.

Hans "Tiodubbelt Renade Brännvin" är än i dag en av Svenska Systembolagets storsäljare. Fast numera heter det "Absolut Rent Brännvin". Men kärt barn har många namn. Det kallas också "Ettans Sprit" eftersom det har produktnumer Ett (1). Och när Systemet var manuellt betjänat över disk hette det gärna "En halv böj". Därför att expeditören hade det bekvämt framställt under disken - det var ju storsäljaren så den var inom räckhåll från kassan.

Man får å andra sidan inte förväxla "Renat" med "Absolut" som är systemets moderna storsäljare. Även om LO Smith finns på medaljongen på den flaskans hals. "Absolut" är en modern produkt utvecklad för att bli en storsäljare på exportmarknaden.

Sedan är också "Carlshamns Flaggpunsch" ett minne från LO Smith. Den utvecklades som en av många produkter på hans fabrik i Carlshamn som den gången var Europas modernaste och mest avancerade spritfabrik.

På vägen fram till sin rikedom byggde han också Reymersholms brännvinsfabrik som den gången låg just utanför Stockholms stadsgräns. Därmed kunde han utmana det kommunala brännvinsmonopolet med att sälja mycket bättre brännvin än vad som fanns i staden. Om man reste med hans ångslupar till och från Reymersholm vill säga. En operation som senare upprepades med Fjäderholmarna som bas.

Runt 1890 exporterade han brännvin till flera länder. Bland annat Spanien. Något som blev hans fall efter en plötslig skattläggning och beslag. En åtgärd där den Svenska utrikesetaten inte kom att agera hedervärt. Det ena ledde till det andra och plötsligt hade LO Smith förlorat hela sin förmögenhet. Men i samband med de Spanska affärerna förlorade han inte bara sin förmögenhet. Han förlorade också sin familj. Hans barn vände sig mot honom och därifrån och till sin död drev han en oförsonlig strid med dem.

Men LO Smith visade sin entrepenöranda. Han klarade av att bygga upp en ny förmögenhet. Nu var han en internationell affärsman som for runt i alla världens länder. Och satsade "all in" på gruvdrift i SydAfrika. En satsning som hade varit helt riktig om inte Boerkriget hade brutit ut. Det slutade med att han åter en gång förlorade allt. Därför att det var England som vann kriget och de tog hand om den förlorande sidans tillgångar. Hade inte så skett kan man spekulera i om inte ett stort gruvbolag hade hetat "Smiths" i dag.

Härifrån och till sin död drev han en långvarig strid mot sin tidigare familj och mot Svenska staten. Utan framgång. Han levde ett fattigt liv igen men hade stöd av sin nya - och mycket yngre hustru.

Det finns ännu en dimension i LO Smiths liv. Under hela sin period som industriman stödde han sina arbetare. Han förbättrade arbetarnas villkor, han skapade kooperativa butiker och banker. Han gjorde massor av framsynta ting. Men han blev samtidigt en konkurrent till den tidiga Socialdemokratin som hade större visioner. Därför blev de flesta av hans initiativ och idéer på det planet inte bestående. Däremot visade arbetarna sin uppskattning av honom när han avled och begravdes. Tusentals följde "Kung Brännvin" till den sista vilan trots att det då gått många år sedan han hade haft något inflytande.

När det gäller hans Brännvin så finns det faktiskt en aspekt som man än i dag kunde fundera över. Runt 1890 ansågs LO Smith vara den person som hade haft störst betydelse för folkhälsans förbättring under de gångna decennierna. Detta därför att han hade uppfunnit det "Renade Brännvinet". Den gången tog man det nämligen som en självklarhet att folket drack. Och när de först skulle dricka så var det bättre att de drack bra brännvin. Därför att då reducerades skadorna till de som alkoholen medförde. Fallen av delirium och fyllslag reducerades kraftigt när folk började dricka mycket brännvin.

Kanske vi skall tänka över detta i modern alkoholpolitik. Den som dricker hembränt någon gång då och då behöver inte bry sig. Men den som är fallen åt brännvinet och av ekonomiska skäl häller i sig HB dagarna i ända får inte bara alkoholskador. Han får också skador av finkel och andra orenheter. Precis som för 150 år sedan.

Kort sagt. En mycket bra bok om en av Sveriges märkligaste män genom tiderna. Stark köprekommendation. Men sist men inte minst. Något som är värt hela bokens pris. Läsaren får en god redogörelse för hela den Spanska affären. Och i slutkapitlet presenterar Författaren en förklaring på VARFÖR Svenska staten inte grep in med tyngd mot Spanien utan lät en av landets mäktigaste män gå under. Något som i vart fall Donkeyman har haft mycket svårt att förstå fram till nu.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

lördag 19 juni 2010

Monarki

Det kan vara på sin plats att filosofera lite kring monarki kontra republik denna dag. En dag när Donkeyman sitter på toppen av "Donkeyman Towers", regnet vräker ned och termometern står på 6 (sex) grader. Men tider skola komma - Donkeyman drar till Husum och jobbar ett par dagar i mitten på veckan sedan stannar han i Sverige och firar Midsommar.

När det gäller monarki eller republik så är Donkeyman kluven. Det finns argument som talar för båda delarna.

1. Monarkin är en urgammal institution. Den tillgodoser folkets behov av pomp och prakt samt flotta (men dyra) föreställningar med jämna mellanrum. Var det Julius Ceasar som sade "Ge folket Bröd och Skådespel så håller de sig lugna". Monarkin ger oss dessutom banden till det förflutna, till historien. Beridna Högvakten är en institution som Donkeyman stöttar och han ser ofta vaktavlösningen när han är i trakterna.

2. Monarkin är en dammig och odemokratisk institution. Den hör inte hemma i ett modernt demokratiskt samhälle.

3. Kungen och Kungafamiljen är opolitiska. Ingen vet vilka åsikter de har (även om det är lov att gissa). En eventuell President skulle garanterat vara en av avdankad politiker. Om vi i Sverige skulle välja President just nu så skulle antagligen Göran Persson och Carl Bildt vara bland toppkandidaterna. Mycket kompetenta personer bägge två, skulle antagligen göra ett bra jobb som President. Men - de är gamla politiker. Det finns redan tillräckligt med reträttposter för avdankade politruker. Vi behöver inte skaffa oss en till.

4. En President med tillhörande följe blev säkerligen inte ett dugg billigare än monarkin. Några pengar finns inte att spara på att gå över till Republik. Däremot skulle det ta en massa år innan man fann arbetsformerna. Monarkin är inkörd och klar.

5. Donkeyman minns en gång för kanske 55 år sedan när han och modern gick upp för Drottninggatan. Plötsligt blev modern helt ifrån sig, stramade upp sonen och gjorde en djup nigning för ett gammalt äktapar som vi mötte. Sonen fick ta av sig mössan och bocka. Varefter den gamla mannen som vi mötte lyfte på hatten och hälsade samt sade några vänliga ord. Sedan tog han sin hustru under armen och gick vidare nedför gatan.

Det var Kung Gustaf VI Adolf och Drottning Louise som var på promenad i staden. Mitt bland folk flest. Och modern (som var rojalist) var helt knäsvag, vi måste omedelbart gå på konditori så hon fick samla tankarna. "Tänk att Kungen lyfte på hatten och talade till oss".

Detta var en förfluten tid. I dag lever Kungabarnen överklassliv och cirkulerar med stadens nobless på hopplöst dyrbara (och trista) sjapp runt Stureplan. Där de är en del av "det vackra folket" som omges av "wannabies" och som utgör en turistattraktion som förmår folk att betala dyra pengar för att gå på värdelösa ställen.

Men man kan inte heller beskylla "Den Politiska Klassen" (som Ian och Bert kallade dem) för att vara folkliga. Göran, Mona, Fredrik, Calle och gänget är lika långt från folket som kungabarnen. Det blir alltså inte någon som helst skillnad vid en eventuell Republik.

6. Som Donkeyman ser saken så kokar hela frågan om Monarki eller Republik ned till en principiell fråga utan egentlig praktisk betydelse. Och då vete f***** om det är någon större mening med att genomföra några reformer i den riktningen. Kanske trots allt argumentet om "Bröd och Skådespel" räcker för att behålla det gamla. Dessutom skapar ju Monarkin massa trevliga möjligheter att kåsera kring både det ena och det andra.

7. OM man skall göra någon förändring så lutar Donkeyman åt att man skall dra in hela institutionen. Det vill säga inte ha någon statschef alls. Vi har en Statsminister och vi har en Talman. Det räcker. Är det alldeles för många blågula band som skall klippas och festtal som skall hållas kan vi ju införa en Vice Statsminister som avlastar den ordinarie. Eller så kan man avlasta Statsministern genom att ha en organisatorisk partiledare i eget parti.

Lägger man ned Monarkin utan att sätta in en President så har man sparat många kronager. Och demokratiserat statsskicket i samma andetag. Genom att genomföra en omorganisation av företaget Sveriges ledning.

Men då förlorar vi ju Skådespelet förståss.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

onsdag 16 juni 2010

Brudleverans

Prinsessorna har varit "hot news" länge nu. Den ena skall gifta sig. Därför att hon har hittat en underbar karl. Den andra skall inte gifta sig. Därför att hon hittade en knöl som numera är riksskurk. Allt detta måste tidningsläsarna utfodras med. Dag efter dag.

Donkeyman drar sig till minnes förra året när Prinsessan förlovade sig. Hon som fortfarande skall gifta sig alltså. Då gick Donkeyman intet ont anande in på en kiosk och köpte Expressen och Aftonbladet. För att sätta sig på ett sjapp och läsa tidningarna. Men när han slog upp dem visade det sig att bägge blaskorna var fyllda från ena änden till den andra med Förlovningsskriverier. Lyckligtvis hade det tydligen inte hänt något annat i världen just det dygnet så det fanns inte några "vanliga" nyheter att meddela. Så Donkeyman gick tillbaka till kiosken, lämnade tillbaka tidningarna och bad att få pengarna tillbaka. Vilket beviljades.

Sedan dess har det kommande brölloppet skapat tusentals tidningssidor. Bland annat har man lyckats få till stånd en långvarig debatt om huruvida brudens fader (Knugen) skall leverera henne till Daniel framme vid altaret eller om Daniel och Sessan tillsammans skall skrida fram genom kyrkan.

Donkeyman bor i Norge och en Norrman förstår inte problemet. Här är det tradition att gästerna sitter i kyrkan, fästmannen med sin "best man" sitter framme vid altaret och så smäller organisten igång med bröllopsmarschen. Då vänder alla sig om och så öppnas kyrkdörren där brudens fader för bruden fram genom kyrkans mittgång. Varvid man för första gången får se brudklänningen och -buketten. Samtidigt som fadern alltid gör misstaget att gå för fort. Den nervöse fadern fattar nämligen inte att detta är det stora ögonblicket i brölloppet och nu skall man skrida sakta, sakta fram genom kyrkogången.

Men feministerna och Svenska kyrkan har förklarat att för det första är detta inte en Svensk sedvänja och för det andra så innebär detta en markering av att Fadern överlämnar Dottern till den (blivande) äkta Mannen ungefär som man överlämnar en handelsvara. En ceremoni som alltså är ovärdig. Vilket alltså måste bekämpas. Svenska kyrkan har intagit samma ståndpunkt. Medan Prinsessan har uttalat det som sitt önskemål att ceremonien skall vara just sådan.

Så nu har man i god Svensk ordning funnit på en kompromiss. Fadern skall leda bruden halvvägs in i kyrkan där Daniel skall möta och föra henne fram till altaret. Vilket Donkeyman ser som något av det dummaste han har hört. I det här fallet är det antingen - eller. Man kan inte få både - och. Men sk****t samma. Donkeyman bryr sig inte.

Donkeyman har inte riktigt förstått varför feministerna inte kan låta Daniel och Vickan genomföra sitt bröllopp så som de själva önskar. Men i dag på eftermiddagen föll poletten ned. Nu förstår han. Och feministerna har helt fel.

Saken har nämligen en betydande formell betydelse. Detta är inte ett vanligt bröllop. Det är ett Kungabröllop. Som ingår i en 1000-årig tradition. Vi snackar om den blivande Statschefen i Sverige. Som ärver jobbet den dagen Knugen smäller av.

Och skall vi ha monarki så skall det fan ta mig vara fullt ut.

Det är nämligen så att enligt gällande protokoll kan en man aldrig gifta sig upp på rangskalan. Till skillnad från en kvinna. Daniel kommer alltså alltid att ha lägre rang än sin fru. Han skall enligt gammal tradition alltid gå ett steg bakom henne vid officiella föreställningar. I likhet med till exempel Danska Drottningens man eller Engelska Drottningens man. Och Daniel kommer aldrig att kunna bli Kung. Dör Vickan före honom så blir han satt på undantag och den närmaste tronarvingen tar över.

Det betyder också att han vare sig kan eller skall gå jämsides med henne fram genom kyrkogången. Feministerna har nämligen helt och hållet sett bort från maktförhållandena. Prinsessan har högre rang än Daniel innan de gifer sig och kommer alltid att ha det. Daniel är och kommer alltid att vara underlägsen sin prinsessa. Och därmed faller också hela symboliken i att Fadern överlämnar Dottern i blivande Mannens vård. I just detta speciella fall så är det omöjligt. Och genustänkande är helt irrellevant. I just detta speciella fall.

I detta speciella fall är nämligen symboliken helt omvänd. Kungen för fram Prinsessan till den som tillåtits bli hennes Följeslagare genom livet. Men som alltid kommer att vara underlägsen henne. Men genom ceremonien där Kungen för fram henne markerar man att han har accepterats att ingå i Kungahuset.

Däremot kommer Daniel alltid att vara underordnad Prinsessan. Ända till den dagen som monarkin avskaffas och de blir vanliga medborgare. Då först kommer de att bli jämlika.

Således har Donkeyman nu tagit ställning i denna viktiga fråga som hotar att splittra nationen. Han anser att Kungen skall följa Vickan till altaret. Där Daniel väntar för att få tas upp på en underordnad position i den kungliga familjen.

Daniels enda uppgift från och med att han har blivit Prins är att betäcka Prinsessan så att det uppstår nya Kungliga arvingar. Han har alltså gift sig till uppgiften som avelshingst. Antagligen har han fått genomgå medicinska undersökningar för att kontrollera dugligheten som sådan. Ungefär som en fotbollspelare genomgår "medical test" innan ett nytt kontrakt gäller.

För övrigt drar Donkeyman sig till minnes den gamle vännen Lennart Rydbergs satiriska kommentar för massor av år sedan. Herr Rydberg var nämligen borgarråd i Stockholm men han var gift med en Minister. Och då påtalade han orättfärdigheten att hustrun till en manlig minister alltid placerades bland ministrarna på officiella middagar. Medan han som bara var ett sketet borgarråd hamnade långt ner på rangskalan vid bordsplaceringen. Trots att han var gift med en minister. Ingen jämställdhet där alltså. Lika lite som bland de Kungliga.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag 15 juni 2010

Sentimental dag

I går skulle Donkeymans "prinsessa" ha fyllt jämna år. Ungefär 20 vill jag tro. Men dess värre fick hon dra vidare mot "Fiddlers Green" i julas. Så Donkeyman firade födelsedagen med att dricka mer öl än han borde ha gjort. Men det gjorde gott att dränka sorgen. Det räcker med den tomma lägenheten som påminner om det som varit.

Men det är värre än så. I dagarna är det sex år sedan som hustrun dog. Så det är andra gången på några år som Donkeyman upplever en tom lägenhet och tankarna som snurrar runt.

Samtidigt är det inte bara Donkeymans närmaste som drabbas. Senaste halvåret har det varit flera av de personer som han uppskattar som har fått "ta ned skylten". Så sent som i går fick han besked om att "Rock-Olga" hade stängt butiken. Och ett par veckor innan var det Anna - Lena Löfgren. Den som följer "Nordens Paris" vet att Donkeyman var på konsert med de här artisterna för bara någon månad sedan.

Tidigare artiklar:
Konsert med "Rock - Olga"
Konsert med "Anna - Lena Löfgren"

Offra några minuter, luta er tillbaka och mimra. "Det var en gång".

Klipp Rock - Olga 1959 "Danny Boy"
Klipp Rock - Olga 1959 "Making Love"
Klipp Rock - Olga 1959 "Where my baby goes"
Klipp "Lyckliga Gatan" med Anna-Lena Löfgren
Klipp Memory om Anna-Lena Löfgren

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag 13 juni 2010

Sydafrika

Donkeyman har genom livet hamnat på många intressanta platser. Ett stort idrottsintresse har också fört honom till många intressanta arenor.

När dagens Fotboll-VM har startat i Sydafrika så är det naturligt att tankarna går tillbaka 20 år i tiden. När VM i Italien startade sommaren 1990. Den gången var Donkeyman i Sydafrika på ett uppdrag för ett stort Svenskt exportföretag. Och ödet ville att han skulle bo på ett lyxhotell på Beachfronten i Durban just denna dag.

Lagom till VM-öppningen gick Donkeyman ned i hotellets pub som hade en storskärm för att se öppningsmatchen mellan Camerun och Argentina. Något som visade sig bli en upplevelse av stora mått. Inte bara därför att Camerun överraskade alla experter och vann matchen utan också för den upplevelse som skulle komma av att se matchen i denna pub.

Sändningen började med att Sydafrikansk TV:s sportchef höll ett anförande. Och han gratulerade publiken till att man nu för första gången på många år hade fått rätt att visa bilderna från Fotboll-VM. Bojkotten hade gjort att men tidigare inte ens hade fått tillgång till direktsändning från de stora sportevenemangen. Här satt alltså denna äldre man i direktsändning i TV och bröt ut i gråt. Glädjetårar - därför att nu fick de åtmindstone se detta.

Så började matchen. Då visade det sig att hela publiken i denna pub på ett lyxhotell höll på Camerun. Det var deras Afrikanska bröder. Och man stödde dem helhjärtat. I andra halvlek kom hotellpersonalen in och stod bakom pubgästerna och såg matchen. Kockar, städare, kypare - jag vet inte vad alla var för några. Och jag kan garantera alla som klagar på "Vuzuelorna". Det var högljutt. Det var en decibelnivå som skulle leda till stängning om det varit i Europa. Och för att höja stämningen hade man grytlock och slevar att slå på dem. Där och då förstod Donkeyman att det bara var en liten tidsfråga innan Apartheid var över.

Efter Cameruns seger bröt det ut ett glädjebröl som jag aldrig har upplevt på en TV-sänd match. Inte ens när jag såg den klassiska Norge - Brasilien på Scotsman i Oslo. Och när personalen återgick till sitt reste sig hotelldirektören, presenterade sig och förklarade på både Engelska och Afrikaans att nu var det fria drinkar på alla gästerna. Hotellet spenderade i ren och skär glädje över den Afrikanska segern.

Det är minnen som tränger sig på nu när Sydafrika är värdnation och hemmalaget deltar. Donkeyman var långa perioder på jobb i Sydafrika under 1970- och 80-talen. Vid det ovan relaterade besöket 1990 hade landet redan förändrat sig på ett ofattbart sätt. Det som skett sedan dess är rena miraklet.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

fredag 11 juni 2010

Studentexamen / Russefirande

Donkeyman är på hemväg från ett par dagars snabbinkallat jobb i Husum. En resa som hittills har gått helt enligt ritningarna. Nu sitter han i väntsalen på Vännäs station och hoppas att tåg 94 skall infinna sig enligt tidtabell. Något som också stationens tablåer antyder. Men på SJ:s störningsinfo kan man konstatera att tåget gick drygt 20 minuter för sent från Långsele.

Hur som helst lite efter tre i natt skall tåget vara här och så bär det iväg mot Lappmarken igen.

I Umeå hade han fyra timmars öl- och matuppehåll och kom att börja fundera runt Norsk och Svensk studenttradition. Som skiljer sig ganska dramatiskt.

I Norge kallas den blivande studenten för "Russ". Natten till 1:a maj (samma natt som vi Svenskar firar Valborg) är det "Russedop". Vilket innebär att "Russen" iför sig sina uniformer. Russedräkten består av en helt vanlig arbetsoverall som har utsmyckats efter personlig smak. En klädsel som är tämligen praktisk med tanke på vad den skall användas till. Overallerna har olika färg beroende på vad slags utbildning man går på.

Från "Russedopet" och fram till 17:e Maj utbryter en 17 dagar lång fyllefest. Då super man och svinar ned sig i största allmänhet. Rent formellt är det vanliga skoldagar men närvaron är av den mer symboliska sorten. I verkligheten sker det inte något som helst av bestående värde. Bortsett från själva firandet alltså. Då man firar att man snart skall gå ut ur gymnasiet.

Efter 17 dagars fylla inträffar ett par veckor med allvar. Då sker slutprover och examen. Men något särskilt examensfirande ägnar man sig inte åt. Det har man redan klarat av under "Russetiden".

I Sverige sker det hela i omvänd ordning. Där är maj månad en koncentrerad slutmånad med slutprover och sista möjligheten att påverka betygen uppåt. Med mycket måttligt festande. I gamla tider kallades den blivande studenten för "Abiturient" och man gick omkring med speciella mössor sista månaderna. Men den traditionen dog ut för si så där 40 år sedan.

Sedan kommer examensdagen. Och då bryter det loss. Alla infinner sig till skolan iförda festkläder. Så delas avgångsbetygen ut och man tar på sig de vita studentmössorna. Varefter det bryter loss. Först tar släkt och vänner emot på skolgården, så blir det hemtransport, vanligen på lastbilsflak, för en första fest med familjen. Så drar den nybakade studenten ut på byn och slår klackarna i taket. Då blir det en allmän fyllefest som varar några dagar där studenten firar att man faktiskt har tagit examen och är färdig med Gymnasiet.

Och i kväll var Donkeyman i Umeå när det var släpp av årets studentkull. Vilket minst sagt påverkade bybilden. På Stora Torget hade man riggat upp scen och där spelade ett Rockband och på krogarna var det knökfullt med ungdomar som luftade sina nya vita mössor. En och annan hade fått för mycket och kröp runt i rabatterna. Men vem brydde sig. Inte polisen och inte kringstående. Och alla sjöng de klassiska sångerna:

Studentsången


Och Donkeyman drog sig till minnes en vårdag för över 40 år sedan när han och hans kumpaner stormade ut från Höglandsskolan i Bromma. Så tågade vi runt Höglandstorget med folket jublande runt. Vilket var avspark till några dagars tungt firande innan den bistra verkligheten infann sig. När Donkeyman måste släpa sig ned till kajen och jobba på Waxholmsbåten igen.

Och nu är Donkeyman en gammal gubbe med framtiden bakom sig som sitter och mimrar om det som var. Men samtidigt var det både uppfriskande och festligt att se ungarna festa loss och glädja sig över att nu har de hela livet framför sig. Med blanka ark. Och snart kommer Donkeymans tåg så han kan dumpa sin tomma pilsnerbox i soptunnan och gå ut på perrongen.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

tisdag 8 juni 2010

SJ, SJ, Gamle vän

Kommer ni ihåg Stefan Demertz visa om SJ, nedläggning och plastmackor. Som var populär år 1971. Den gången som de Svenska statliga järnvägarna var ett gammaldags monopolföretag som hela Svenska folket hade en form av hatkärlek till. De var så dåliga att det var ett rent skämt. Men de skapade underlag till mängder med revynummer, sånger och nidvisor.

Se och hör den klassiska låten på denna länk

Donkeyman har åter varit ute och åkt tåg. Och den här gången skall han berömma SJ. Det blev en blixtinkallad resa från Tromsø till Husum för en liten körning med båten igen. Så planen var att åka buss Tromsø - Narvik och så tåg Narvik - Umeå och slutligen buss Umeå - Husum. För att vara ombord på kvällen.

Men oturen var framme och tågen drabbades av problem. På natten före avresan spårade ett ståltåg ur mellan Mellansel och Långsele så nattågen blev stoppade. Man fick helt enkelt vända tågen på de här stationerna och bussa passagerarna mellan. En operation som tog en massa timmar och som "fockade upp" det mesta.

Men Donkeymans tåg hade ju kommit till Narvik på kvällen så det utgick i god tid. Bara för att fastna för ett signalfel i Kirunatrakten. Så kom det i gång men det blev åter stopp i Fjällåsen. Så blev det sakta körning ned mot Boden. Så det tåg Donkeyman skulle tagit från Boden hade redan avgått. Så det blev bara att vänta ett par timmar på nästa tåg, som givetvis också drabbats av samma signalfel.

Men rätt skall vara rätt. Man kan inte göra SJ ansvarigt för att ett godståg spårar ur. Lika lite som de är ansvariga för signalfel. Men SJ fick en dj***a massa försinkade resande att hantera.

För att göra en lång historia kort. Donkeyman hamnade i Vännäs (som ligger inne i skogen i höjd med Umeå) klockan ett på natten. Fem timmar efter planen. Men här steg SJ in som en gammal vän och sponsrade droskbil rätt genom skogarna ända ned till Husum. Till det facila priset av 2500 spänn. Tack SJ. Den här gången var du en gammal vän. Beröm, beröm.

Och droskchaffisen var minst lika nöjd. Det var en Umedroska som hade fått börja sitt pass med att köra upp till Vännäs och hämta tågresenärer som skulle till Lycksele och Tärnaby. Och på återvägen fick han hämta upp några som skulle till Umeå och mig som skulle till Husum. Så han smilade säkert alla milen tillbaka till Ume mitt i natten.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

söndag 6 juni 2010

Att stjäla ett land

Donkeyman har tidigare skrivit en rad artiklar där han redogör för sin åsikt om Israel - Palestinakonflikten. Den intresserade kan läsa dem genom denna länk.

Där finns bland annat en artikel där Donkeyman analyserar den slående likheten mellan dagens Zionistiska Israel och gårdagens Apartheidstat i Sydafrika.

Det anses som en total självklarhet att Israel har rätt att upprätta en etniskt ren Judisk nation i det gamla Bibliska Kanaans land. Men det finns några hakar.

Äldre historia:
Detta landområde har gått mellan många olika händer genom årens lopp.

722 f.Kr. intog Assyrierna landet
597 f.Kr. intog Babylonierna landet
539 f. Kr. intog antikens Iran landet
330 f.Kr. intog Alexander den Store landet
168 f.Kr. upprättas en Judisk stat
6 f.Kr intar Romarna landet
614 e.Kr övertar det Iranska imperiet landet
629 e.Kr tar det Bysantinska riket över
639 e.Kr tar Muslimska härskare över
1099 e.Kr tar Korsfararna över
1187 e.Kr återerövrar muslimerna under Saladin området. Med tiden uppstår det Ottomanska riket som styr ända till år 1918 då Engelsmän tar över kontrollen

Det är alltså inte många år som det varit Judisk överhöghet här under de senaste 1500 åren.

Modern historia:
1. Ottomanska riket styr. År 1851 befolkades området av 13000 Judar och 327000 andra. Snart uppstår den Zionistiska rörelsen och en omfattande Judisk invandring startar.

2. Efter första världskriget gav Nationernas Förbund (Föregångare till FN) uppdrag åt England att förvalta Palestina. Meningen var att det skulle med tiden etableras självständiga stater men också att upplåta ett "homestead" för Judar. 1925 var det 100000 Judar och 765000 andra invånare i området. 1940 hade invandringen förskjutit siffrorna till 400000 Judar gentemot 1000000 andra.

3. FN gjorde en delningsplan av området år 1947. Snart rådde fullt inbördeskrig. På den Zionistiska sidan ägnade man sig åt etnisk rensning för att driva ut Araber. Det är också här som det Palestinska flyktingproblemet startar. Samtidigt ägnar sig Zionisterna åt terrorism riktad mot Brittiska intressen men man lönnmördar också FN:s fredsmäklare Folke Bernadotte därför att man inte vill ha fred förrän man uppnått sina krigsmål.

4. Efter inbördeskriget utropar man ensidigt staten Israel på de nyvunna territoriet. Ett område som var betydligt större än vad FN hade föreslagit i sin plan. Västbanken tillföll Jordanien och Gaza tillföll Egypten.

5. 1967 bryter 6-dagarskriget ut. Ett krig som slutar med att Israel kraftigt utvidgar sitt territorium. Jordanien avstår Västbanken för att det skall kunna bildas en Palestinsk stat där.

6. Sedan dess har den Arabiska befolkningen på Västbanken och i Jerusalem trängts samman i takt med att det har upprättats Judiska bosättningar i området. Nu är det Arabiska området uppdelat i ett antal små enklaver som är omringade av Israeliska zoner. Befolkningen i Israel är nu 7,5 mill, varav 5,6 mill Judar.

Konklusion
För alla som vill se med öppna ögon är det helt uppenbart att den Zionistiska politiken sedan 100 år har gått ut på att sakta men säkert flytta fram sina positioner så att de som bor i området förträngs. En omfattande immigrationspolitik har möjliggjort att man fyllt upp landet med nya invandrare som ökat befolkningen från 100000 på 1920-talet till 5,6 millioner i dag. En befolkning som sakta men säkert driver väck de som tidigare bodde i området.

Orsaken till att detta har kunnat pågå i så många år är helt enkelt att västvärlden har så dåligt samvete sedan Nazismens dagar. När man blundade för utrotningen av Judar (och andra). Nu vägrar man att inse att det folk som var förtryckt för 60 år sedan gör likadant mot ett annat folk i dag.

Religion och rätt till landet
Den enda rätt som Zionisterna har att flytta in millioner med invandrare som driver ut ursprungsbefolkningen är tusentals år gamla Bibeltexter där Judarna görs till "Det utvalda folket" och där Gud ger Kanaans land till dem.

Men till och med den gången när Gud ledde Abraham och det Judiska folket till "Det förlovade landet" var landet redan befolkat. Men Gud sade åt Abraham att de skall fördriva dem som bor där. De skall ödelägga deras byggnader och minnesmärken och förstöra varje spår av att någon annan bott i landet. Vilket man gjorde den gången. Och vilket man är på väg att göra en gång till.

Men skall man i moderna tider omfördela land till dem som en gång har bott där så kan man med samma rätt fördriva alla vita från både Nord- och Sydamerika. Och skall man gå till modern tid så har till exempel en stor del av Finlands befolkning fördrivits från Karelen och 10 millioner Tyskar fördrivits från Pommern, Preussen och Schlesien. Bara som några små exempel. Listan kan göras hur lång som helst.

Prognos
Det snackas mycket om fred och fredsprocess i Palestina. Donkeyman har på senare år kommit till den obehagliga insikten att det inte kommer att bli fred på många år än. Helt enkelt därför att Zionisterna inte vill ha fred. De har ännu inte uppnått sina målsättningar. Som är full kontroll och överhet över hela det man kan kalla "Det heliga landet". Inklusive Jerusalem. Nu ser man att målet är nära och då intensifierar man bosättningspolitiken kraftigt för att "bli färdiga". Sedan kan man diskutera fred. Men först då. Situationen är på många sätt jämförbar med 1948 när man mördade Folke Bernadotte - man hade inte uppnått sina målsättningar än och ville därför inte ha fred.

Den allmänt accepterade Västliga tanken på en tvåstatslösning är redan överspelad. Det kommer att bli en enda Israelisk stat över hela området. En stat som kommer att ha några miljoner "andra rangens invånare". Det blir en etnisk Judisk stat med fulla medborgerliga rättigheter till Judar. Samtidigt hoppas man att så många Araber som möjligt skall packa ihop och försvinna.

Dess värre - för Zionisterna - kommer inte omvärlden att acceptera en ny "Apartheidstat" under någon längre tid. Det kommer till slut att bli för svårt för till och med USA:s regering att stödja ett sådant projekt. Då kommer en period med isolering och först därefter kan det uppstå något positivt i Israel - Palestina. Något som kanske kan beskrivas som en Mellanösternvariant av det nya Sydafrika.

Men dit är det oerhört långt att vandra.

Varning - Antisemitism
Med tanke på dagens debattklimat måste Donkeyman påpeka att var och en som har läst så här långt i denna blogg definitionsmässigt har utsatts för grov Antisemitism. Eller Judehets som det hette en gång i tiden. Det är nämligen den nya tidens debatteknik. Var och en som kritiserar staten Israels politik är nämligen numera en Antisemit.

Men egentligen är det inte värre än 1970-talets debattklimat där alla som kritiserade något i Väst avvisades som "kommunister" och alla som kritiserade något i Öst avvisades som "fascister". Att klistra etiketter på sina motståndare är en urgammal debatteknik.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,